5. Integrationsutmaningar

Sedan 1980 har 2,9 miljoner människor invandrat till Sverige och numera är två miljoner invånare födda i utlandet. Invandringen har varit hög på senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många som invandrar och utvandrar ur landet varit så stor. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

Ojämn fördelning av asylsökande

En stor del av invandringen består idag av anhörig- och asylinvandring från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien. Under 2019 till och med 2022 beräknas drygt 300 000 personer söka uppehållstillstånd som asylansökande eller anhörig till någon som redan bor i Sverige. Denna invandring skiljer sig från exempelvis arbetskraftsinvandring genom att medföra ett större åtagande för både staten och kommunerna, bland annat i form av arbetsmarknadsåtgärder, sfi, bostäder och sociala insatser.

Bosättningslagen från 2016 syftar till att nyanlända ska fördelas jämnare än tidigare mellan kommunerna, med hänsyn till bland annat kommunens storlek, det lokala arbetsmarknadsläget och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Den så kallade ebo-lagen innebär emellertid att asylsökande har rätt att skaffa eget boende i landets kommuner i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Det medför att många söker sig till större städer som Helsingborg, och att en stor del av dem bosätter sig hos släkt och vänner i socioekonomiskt utsatta områden. Detta skapar utmaningar lokalt på bostadsmarknaden och i skolan. Dessutom bidrar det till en ökad uppdelning av befolkningen som minskar de nyanländas möjligheter till etablering i samhället och på arbetsmarknaden. För att motverka detta förändrades lagen från och med 2020 så att asylsökande som bosätter sig i sådana områden inte längre ska ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

Utmaning att etablera nyanlända på arbetsmarknaden

Kommunernas ekonomi påverkas både direkt och indirekt av en dåligt fungerande etablering på arbetsmarknaden. De direkta kostnaderna består av utgifter till arbetsmarknadsåtgärder, sociala insatser och ekonomiskt bistånd, medan de indirekta utgifterna härrör från uteblivna skatteintäkter och effekterna av ökad otrygghet och minskad tillit i områden som belastas av socialt utanförskap.

Trots långvarig högkonjunktur finns stora svårigheter att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, och mer än hälften av de arbetslösa i Helsingborg är födda utanför Europa. Utmaningen är förutom baskrav på svenska språket bland annat att många saknar gymnasieutbildning, vilket ofta krävs för att få arbete i Sverige. Av samtliga nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar drygt hälften gymnasieutbildning. Samtidigt har det visat sig särskilt svårt att få nyanlända kvinnor ut i arbetslivet. I Helsingborg arbetar exempelvis endast tio procent av de lågutbildade kvinnorna efter att ha varit folkbokförda i Sverige mindre än två år, jämfört med cirka 20 procent av männen i motsvarande grupp. Skillnaden består över tid och minskar först markant efter tio år.

Många har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan

En annan utmaning är att många barn och unga som har asylinvandrat har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan. Exempelvis beror närmare 85 procent av ökningen 2006-2015 i andelen grundskoleelever som saknar gymnasiebehörighet på att fler elever har invandrat efter den ordinarie åldern för skolstart och att de anländer i allt senare ålder. De har därför svårare att hinna tillgodogöra sig grundskolans utbildning inom avsedd tid.

Dessutom kommer eleverna i allt högre grad från länder som har svårt att ge barnen goda förkunskaper och har föräldrar med en relativt låg utbildning, vilket ökar barriären ytterligare. Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När väl skadan är skedd och personer hamnar i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera.

Mer blandad befolkning ställer högre krav men ger ökade möjligheter

Med migrationen krävs fortsatta insatser för att kommunicera svenska lagar och regler. Nyanlända behöver, likt övriga helsingborgare, kontinuerligt få information om hur staden arbetar med olika frågor, utbud av tjänster samt rättigheter och skyldigheter. Till exempel kan entreprenörer som tidigare verkat i länder med annan rättstradition och myndighetsutövning behöva information och stöd för att kunna förstå det svenska systemet.

Med en mer heterogen befolkning ökar även stadens förbindelser till omvärlden. Språkkunskaper och kompetens om förhållanden ger ökade möjligheter till nya kunder och samarbeten internationellt, inte minst utanför de traditionella västerländska marknaderna. Med en mer blandad befolkning, som har bakgrund i olika kulturer, skapas nya preferenser och referenser. Kanske efterfrågas nya typer av kultur- och idrottserbjudanden och andra former av service. Detta ställer krav på det kommunala utbudet och på hur staden stöttar föreningsliv och andra initiativ i civilsamhället.

Frågor:

• Vilka utmaningar påverkar din verksamhet mest?
• Hur kan er verksamhet bidra till en snabbare etablering på arbetsmarknaden?
• Hur avspeglar och använder din verksamhet stadens mångfald av kompetenser, kulturer och erfarenheter?

Begreppsförklaring

Nyanländ är den som har fått uppehållstillstånd som asylsökande eller anhörig till någon med asylbakgrund under de första två åren. Under denna period ingår de nyanlända i arbetsförmedlingens etablering och blir först därefter kommunens ansvar.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Globalisering, Demografi och Värderingsförändringar

Referenser

Arbetsförmedlingen 2018. Förbättra genomförandet av etableringsuppdraget.
FN 2017. International Migration Report.
Institutet för framtidsstudier 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.
Länsstyrelsen 2018. Mottagandet och etablering av nyanlända.
Migrationsverket, oktober 2019. Verksamhets- och utgiftsprognos.
SCB 2019. Integration En beskrivning av läget i Sverige Integration: Rapport 13.
SCB 2018. De första 15 åren – flyktingars försörjning i Sverige.
Skolverket 2019. PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Skolverket 2016. Invandringens betydelse för skolresultaten

Figur

Figur 1 – Förklaring: Med svensk bakgrund avses de som är födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Utländsk bakgrund avser de som har två utlandsfödda föräldrar. Källa: Skolverket 2020 samt egna beräkningar.