Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    7. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

    Ökad geografisk uppdelning

    Klyftorna har vuxit mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån medan grupper med lägre disponibla inkomster har halkat efter. Men det handlar också om var människor från olika sociala grupper bor och rör sig i vardagen. I Skåne koncentreras högutbildade och höginkomsttagare till de mest attraktiva bostadsområdena längs kusterna medan de med något lägre utbildningsnivå och inkomster i högre utsträckning bor i inlandet. Till det kommer en tredje grupp som till stor del lever och bor i något av städernas växande utanförskapsområden, där fler invånare är socialt utsatta och många relativt nyligen har invandrat till Sverige. Helsingborg är inget undantag, och är lite av ett Skåne i miniatyr i detta hänseende.

    Parallellt med den geografiska uppdelningen i befolkningen ökar skillnaderna i kommersiell och offentlig service mellan stad och landsbygd. Drivkraften är den löpande strukturomvandlingen med rationaliseringar och centralisering av verksamheter i både den privata och offentliga sektorn. Utvecklingen är inte ny utan följer ett långsiktigt mönster där mindre enheter, ofta på mindre orter, successivt läggs ner till förmån för större och mer kostnadseffektiva enheter. Närliggande exempel är nedläggningen av Findus i Bjuv och det minskade serviceutbudet i flera av de mindre orterna på landsbygden i Helsingborgs kommun där till exempel post-, bankkontor och butiker har försvunnit. Resultatet av den samlade utvecklingen är bland annat en minskad lokal framtidstro.

    Sviktande tillit

    Parallellt med den ekonomiska och sociala skiktningen går det att skönja allt större skillnader i invånarnas värderingar, något som bland annat påverkar tilliten i samhället. Forskning visar att Sverige generellt sett har en hög tillit mellan människor och att förtroendet för demokratin och till exempel den kommunala och regionala offentliga servicen är ganska stabilt. Men den pekar också på att vissa grupper har en klart lägre tillit än genomsnittet. Det gäller exempelvis unga, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer som identifierar sig som arbetare. Samtidigt har skillnaderna mellan olika grupper ökat över tid.

    När tilliten sviktar minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Det kastar också grus i samspelet mellan människor och gör beslut svårare, långsammare och mer omständliga – och därmed dyrare. Ett kommunalt exempel är hur god man-systemet kommit att ifrågasättas efter flera skandaler där tilliten missbrukats. Systemet utreds nu för att se hur kontrollen kan förbättras och om delar av det kan professionaliseras vilket sannolikt kommer innebära ökade kostnader. Tilliten påverkar även invånarnas trygghet, och en låg mellanmänsklig tillit i Helsingborg kan delvis förklara att den upplevda tryggheten är något lägre än i jämförbara städer.

    Figur 1. Andel (%) ”höglitare” i olika grupper i Sverige 1998 och 2017

    Minskad social rörlighet

    Den ökade polariseringen påverkar också den sociala rörligheten negativt. Det sker när uppdelningen mellan grupper blir så stor att individers tillgång till sociala gemenskaper begränsas och det uppstår barriärer mot att smälta in i nya sociala sammanhang. En faktor som förstärker detta är att invånarnas verklighetsuppfattning glider isär när en minskad andel av den information vi tar till oss är gemensam. Utvecklingen och spridningen av sociala medier och den ökade tillgången på information har paradoxalt nog förvärrat situationen, trots att det aldrig tidigare har varit lättare att få tag i fakta, kunskap och information. Resultatet är digitala filterbubblor som bidrar till att förstärka skillnaderna i värderingar och identiteter hos olika grupper. Utbredningen av alltfler parallella digitala världar driver individer längre ifrån varandra, med risk för färre mellanmänskliga och offentliga samtal. Både grupper och individer lever därmed alltmer i skilda mentala såväl som fysiska världar.

    Dessa ökande skillnader försvårar möjligheterna för en socialt hållbar utveckling. Detta kan leda till en känsla av ökad otrygghet, minskad samhörighet och minskad social rörlighet, vilket i förlängningen riskerar att cementera utanförskapet för olika grupper.

    Frågor

    • Hur påverkas din verksamhet när invånarna lever i skilda världar?
    • Hur kan vi säkerställa en likvärdig service och leverans till medborgare med olika levnadsförhållanden?
    • Hur kan din verksamhet arbeta för att stärka den lokala tilliten?

    Läs mer

    Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Värderingsförändringar och Globalisering

    Referenser

    Daniel Jansson, Ulrika Andersson och Jonas Ohlsson 2016. Region Skåne 2015 Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015. SOM-rapport nr 2016:21.
    Jakob Ahlbom november 2019. Framtida samhällen: Väljarnas ideologiska positioner 1982–2018. Rapport 2019:5. Valforskningsprogrammet: Göteborgs universitet.
    Pressmeddelande från Justitiedepartementet 18 juli 2019. Översyn av reglerna om gode män och förvaltare.
    Regeringen 2013. Svenska framtidsutmaningar. Ds 2013:19: Slutrapport från regeringens från Framtidskommission.
    Region Skåne och SOM-institutet 2016. Skånska trender 2001-2015. Ulrika Andersson & Jonas Ohlsson (red.)
    SCB 2018. Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige.
    SKL 2018. Vägval för framtiden 3.
    Sören Holmberg och Bo Rothstein 2018. Misstroendets lokalisering i höglitarlandet Sverige, i Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) i ”Sprickor i fasaden”. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

    Figur

    Figur 1 – Källa: SOM-institutet 2018 samt egna beräkningar.

    Interna sidor och dokument med koppling till brännpunkten

    • Livskvalitetsprogrammet
    • Plan för lika möjligheter
    • Stadsplan 2017
    • Utvecklingsplaner för stationsorterna

    12 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    De kommande åren försämras ekonomin i Sveriges kommuner och regioner. Huvudskälet är att andelen barn och äldre blir högre jämfört med den arbetande befolkningen, vilket leder till att utgifterna ökar snabbare än intäkterna. Samtidigt fortsätter förväntningarna på offentlig sektor att öka då invånarna vill ha bättre och mer flexibel service, både enklare och snabbare. När befolkningen växer ökar trycket på den befintliga samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden och medför ett större behov av att prioritera kommunens och statens resurser, vilket kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Den snabba

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt befolkningsprognosen kommer medelåldern i Helsingborg öka med knappt ett år till 41,5 år fram till 2035, medan den samtidigt ökar med drygt ett år till 42,5 år i Sverige som helhet. Bakom den överordnade bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för staden och kommunens invånare och näringsliv. Liksom flera andra jämförbara städer upplever Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka, som dessutom

    3. Ökande förväntningar

    Förändrade värderingar i kombination med en snabb teknikutveckling har bidragit till ökade förväntningar bland invånarna i Sverige och Helsingborg sedan början av 2000-talet. Kärnan är att människor i allt högre grad förväntar sig enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Utvecklingen följer en bredare trend som ibland kallas den ”fjärde industriella revolutionen”. I centrum av denna står en sammansmältning av teknologier som utraderar skiljelinjerna mellan de fysiska, digitala och biologiska sfärerna. En utgångspunkt för utvecklingen är den växande spridning och användning av mobil teknik och digitala lösningar, som gör att människor i allt högre grad förväntar sig

    4. Rätt förmåga på rätt plats

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna bedriva en fungerande verksamhet med hög kvalitet, är rekrytering och kompetensflykt en nyckelfråga för kärnverksamheten här och nu. Konkurrens om specifika yrkesgrupper ökar i takt med pensionsavgångar, brist på utbildad personal, personalomsättning, och de senaste årens höga asylinvandring. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

    5. Integrations- utmaningar

    Sedan 1980 har 2,7 miljoner människor invandrat till Sverige och närmare två miljoner invånare är numera födda i utlandet. Invandringen har ökat under senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många invandrar och utvandrar ur landet varit så stor som idag. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

    6. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att den grova brottsligheten ökar och att samhället blir mer polariserat och otryggt, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg och att människor känner sig allt tryggare. Paradoxalt nog stämmer båda saker och beror på utvecklingar som pekar i olika riktning. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

    7. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet mellan invånarna. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden succesivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

    8. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler.

    9. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner central roll i omställningen.

    10. Ökad konkurrens om mark

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    11. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med ca en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015.

    12. Ett samhälle med större sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.