12. Ett samhälle med större sårbarhet

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare. Bindemedlet är digital teknik, billiga transporter, frihandelsavtal och en världsordning som hålls samman av en mängd internationella samarbetsorganisationer. Det har bidragit till ett växande välstånd och en enklare vardag men också i förlängningen till ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Riskerna har dessutom spätts på av att spänningarna i de internationella relationerna ökat och att den säkerhetspolitiska situationen i Europa och Östersjöområdet har försämrats.

Digitalisering och elberoende bidrar till större sårbarhet

Digitaliseringen och utvecklingen av snabbare kommunikationer har skapat förutsättningar för en allt effektivare logistik. Det har gjort det möjligt att minska lagerhållningen lokalt och medfört stora besparingar. Men det innebär också att tillgången till livsmedel och varor av olika slag idag lätt kan slås ut vid en konflikt i närområdet eller vid en allvarlig störning i de globala försörjningskedjorna. Sårbarheten förstärks av att de statliga lager av förnödenheter, som tidigare funnits, har avvecklats. Dessutom har självförsörjningen av livsmedel och insatsvaror till jordbruket gradvis minskat i Sverige under de senaste årtiondena, och är nu bland den lägsta i hela EU.

Med fler digitala, uppkopplade och integrerade tjänster och varor ökar den digitala sårbarheten, både på samhällsnivå och för individen. Samtidigt medför en förändrad brottslighet nya risker, där digitaliseringen ökat möjligheterna för id-kapning, hackning, samt övertagande och styrning av saker såväl som tjänster. Över 230 000 personer i Sverige upplevde 2019 en ekonomisk förlust till följd av identitetsstöld, e-postmeddelanden från bedragare eller omdirigering till falska webbplatser. Nationellt har hälften av alla företag med anställda utsatts för IT-brott, och av dessa har sex av tio avstått från att polisanmäla. Även kommuner är sårbara, och det finns flera internationella exempel på cyberattacker där hackare försöker utpressa städer på pengar och stängt ner datorsystem med följd att exempelvis varken löner eller räkningar kunnat betalas. Svenska kommuner är här lika attraktiva mål. Riskerna ökar i takt med att städerna blir allt smartare och ihopkopplade.

Beroenden mellan olika samhällssektorer. Notera det
starka beroendet av el och elektroniska kommunikationer. Bildkälla: MSB 2017

Såväl basala kommunala tjänster såsom vatten och värme som telekommunikation och mer avancerade tjänster är beroende av IT. Den digitala infrastrukturen står dessutom för en växande andel av energianvändningen och är beroende av elförsörjningen för att fungera. Det innebär också att samhället idag är mer sårbart än tidigare för elavbrott. Samtidigt ökar sårbarheten för avbrott som beror på allt från driftfel och naturolyckor till medvetet sabotage.

Att planera för det oväntade är utmanande, och det är ofta svårt för oss människor att förhålla sig till saker som vi inte själva har upplevt. Ännu värre blir det med sådant som aldrig tidigare har hänt, även om vi känner till riskerna. Ett exempel är strömavbrottet i Höganäs kommun i juni 2018. Vid det tillfället var både elnätet och mobilkommunikationen utslagna i 18 timmar, och bristande planering för det försvårade såväl kommunens kommunikation som invånarnas tillgång till information.

I Skåne råder idag nätkapacitetsbrist, vilket betyder att det finns el men att det vid efterfrågetoppar inte går att föra över efterfrågad effekt på grund av att ledningarna inte klarar av det. Kraven på elnäten förväntas öka gradvis i takt med att befolkningen växer, bostadsbyggandet fortsätter, transportsektorn elektrifieras och att industrier vill expandera.

Ökad sårbarhet med centralisering och outsourcing

Vi använder i allt högre grad ny teknik och nya digitala lösningar för att effektivisera tjänster och verksamheter. En bieffekt av detta är att allt fler system blir beroende av varandra. En annan är att effektiviseringar ofta innebär ökad centralisering eftersom det ofta finns stordriftsfördelar i att samla verksamheter och funktioner på ett ställe. Resultatet blir lätt en större sårbarhet när oberoende och lokala tjänster ersätts med mer rationella samlade lösningar.

En del tekniska lösningar medför dessutom en ökad risk att kommunala tjänster låses in i lösningar som kommunerna inte själva kan kontrollera fullt ut. Ungefär var femte svensk kommun har till exempel valt att outsourca delar av sin IT-miljö, och för allt fler tjänster finns ett ökat beroende av framförallt amerikanska systemleverantörer. Sårbarheten i att använda externa IT-lösningar visades tydligt i härvan runt Transportstyrelsens hantering av personuppgifter häromåret, och liknande hantering är spridd över det offentliga Sverige.

Det finns även risker i skiftet mellan system. 2019 införde Folktandvården Skåne ett nytt upphandlat digitalt journalsystem, vilket var omgärdat av instabil IT-driftmiljö och brister i överföringen av data. Detta ledde till att de lex Maria-anmälde sig själva som en del av en intern utredning av införandeprocessen.

Större rörlighet och klimatförändring ger ökade risker

Globaliseringen innebär en ökad sårbarhet när beroendet av en osäker och föränderlig omvärld växer. Rörligheten för varor och människor ökar risken för pandemier och att sjukdomar som antingen aldrig funnits i Sverige, eller som tidigare har utrotats, får fäste i landet. Det är också svårare att kontrollera hur hygieniskt importerad mat och varor har hanterats när de tillverkats under arbetsformer som inte hade accepterats i Sverige. Risken för sjukdomsspridning från djur till människor ökar också till följd av strukturomvandlingen i lantbruket med allt större djurbesättningar och en ökad handel med livsmedel.

För näringslivet i Helsingborg har globaliseringen inneburit både ett ökat utbyte med, men också en ökad konkurrens från, utlandet. Det har flera positiva effekter, men i en ekonomi som alltmer präglas av digitala lösningar kan nya affärsmodeller utmana plötsligt och oväntat. Vi ser också en ökad konkurrens om begränsade resurser som kan leda till bristsituationer, och enstaka störningar i de globala försörjningskedjorna kan få stora konsekvenser i form av brist på insatsvaror i industrin.

Klimatsårbarhet blir också en allt större fråga i takt med att konsekvenserna av klimatförändringarna blir mer kännbara. Detta gäller såväl staden som för dess företag, organisationer och på individnivå. Nya regler 2018 kräver att kommunen arbetar med klimatrisker i den fysiska planeringen.

Frågor:

• Hur it- och elberoende är er verksamhet?
• Vilka delar av er verksamhet är mest sårbara?
• Klarar kärnverksamheten att centrala funktioner slås ut?

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Globalisering, Teknikutveckling och Klimat- och miljöförändringar

Referenser

Dental24 2019-09-19. Införandet av nya IT-system leder till anmälan enligt lex Maria.
Energiföretagen 10 september 2019. Elbristen har många ansikten – Energiföretagen förklarar.
FOI november 2017. Sveriges elförsörjning – Hur möter vi en ökad sårbarhet? i Särtryck av strategisk utblick 7.
Företagarna 3 oktober 2019. IT-säkerhet i fokus hela oktober.
MSB 2020. MSB:s statistik- och analysverktyg IDA.
MSB 2017. Introduktion till avsiktliga elektromagnetiska hot mot samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, s39.
MSB augusti 2014. Outsourcing av it-tjänster i kommuner.
Regeringskansliet 2017. Nationell säkerhetsstrategi.
SLU 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.
SCB 2019-11-22. Mer än en tredjedel av befolkningen har fått e-post från bedragare.
VDtidningen 22 oktober 2019: Lars Westerlund. Allt vanligare med it-brott.
Öresundskraft 2019. Är det elbrist i Helsingborg och Ängelholm? Missvisande debatt om elbrist.