Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Hem
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Hem
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    11. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Oavsett om det lyckas eller inte kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en lång rad konkreta konsekvenser.

    Ökad risk för översvämningar och erosion

    Havsnivån förväntas stiga med upp till en meter fram till 2100 och därefter fortsätta stiga under lång tid, även om prognosen är osäker och stigningen kan bli både högre och lägre. Konsekvenserna blir mer kännbara i nordvästra Skåne än på många andra håll i Sverige. Det beror bland annat på att landhöjningen här är mindre och att västkusten är mer utsatt för pålandsvind och stormar än kusterna i de norra och östra delarna av landet. Dessutom finns här flera låglänta områden och kuststräckor som redan är utsatta för sandflykt och erosion. Beräkningar visar att om havsvattennivån stiger en meter kommer kusten att i genomsnitt dra sig tillbaka 100 meter.

    För Helsingborgs del innebär prognosen att hela kustzonen riskerar både ökad erosion och fler översvämningar som kan orsaka direkta skador på bebyggelse, företag och infrastruktur. Därför har det beslutats att nya byggnader måste placeras minst 3,5 meter över havsnivån. För större projekt och samhällsviktiga anläggningar gäller minst 4 meter över havet. Det ligger i linje med länsstyrelsens rekommendation om att ny bebyggelse bör ligga minst 3 meter över havet, som fått Länsförsäkringar att sluta försäkra nybyggnationer under denna nivå. Störst sårbarhet för översvämning finns vid Råå och Råån, området väster om Järnvägsgatan, centralstationen, norra tågtunnelmynningen, Råådalsbanan och vid övrig bebyggelse som ligger lågt i förhållande till havsnivån. Även Rydebäck, Hittarp, Domsten och Utvälinge bedöms som sårbara. Förutom den direkta översvämningsrisken leder havsnivåhöjningarna till att grundvattennivån stiger lika mycket längs kusten, med påverkan på byggnader, bärighet och problem för vatten- och avloppssystemet.

    Fler fall av extrem nederbörd

    Ökade nederbördsmängder på vinterhalvåret och fler tillfällen med extrem nederbörd förväntas framöver. Det senare har redan blivit vanligare och lokalt har till exempel Köpenhamn haft flera så kallade 100-årsregn under senare år. I extremfallet i juli 2011 kom över 150 millimeter regn inom loppet av en och en halv timme, vilket orsakade skador för över fem miljarder danska kronor. Till dessa direkta kostnader tillkommer dessutom indirekta kostnader för ett samhälle som står stilla och inte fungerar som det är tänkt. Något liknande skulle också kunna inträffa i Helsingborg.

    Speciellt med extrem nederbörd är att den ofta faller väldigt lokalt och att det på förhand kan vara svårt att veta precis var det kommer att ske. Det bidrar till en ökad risk för översvämningar, både i delar av centrala Helsingborg och i flera av orterna på landsbygden så som Ödåkra, Fleninge och Hjälmshult, där platser som behöver åtgärdas har identifierats. Vid extremregn kan bland annat kloaksystemet överlastas så att kloakvatten rinner baklänges och pressas upp genom avloppsbrunnar i källare. Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön. Dessutom påverkas badvattenkvaliteten när stora mängder förorenat vatten på kort tid rinner ut i hav och sjöar, vilket är av betydelse både för turismen och för befolkningens rekreation och livskvalitet.

    Oftare värmeböljor och torka

    Klimatförändringen får även andra effekter med konsekvenser för Helsingborg. När temperaturen stiger ökar risken för värmeböljor och torka. Sommartorka påverkar jordbruket negativt och ökar risken för bränder. Jordbruket bedöms i övrigt dra nytta av klimatförändringen med en längre växtsäsong. Ökad förekomst av värmeböljor innebär också ökade risker inom vården och för utsatta grupper så som äldre och sjuka. Förändrade årstider och en förlängd växtsäsong kan dessutom påverka pollensäsongens start, längd och intensitet med konsekvenser för dem med allergi.

    Sommaren 2018 döptes Gröningen om till ”Gulingen” när den extrema torkan förvandlade gräset till halm.

    Till detta kommer sekundära effekter av ett varmare klimat i form av nya sjukdomar och parasiter. Till exempel har fästingarten Hyalomma påträffats i Sverige. Fästingarten har varit bärare av blödarfeber i andra områden där den hittats. Dessutom utsätts olika trädsorter lättare för sjukdomar när klimatet både blir varmare och fuktigare under delar av året. Helsingborg kan emellertid förväntas påverkas mindre av detta än andra kommuner med mer skog och större naturområden.

    Frågor:

    • Hur påverkas er verksamhet av klimatförändringarnas konsekvenser?
    • Hur ser er beredskap ut för översvämningar, kraftiga skyfall och värmeböljor?
    • Hur påverkar klimatförändringarna er planering?

    Läs mer

    Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning: Klimat- och miljöförändringar

    Referenser

    IPCC 2018. Global Warming of 1.5oC. Summary for Policymakers.
    Helsingborgs stad 2017. Stadsplan 2017 – Vatten och översvämning.
    Helsingborgs stad SBF 2012. PM Klimatanpassning – Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning.
    Københavns kommune 2012. Københavns kommunes Skybrudsplan.
    Københavns kommune 2011. Københavns Klimatilpasningsplan.
    Sweco november 2016. Slutrapport – Klimatanpassning av Helsingborgs stad. Underlag till klimatanpassningsplan för Helsingborgs stad.

    Interna sidor och dokument med koppling till brännpunkten

    • Grönstrukturprogrammet
    • Klimatanpassning
    • Klimat- och energiplan för Helsingborg 2018-2024

    12 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    De kommande åren försämras ekonomin i Sveriges kommuner och regioner. Huvudskälet är att andelen barn och äldre blir högre jämfört med den arbetande befolkningen, vilket leder till att utgifterna ökar snabbare än intäkterna. Samtidigt fortsätter förväntningarna på offentlig sektor att öka då invånarna vill ha bättre och mer flexibel service, både enklare och snabbare. När befolkningen växer ökar trycket på den befintliga samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden och medför ett större behov av att prioritera kommunens och statens resurser, vilket kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Den snabba

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt befolkningsprognosen kommer medelåldern i Helsingborg öka med knappt ett år till 41,5 år fram till 2035, medan den samtidigt ökar med drygt ett år till 42,5 år i Sverige som helhet. Bakom den överordnade bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för staden och kommunens invånare och näringsliv. Liksom flera andra jämförbara städer upplever Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka, som dessutom

    3. Ökande förväntningar

    Förändrade värderingar i kombination med en snabb teknikutveckling har bidragit till ökade förväntningar bland invånarna i Sverige och Helsingborg sedan början av 2000-talet. Kärnan är att människor i allt högre grad förväntar sig enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Utvecklingen följer en bredare trend som ibland kallas den ”fjärde industriella revolutionen”. I centrum av denna står en sammansmältning av teknologier som utraderar skiljelinjerna mellan de fysiska, digitala och biologiska sfärerna. En utgångspunkt för utvecklingen är den växande spridning och användning av mobil teknik och digitala lösningar, som gör att människor i allt högre grad förväntar sig

    4. Rätt förmåga på rätt plats

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna bedriva en fungerande verksamhet med hög kvalitet, är rekrytering och kompetensflykt en nyckelfråga för kärnverksamheten här och nu. Konkurrens om specifika yrkesgrupper ökar i takt med pensionsavgångar, brist på utbildad personal, personalomsättning, och de senaste årens höga asylinvandring. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

    5. Integrations- utmaningar

    Sedan 1980 har 2,7 miljoner människor invandrat till Sverige och närmare två miljoner invånare är numera födda i utlandet. Invandringen har ökat under senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många invandrar och utvandrar ur landet varit så stor som idag. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

    6. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att den grova brottsligheten ökar och att samhället blir mer polariserat och otryggt, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg och att människor känner sig allt tryggare. Paradoxalt nog stämmer båda saker och beror på utvecklingar som pekar i olika riktning. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

    7. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet mellan invånarna. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden succesivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

    8. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler.

    9. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner central roll i omställningen.

    10. Ökad konkurrens om mark

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    11. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med ca en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015.

    12. Ett samhälle med större sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.