Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Focal Points - English
  • Hem
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Focal Points - English
      • Hem
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    5. Integrationsutmaningar

    Sedan 1980 har 2,9 miljoner människor invandrat till Sverige och numera är två miljoner invånare födda i utlandet. Invandringen har varit hög på senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många som invandrar och utvandrar ur landet varit så stor. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

    Ojämn fördelning av asylsökande

    En stor del av invandringen består idag av anhörig- och asylinvandring från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien. Under 2019 till och med 2022 beräknas drygt 300 000 personer söka uppehållstillstånd som asylansökande eller anhörig till någon som redan bor i Sverige. Denna invandring skiljer sig från exempelvis arbetskraftsinvandring genom att medföra ett större åtagande för både staten och kommunerna, bland annat i form av arbetsmarknadsåtgärder, sfi, bostäder och sociala insatser.

    Bosättningslagen från 2016 syftar till att nyanlända ska fördelas jämnare än tidigare mellan kommunerna, med hänsyn till bland annat kommunens storlek, det lokala arbetsmarknadsläget och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Den så kallade ebo-lagen innebär emellertid att asylsökande har rätt att skaffa eget boende i landets kommuner i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Det medför att många söker sig till större städer som Helsingborg, och att en stor del av dem bosätter sig hos släkt och vänner i socioekonomiskt utsatta områden. Detta skapar utmaningar lokalt på bostadsmarknaden och i skolan. Dessutom bidrar det till en ökad uppdelning av befolkningen som minskar de nyanländas möjligheter till etablering i samhället och på arbetsmarknaden. För att motverka detta förändrades lagen från och med 2020 så att asylsökande som bosätter sig i sådana områden inte längre ska ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

    Utmaning att etablera nyanlända på arbetsmarknaden

    Kommunernas ekonomi påverkas både direkt och indirekt av en dåligt fungerande etablering på arbetsmarknaden. De direkta kostnaderna består av utgifter till arbetsmarknadsåtgärder, sociala insatser och ekonomiskt bistånd, medan de indirekta utgifterna härrör från uteblivna skatteintäkter och effekterna av ökad otrygghet och minskad tillit i områden som belastas av socialt utanförskap.

    Trots långvarig högkonjunktur finns stora svårigheter att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, och mer än hälften av de arbetslösa i Helsingborg är födda utanför Europa. Utmaningen är förutom baskrav på svenska språket bland annat att många saknar gymnasieutbildning, vilket ofta krävs för att få arbete i Sverige. Av samtliga nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar drygt hälften gymnasieutbildning. Samtidigt har det visat sig särskilt svårt att få nyanlända kvinnor ut i arbetslivet. I Helsingborg arbetar exempelvis endast tio procent av de lågutbildade kvinnorna efter att ha varit folkbokförda i Sverige mindre än två år, jämfört med cirka 20 procent av männen i motsvarande grupp. Skillnaden består över tid och minskar först markant efter tio år.

    Många har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan

    En annan utmaning är att många barn och unga som har asylinvandrat har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan. Exempelvis beror närmare 85 procent av ökningen 2006-2015 i andelen grundskoleelever som saknar gymnasiebehörighet på att fler elever har invandrat efter den ordinarie åldern för skolstart och att de anländer i allt senare ålder. De har därför svårare att hinna tillgodogöra sig grundskolans utbildning inom avsedd tid.

    Dessutom kommer eleverna i allt högre grad från länder som har svårt att ge barnen goda förkunskaper och har föräldrar med en relativt låg utbildning, vilket ökar barriären ytterligare. Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När väl skadan är skedd och personer hamnar i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera.

    Figur 1: Andel (%) niondeklassare i Helsingborg som uppnått behörighet till gymnasiet efter bakgrund och femårsperiod

    Mer blandad befolkning ställer högre krav men ger ökade möjligheter

    Med migrationen krävs fortsatta insatser för att kommunicera svenska lagar och regler. Nyanlända behöver, likt övriga helsingborgare, kontinuerligt få information om hur staden arbetar med olika frågor, utbud av tjänster samt rättigheter och skyldigheter. Till exempel kan entreprenörer som tidigare verkat i länder med annan rättstradition och myndighetsutövning behöva information och stöd för att kunna förstå det svenska systemet.

    Med en mer heterogen befolkning ökar även stadens förbindelser till omvärlden. Språkkunskaper och kompetens om förhållanden ger ökade möjligheter till nya kunder och samarbeten internationellt, inte minst utanför de traditionella västerländska marknaderna. Med en mer blandad befolkning, som har bakgrund i olika kulturer, skapas nya preferenser och referenser. Kanske efterfrågas nya typer av kultur- och idrottserbjudanden och andra former av service. Detta ställer krav på det kommunala utbudet och på hur staden stöttar föreningsliv och andra initiativ i civilsamhället.

    Frågor:

    • Vilka utmaningar påverkar din verksamhet mest?
    • Hur kan er verksamhet bidra till en snabbare etablering på arbetsmarknaden?
    • Hur avspeglar och använder din verksamhet stadens mångfald av kompetenser, kulturer och erfarenheter?

    Begreppsförklaring

    Nyanländ är den som har fått uppehållstillstånd som asylsökande eller anhörig till någon med asylbakgrund under de första två åren. Under denna period ingår de nyanlända i arbetsförmedlingens etablering och blir först därefter kommunens ansvar.

    Läs mer

    Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Globalisering, Demografi och Värderingsförändringar

    Referenser

    Arbetsförmedlingen 2018. Förbättra genomförandet av etableringsuppdraget.
    FN 2017. International Migration Report.
    Institutet för framtidsstudier 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.
    Länsstyrelsen 2018. Mottagandet och etablering av nyanlända.
    Migrationsverket, oktober 2019. Verksamhets- och utgiftsprognos.
    SCB 2019. Integration En beskrivning av läget i Sverige Integration: Rapport 13.
    SCB 2018. De första 15 åren – flyktingars försörjning i Sverige.
    Skolverket 2019. PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
    Skolverket 2016. Invandringens betydelse för skolresultaten

    Figur

    Figur 1 – Förklaring: Med svensk bakgrund avses de som är födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Utländsk bakgrund avser de som har två utlandsfödda föräldrar. Källa: Skolverket 2020 samt egna beräkningar.

    Interna sidor och dokument med koppling till brännpunkten

    • Kommunala integrationsrådet
    • Kulturprogrammet
    • Näringslivsprogrammet
    • Plan för lika möjligheter

    12 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    De kommande åren försämras ekonomin i Sveriges kommuner och regioner. Huvudskälet är att andelen barn och äldre blir högre jämfört med den arbetande befolkningen, vilket leder till att utgifterna ökar snabbare än intäkterna. Samtidigt fortsätter förväntningarna på offentlig sektor att öka då invånarna vill ha bättre och mer flexibel service, både enklare och snabbare. När befolkningen växer ökar trycket på den befintliga samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden och medför ett större behov av att prioritera kommunens och statens resurser, vilket kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Den snabba

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt befolkningsprognosen kommer medelåldern i Helsingborg öka med knappt ett år till 41,5 år fram till 2035, medan den samtidigt ökar med drygt ett år till 42,5 år i Sverige som helhet. Bakom den överordnade bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för staden och kommunens invånare och näringsliv. Liksom flera andra jämförbara städer upplever Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka, som dessutom

    3. Ökande förväntningar

    Förändrade värderingar i kombination med en snabb teknikutveckling har bidragit till ökade förväntningar bland invånarna i Sverige och Helsingborg sedan början av 2000-talet. Kärnan är att människor i allt högre grad förväntar sig enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Utvecklingen följer en bredare trend som ibland kallas den ”fjärde industriella revolutionen”. I centrum av denna står en sammansmältning av teknologier som utraderar skiljelinjerna mellan de fysiska, digitala och biologiska sfärerna. En utgångspunkt för utvecklingen är den växande spridning och användning av mobil teknik och digitala lösningar, som gör att människor i allt högre grad förväntar sig

    4. Rätt förmåga på rätt plats

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna bedriva en fungerande verksamhet med hög kvalitet, är rekrytering och kompetensflykt en nyckelfråga för kärnverksamheten här och nu. Konkurrens om specifika yrkesgrupper ökar i takt med pensionsavgångar, brist på utbildad personal, personalomsättning, och de senaste årens höga asylinvandring. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

    5. Integrations- utmaningar

    Sedan 1980 har 2,7 miljoner människor invandrat till Sverige och närmare två miljoner invånare är numera födda i utlandet. Invandringen har ökat under senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många invandrar och utvandrar ur landet varit så stor som idag. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

    6. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att den grova brottsligheten ökar och att samhället blir mer polariserat och otryggt, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg och att människor känner sig allt tryggare. Paradoxalt nog stämmer båda saker och beror på utvecklingar som pekar i olika riktning. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

    7. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet mellan invånarna. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden succesivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

    8. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler.

    9. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner central roll i omställningen.

    10. Ökad konkurrens om mark

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    11. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med ca en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015.

    12. Ett samhälle med större sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.