11. Konkreta klimatkänningar
Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Oavsett om det lyckas eller inte kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en lång rad konkreta konsekvenser.
Ökad risk för översvämningar och erosion
Havsnivån förväntas stiga med upp till en meter fram till 2100 och därefter fortsätta stiga under lång tid, även om prognosen är osäker och stigningen kan bli både högre och lägre. Konsekvenserna blir mer kännbara i nordvästra Skåne än på många andra håll i Sverige. Det beror bland annat på att landhöjningen här är mindre och att västkusten är mer utsatt för pålandsvind och stormar än kusterna i de norra och östra delarna av landet. Dessutom finns här flera låglänta områden och kuststräckor som redan är utsatta för sandflykt och erosion. Beräkningar visar att om havsvattennivån stiger en meter kommer kusten att i genomsnitt dra sig tillbaka 100 meter.
För Helsingborgs del innebär prognosen att hela kustzonen riskerar både ökad erosion och fler översvämningar som kan orsaka direkta skador på bebyggelse, företag och infrastruktur. Därför har det beslutats att nya byggnader måste placeras minst 3,5 meter över havsnivån. För större projekt och samhällsviktiga anläggningar gäller minst 4 meter över havet. Det ligger i linje med länsstyrelsens rekommendation om att ny bebyggelse bör ligga minst 3 meter över havet, som fått Länsförsäkringar att sluta försäkra nybyggnationer under denna nivå. Störst sårbarhet för översvämning finns vid Råå och Råån, området väster om Järnvägsgatan, centralstationen, norra tågtunnelmynningen, Råådalsbanan och vid övrig bebyggelse som ligger lågt i förhållande till havsnivån. Även Rydebäck, Hittarp, Domsten och Utvälinge bedöms som sårbara. Förutom den direkta översvämningsrisken leder havsnivåhöjningarna till att grundvattennivån stiger lika mycket längs kusten, med påverkan på byggnader, bärighet och problem för vatten- och avloppssystemet.
Fler fall av extrem nederbörd
Ökade nederbördsmängder på vinterhalvåret och fler tillfällen med extrem nederbörd förväntas framöver. Det senare har redan blivit vanligare och lokalt har till exempel Köpenhamn haft flera så kallade 100-årsregn under senare år. I extremfallet i juli 2011 kom över 150 millimeter regn inom loppet av en och en halv timme, vilket orsakade skador för över fem miljarder danska kronor. Till dessa direkta kostnader tillkommer dessutom indirekta kostnader för ett samhälle som står stilla och inte fungerar som det är tänkt. Något liknande skulle också kunna inträffa i Helsingborg.
Speciellt med extrem nederbörd är att den ofta faller väldigt lokalt och att det på förhand kan vara svårt att veta precis var det kommer att ske. Det bidrar till en ökad risk för översvämningar, både i delar av centrala Helsingborg och i flera av orterna på landsbygden så som Ödåkra, Fleninge och Hjälmshult, där platser som behöver åtgärdas har identifierats. Vid extremregn kan bland annat kloaksystemet överlastas så att kloakvatten rinner baklänges och pressas upp genom avloppsbrunnar i källare. Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön. Dessutom påverkas badvattenkvaliteten när stora mängder förorenat vatten på kort tid rinner ut i hav och sjöar, vilket är av betydelse både för turismen och för befolkningens rekreation och livskvalitet.
Oftare värmeböljor och torka
Klimatförändringen får även andra effekter med konsekvenser för Helsingborg. När temperaturen stiger ökar risken för värmeböljor och torka. Sommartorka påverkar jordbruket negativt och ökar risken för bränder. Jordbruket bedöms i övrigt dra nytta av klimatförändringen med en längre växtsäsong. Ökad förekomst av värmeböljor innebär också ökade risker inom vården och för utsatta grupper så som äldre och sjuka. Förändrade årstider och en förlängd växtsäsong kan dessutom påverka pollensäsongens start, längd och intensitet med konsekvenser för dem med allergi.

Sommaren 2018 döptes Gröningen om till ”Gulingen” när den extrema torkan förvandlade gräset till halm.
Till detta kommer sekundära effekter av ett varmare klimat i form av nya sjukdomar och parasiter. Till exempel har fästingarten Hyalomma påträffats i Sverige. Fästingarten har varit bärare av blödarfeber i andra områden där den hittats. Dessutom utsätts olika trädsorter lättare för sjukdomar när klimatet både blir varmare och fuktigare under delar av året. Helsingborg kan emellertid förväntas påverkas mindre av detta än andra kommuner med mer skog och större naturområden.
Frågor:
- Hur påverkas er verksamhet av klimatförändringarnas konsekvenser?
- Hur ser er beredskap ut för översvämningar, kraftiga skyfall och värmeböljor?
- Hur påverkar klimatförändringarna er planering?
Läs mer
Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning: Klimat- och miljöförändringar
Referenser
IPCC 2018. Global Warming of 1.5oC. Summary for Policymakers.
Helsingborgs stad 2017. Stadsplan 2017 – Vatten och översvämning.
Helsingborgs stad SBF 2012. PM Klimatanpassning – Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning.
Københavns kommune 2012. Københavns kommunes Skybrudsplan.
Københavns kommune 2011. Københavns Klimatilpasningsplan.
Sweco november 2016. Slutrapport – Klimatanpassning av Helsingborgs stad. Underlag till klimatanpassningsplan för Helsingborgs stad.