7. Invånarna i skilda världar

Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

Ökad geografisk uppdelning

Klyftorna har vuxit mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån medan grupper med lägre disponibla inkomster har halkat efter. Men det handlar också om var människor från olika sociala grupper bor och rör sig i vardagen. I Skåne koncentreras högutbildade och höginkomsttagare till de mest attraktiva bostadsområdena längs kusterna medan de med något lägre utbildningsnivå och inkomster i högre utsträckning bor i inlandet. Till det kommer en tredje grupp som till stor del lever och bor i något av städernas växande utanförskapsområden, där fler invånare är socialt utsatta och många relativt nyligen har invandrat till Sverige. Helsingborg är inget undantag, och är lite av ett Skåne i miniatyr i detta hänseende.

Parallellt med den geografiska uppdelningen i befolkningen ökar skillnaderna i kommersiell och offentlig service mellan stad och landsbygd. Drivkraften är den löpande strukturomvandlingen med rationaliseringar och centralisering av verksamheter i både den privata och offentliga sektorn. Utvecklingen är inte ny utan följer ett långsiktigt mönster där mindre enheter, ofta på mindre orter, successivt läggs ner till förmån för större och mer kostnadseffektiva enheter. Närliggande exempel är nedläggningen av Findus i Bjuv och det minskade serviceutbudet i flera av de mindre orterna på landsbygden i Helsingborgs kommun där till exempel post-, bankkontor och butiker har försvunnit. Resultatet av den samlade utvecklingen är bland annat en minskad lokal framtidstro.

Sviktande tillit

Parallellt med den ekonomiska och sociala skiktningen går det att skönja allt större skillnader i invånarnas värderingar, något som bland annat påverkar tilliten i samhället. Forskning visar att Sverige generellt sett har en hög tillit mellan människor och att förtroendet för demokratin och till exempel den kommunala och regionala offentliga servicen är ganska stabilt. Men den pekar också på att vissa grupper har en klart lägre tillit än genomsnittet. Det gäller exempelvis unga, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och personer som identifierar sig som arbetare. Samtidigt har skillnaderna mellan olika grupper ökat över tid.

När tilliten sviktar minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Det kastar också grus i samspelet mellan människor och gör beslut svårare, långsammare och mer omständliga – och därmed dyrare. Ett kommunalt exempel är hur god man-systemet kommit att ifrågasättas efter flera skandaler där tilliten missbrukats. Systemet utreds nu för att se hur kontrollen kan förbättras och om delar av det kan professionaliseras vilket sannolikt kommer innebära ökade kostnader. Tilliten påverkar även invånarnas trygghet, och en låg mellanmänsklig tillit i Helsingborg kan delvis förklara att den upplevda tryggheten är något lägre än i jämförbara städer.

Minskad social rörlighet

Den ökade polariseringen påverkar också den sociala rörligheten negativt. Det sker när uppdelningen mellan grupper blir så stor att individers tillgång till sociala gemenskaper begränsas och det uppstår barriärer mot att smälta in i nya sociala sammanhang. En faktor som förstärker detta är att invånarnas verklighetsuppfattning glider isär när en minskad andel av den information vi tar till oss är gemensam. Utvecklingen och spridningen av sociala medier och den ökade tillgången på information har paradoxalt nog förvärrat situationen, trots att det aldrig tidigare har varit lättare att få tag i fakta, kunskap och information. Resultatet är digitala filterbubblor som bidrar till att förstärka skillnaderna i värderingar och identiteter hos olika grupper. Utbredningen av alltfler parallella digitala världar driver individer längre ifrån varandra, med risk för färre mellanmänskliga och offentliga samtal. Både grupper och individer lever därmed alltmer i skilda mentala såväl som fysiska världar.

Dessa ökande skillnader försvårar möjligheterna för en socialt hållbar utveckling. Detta kan leda till en känsla av ökad otrygghet, minskad samhörighet och minskad social rörlighet, vilket i förlängningen riskerar att cementera utanförskapet för olika grupper.

Frågor

• Hur påverkas din verksamhet när invånarna lever i skilda världar?
• Hur kan vi säkerställa en likvärdig service och leverans till medborgare med olika levnadsförhållanden?
• Hur kan din verksamhet arbeta för att stärka den lokala tilliten?

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Värderingsförändringar och Globalisering

Referenser

Daniel Jansson, Ulrika Andersson och Jonas Ohlsson 2016. Region Skåne 2015 Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015. SOM-rapport nr 2016:21.
Jakob Ahlbom november 2019. Framtida samhällen: Väljarnas ideologiska positioner 1982–2018. Rapport 2019:5. Valforskningsprogrammet: Göteborgs universitet.
Pressmeddelande från Justitiedepartementet 18 juli 2019. Översyn av reglerna om gode män och förvaltare.
Regeringen 2013. Svenska framtidsutmaningar. Ds 2013:19: Slutrapport från regeringens från Framtidskommission.
Region Skåne och SOM-institutet 2016. Skånska trender 2001-2015. Ulrika Andersson & Jonas Ohlsson (red.)
SCB 2018. Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige.
SKL 2018. Vägval för framtiden 3.
Sören Holmberg och Bo Rothstein 2018. Misstroendets lokalisering i höglitarlandet Sverige, i Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) i ”Sprickor i fasaden”. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Figur

Figur 1 – Källa: SOM-institutet 2018 samt egna beräkningar.