9. Omställning mot ett grönare samhälle

Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner en central roll i omställningen.

De globala målen för hållbar utveckling, klimatstrejker och Greta Thunberg har präglat mycket av samhällsdebatten under senare tid och EU-parlamentet har utlyst klimatnödläge. Trots att miljöfrågorna länge varit i fokus i Sverige och vissa saker har blivit bättre, som till exempel koldioxidutsläppen, har bland annat resursanvändningen och konsumtionen fortsatt öka under lång tid. Samtidigt blir effekterna av globala klimat- och miljöförändringar allt påtagligare även lokalt, vilket ökar intresset för frågorna ytterligare.

Utvecklingen innebär både växande incitament och ökade krav på kommunerna att agera. Helsingborgs miljöarbete ligger långt fram, men mycket arbete kvarstår och stadens verksamhet har att förhålla sig till både nationell lagstiftning (top-down) och invånarnas önskemål (bottom-up). Staden jobbar exempelvis både med att påverka beteenden och att skapa förutsättningar för att det ska vara lätt att göra rätt. Exempelvis driver skol- och fritidsförvaltningen SmartmatHBG som syftar till att minska skolmatens klimatpåverkan, då maten är en stor utgift i klimatsammanhang.

En mer grön politik på både nationell och europeisk nivå skapar nya förutsättningar. Omställningen drivs av ett fokus på att minska utsläpp och miljöpåverkan, och en stor del av detta sker genom lagstiftning och ökade krav. Mycket reglering rör ett ökat producentansvar i form av varornas livslängd, möjligheter till reparation, tydligare konsumentmärkning och bättre avfallshantering. Samtidigt används skatteavdrag och konsumentstöd för att få till beteendeförändringar och förändrade konsumtionsmönster, både för individer och företag.

För Helsingborgs stad innebär detta löpande anpassningar över en bred linje inom koncernen. Många förändringar handlar om att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser, samt att använda begränsade resurser på ett mer effektivt sätt utifrån tanken om cirkulär ekonomi. Ett exempel på detta är Helsingborgs satsning på ”tre rör ut” i H+ området, som handlar om att vatten, näring och energi återvinns.

Tre rör ut är ett källsorterande avloppssystem som tillåter värmeåtervinning samt produktion av bränsle och gödsel.

Efterfrågan på hållbara produkter förväntas öka framöver. Generellt sett ökar den i takt med att de gröna alternativen blir bättre och att priset på dem sjunker. Detta blir över tid självförstärkande då en ökad efterfrågan förändrar företagens utbud, vilket i sin tur driver en ändrad konsumtion när fler hållbara alternativ blir tillgängliga. Incitament för innovationer och möjlighet till storskalig produktion växer när marknadsunderlaget ökar. Det offentliga är en stor kund och kan därmed ställa skarpa hållbarhetskrav i upphandlingar. Staden har exempelvis ställt krav på en leverantör att ta fram gymnastikmattor utan farliga hormonstörande ämnen. Nu finns en sådan matta att tillgå för alla kommuner i Sverige.

Delade meningar om prioriteringar och individens ansvar

I takt med förändrade värderingar och livsstil ställs andra krav och förväntningar på kommunens tjänster, inte minst från de invånare som ser klimatfrågan som vår tids ödesfråga. Samtidigt är långt ifrån alla invånare intresserade av hållbarhetsfrågor. Hur man prioriterar mellan sociala frågor och miljöfrågor skiljer sig ofta och det finns en polarisering i vilken vikt man lägger vid dem. En del är mer intresserade av närliggande lokala problemställningar kopplat till trygghet och välfärd medan andra av de mer långsiktiga globala miljö- och klimatfrågorna.

Det finns också skillnader i synen på hållbarhet mellan generationer, kön, olika socioekonomiska grupper i samhället och beroende på var man bor – på landet eller i staden, eller till och med i vilken stadsdel. Synen på hållbarhet och val kopplade till denna hänger till viss del ihop med status och prestige inom vissa grupper, inte minst genom ett tungt fokus i media. I offentligheten ses hållbarhetsfrågan ofta som en normativ fråga med tydliga rätt och fel, vilket driver ett motstånd hos vissa andra grupper som kan uppleva att de blir personligen kritiserade för deras livsstil och val.

Mycket av den offentliga debatten handlar om individens ansvar, inte minst de senaste årens diskussioner om köttkonsumtion, flygskam och modeskam. Detta påverkar konsumtionsmönstren och sätter press på producenter av varor och tjänster att anpassa sig till högre miljökrav. Samtidigt är ofta skillnaden stor på vad människor säger och vad de faktiskt gör. Många konsumenter handlar till syvende och sist enligt övertygelse endast när det passar eller priset är rätt. Samtidigt präglas inställningen till olika miljöfrågor mycket av individens egen situation; det är enklare att stödja initiativ och frågor som inte påverkar ens vardag, men svårare när det kräver ändringar i invanda mönster eller syns i närmiljön. Aktiva insatser kring beteendepåverkan är en viktig komponent för att nå ett mer hållbart samhälle.

Näringsliv och kommuner central roll i omställning

Grön hållbarhet är en betydligt större fråga än vad den enskilda individen kan lösa, och därför behöver både det offentliga och näringslivet dra åt samma håll. Stadsplaneringen används som verktyg för att påverka utvecklingen mot en grönare omställning. Stora och tätbebyggda städer såsom Helsingborg har enklare för klimatsmart stads- och infrastrukturplanering med bland annat energieffektiva byggnader. Vi har också möjligheter till en så kallad grön mobilitet i form av smart kollektivtrafik samt gång- och cykeltransporter, och därmed att främja en koldioxidsnål livsstil i sådana miljöer.

Näringslivet har en central roll i omställningen och flera stora branscher i Helsingborg, inklusive handel, transport och byggsektorn, har idag hög miljöpåverkan. I Helsingborg ligger samtidigt flera miljöteknikbolag i framkant. Allt fler branscher påverkas av högt ställda krav på omställningar både när det gäller varuproduktion, val av leverantörer och etik. Incitamenten att vara hållbar ökar i takt med att efterfrågan förändras samtidigt som lagkraven höjs. På sikt kan detta betyda att företag som inte anses bry sig om klimatet och samhället konkurreras ut.

Olika aktörers hållbarhetsarbete nagelfars av medvetna konsumenter och media allt grundligare. Att kommunicera att man gör gott utan att göra det, så kallad greenwashing, kan leda till stora plötsliga förluster om det uppmärksammas. Många, framförallt yngre, kräver både som konsumenter och arbetstagare alltmer genuint hållbara företag.

Kraven på elnäten förväntas öka i takt med bland annat bostadsbyggande, verksamhetsetableringar, elektrifierade transporter samt ökad elanvändning i hemmen. Det finns i nuläget en kapacitetsbrist i elnätet på ett regionalt plan som påverkar effekttillgången i Helsingborg. Med en ökande efterfrågan kan det bli nödvändigt att prioritera, med risk för att ambitioner och delar av utvecklingen får stå tillbaka något.

Frågor:

• Hur bidrar er verksamhet till Helsingborgs omställning?
• Var går gränsen mellan invånarnas och stadens ansvar?
• Hur hanterar er verksamhet den växande klimatoron i samhället?

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Klimat- och miljöförändringar och Globalisering

Referenser

Blackrock 2020-01-15. A Fundamental Reshaping of Finance.
H+ stadsförnyelseprojekt 2019. Hållbarhet.
Helsingborgs stads skolor 2019. SmartmatHBG.
Kairos Future Club November 2019. Jakten på den försvunna hållbarheten.
Kansliet för strategi- och framtidsfrågor, Statsrådsberedningen 2016. Omställning till hållbarhet och konkurrenskraft. Sveriges väg mot ett fossilfritt och resurseffektivt välfärdssamhälle.
Kungliga IngenjörsVetenskaps Akademien september 2019. Så klarar det svenska samhället klimatmålen En delrapport från IVA-projektet Vägval för klimatet.
NewClimate Institute 2018. CLIMATE OPPORTUNITY: MORE JOBS; BETTER HEALTH; LIVEABLE CITIES. QUANTIFYING THE BENEFITS OF CLIMATE CHANGE MITIGATION MEASURES IN BUILDINGS, TRANSPORT AND ENERGY SUPPLY.
NOVOS januari 2019. Barn och unga om miljö. Naturskyddsföreningen.
Omvärlden 2019-10-16: Axel Kronholm & Mikael Färnbo. Myndigheter klimatkompenserar för miljoner: ”det funkar inte”.