Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Hem
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Hem
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    1. Ökade välfärdskostnader, minskat handlingsutrymme?

    Ekonomin i Sveriges kommuner försämras de kommande åren. Huvudskälen är en förväntad avmattning i konjunkturen och att andelen barn och äldre ökar. Samtidigt medför den växande befolkningen fortsatta investeringsbehov. Det innebär att behovet av prioriteringar, innovation och samarbete ökar för att klara välfärdsuppdraget.

    Trycket på samhällsservicen och infrastrukturen växer

    När befolkningen växer ökar trycket på samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden samtidigt som behovet av att prioritera kommunernas och statens resurser blir större. Detta kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Samtidigt fortsätter invånarnas förväntningar på kommunernas tjänster att öka.

    Den snabba befolkningstillväxten och en förändrad demografi förklarar till stor del att investeringstakten är hög i många svenska kommuner och förväntas öka ytterligare under kommande år. Det gäller även Helsingborg som planerar investeringar för 6,2 miljarder åren 2020-2026. Behoven gäller allt från utbyggnad och bättre anpassad försörjning av vatten och avlopp, sophantering och elförsörjning till nya kommunikationer och resurser till äldreomsorg, LSS och skola på olika nivåer.

    Andelen i arbetsför ålder minskar

    För att finansiera den ökande efterfrågan på välfärdstjänster behövs fler förvärvsarbetande som betalar skatt. Samtidigt som andelen unga och äldre ökar i Helsingborg, minskar andelen i arbetsför ålder (20-64 år) framöver. Minskningen är inte dramatisk, men förväntas ske samtidigt som efterfrågan på arbetskraft i närområdet ökar. En effekt blir då ökad konkurrens om arbetskraften inom både privat och offentlig sektor. På längre sikt leder den ökande andelen yngre till fler i yrkesverksam ålder, vilket blir en styrka i framtiden och därmed en möjlighet för Helsingborg.

    Helsingborg är en fortsatt stark nod i en större arbetsmarknadsregion med ett positivt pendlingsnetto, vilket innebär att fler pendlar till än från staden för att arbeta. Samtidigt som detta innebär att näringslivet får möjlighet att ta del av en bredare kompetens betalar arbetstagaren skatt i boendekommunen. Det betyder att Helsingborg i nuläget förlorar skattekraft. Var arbetskraften bor påverkar alltså skattekraften i en kommun, och det är därför också viktigt att det finns attraktiva boendemiljöer i den egna kommunen.

    Behovet av prioritering, effektivisering och samarbete ökar

    Helsingborg har ett relativt gynnsamt ekonomiskt utgångsläge men påverkas framöver påtagligt av den samlade utvecklingen. De tuffare tiderna medför sparbeting för stora delar av verksamheten, vilket ställer större krav på att göra rätt saker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Utrymmet för förändring och nytänkande hamnar i fokus när behovet av prioriteringar ökar. En ökande efterfrågan på välfärdstjänster kräver både fler förvärvsarbetande som betalar skatt och effektivare lösningar. Genom ett bättre utnyttjande av teknikens och digitaliseringens möjligheter och en smartare användning av kompetens kommer invånarna på sikt sköta mer själva.

    Vidare finns det begränsningar i vad kommunen själv kan påverka. Trots vilja till förändring och förbättring kommer vissa förslag och idéer att vara ogenomförbara på grund av lagar och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i det offentliga systemet. I detta ingår en ökad detaljstyrning och fler riktade bidrag från staten samt tvingande EU-lagstiftning som begränsar det kommunala handlingsutrymmet. Risken är att den administrativa bördan växer och att nya pålagor verkar förlamande i ett läge där kommunernas verksamheter behöver utvecklas.

    Ett sätt att arbeta proaktivt med detta är att se till att staden är rätt organiserad och samverkar i rätt forum för att möta framtidens utmaningar. Detta gäller inte minst regionalt samarbete, exempelvis inom Familjen Helsingborg, Region Skåne och Greater Copenhagen. Ett annat är att fortsätta vidareutveckla den tillitsbaserade styrningen för att skapa helhetssyn och underlätta samverkan både inom och utanför staden i syfte att öka produktiviteten och att ge ett bättre resultat för invånare och näringsliv.

    Tips! Mer om konjunkturläget för Sverige och Helsingborg hittar du i en längre text från avdelningen för ekonomi och styrning, Helsingborgs stad som du når via länklistan på Helsingborg idag

    Frågor

    • Även om vi vill, kan vi? Vilket handlingsutrymme har vi för att vara en innovativ stad?
    • Hur kan er verksamhet effektivisera och samtidigt stärka invånarnas livskvalitet?
    • Hur kan samverkan bidra till ett bättre resursutnyttjande?

    Läs mer

    Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning: Demografiska förändringar

    Referenser

    KI 2019. Konjunkturläget December 2019.
    SKR 2019. Ekonominytt Nr 015/2019 Planeringsförutsättningar för åren 2019–2023.
    SKR 2019. Ekonomirapporten Oktober 2019.
    SKR 2018. EU i lokalpolitiken.
    SOU 2019:43 Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten. Betänkande av Tillitsdelegationen.
    SOU 2011:39. Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen.

    Interna sidor och dokument med koppling till brännpunkten

    • Digitalisering
    • H22
    • Hbg Works
    • Innovation
    • Konjunkturläget

    12 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    De kommande åren försämras ekonomin i Sveriges kommuner och regioner. Huvudskälet är att andelen barn och äldre blir högre jämfört med den arbetande befolkningen, vilket leder till att utgifterna ökar snabbare än intäkterna. Samtidigt fortsätter förväntningarna på offentlig sektor att öka då invånarna vill ha bättre och mer flexibel service, både enklare och snabbare. När befolkningen växer ökar trycket på den befintliga samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden och medför ett större behov av att prioritera kommunens och statens resurser, vilket kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Den snabba

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt befolkningsprognosen kommer medelåldern i Helsingborg öka med knappt ett år till 41,5 år fram till 2035, medan den samtidigt ökar med drygt ett år till 42,5 år i Sverige som helhet. Bakom den överordnade bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för staden och kommunens invånare och näringsliv. Liksom flera andra jämförbara städer upplever Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka, som dessutom

    3. Ökande förväntningar

    Förändrade värderingar i kombination med en snabb teknikutveckling har bidragit till ökade förväntningar bland invånarna i Sverige och Helsingborg sedan början av 2000-talet. Kärnan är att människor i allt högre grad förväntar sig enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Utvecklingen följer en bredare trend som ibland kallas den ”fjärde industriella revolutionen”. I centrum av denna står en sammansmältning av teknologier som utraderar skiljelinjerna mellan de fysiska, digitala och biologiska sfärerna. En utgångspunkt för utvecklingen är den växande spridning och användning av mobil teknik och digitala lösningar, som gör att människor i allt högre grad förväntar sig

    4. Rätt förmåga på rätt plats

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna bedriva en fungerande verksamhet med hög kvalitet, är rekrytering och kompetensflykt en nyckelfråga för kärnverksamheten här och nu. Konkurrens om specifika yrkesgrupper ökar i takt med pensionsavgångar, brist på utbildad personal, personalomsättning, och de senaste årens höga asylinvandring. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

    5. Integrations- utmaningar

    Sedan 1980 har 2,7 miljoner människor invandrat till Sverige och närmare två miljoner invånare är numera födda i utlandet. Invandringen har ökat under senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många invandrar och utvandrar ur landet varit så stor som idag. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

    6. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att den grova brottsligheten ökar och att samhället blir mer polariserat och otryggt, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg och att människor känner sig allt tryggare. Paradoxalt nog stämmer båda saker och beror på utvecklingar som pekar i olika riktning. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

    7. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet mellan invånarna. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden succesivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

    8. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler.

    9. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner central roll i omställningen.

    10. Ökad konkurrens om mark

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    11. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med ca en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015.

    12. Ett samhälle med större sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.