1. Ökade välfärdskostnader, minskat handlingsutrymme?
Ekonomin i Sveriges kommuner försämras de kommande åren. Huvudskälen är en förväntad avmattning i konjunkturen och att andelen barn och äldre ökar. Samtidigt medför den växande befolkningen fortsatta investeringsbehov. Det innebär att behovet av prioriteringar, innovation och samarbete ökar för att klara välfärdsuppdraget.
Trycket på samhällsservicen och infrastrukturen växer
När befolkningen växer ökar trycket på samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden samtidigt som behovet av att prioritera kommunernas och statens resurser blir större. Detta kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Samtidigt fortsätter invånarnas förväntningar på kommunernas tjänster att öka.
Den snabba befolkningstillväxten och en förändrad demografi förklarar till stor del att investeringstakten är hög i många svenska kommuner och förväntas öka ytterligare under kommande år. Det gäller även Helsingborg som planerar investeringar för 6,2 miljarder åren 2020-2026. Behoven gäller allt från utbyggnad och bättre anpassad försörjning av vatten och avlopp, sophantering och elförsörjning till nya kommunikationer och resurser till äldreomsorg, LSS och skola på olika nivåer.
Andelen i arbetsför ålder minskar
För att finansiera den ökande efterfrågan på välfärdstjänster behövs fler förvärvsarbetande som betalar skatt. Samtidigt som andelen unga och äldre ökar i Helsingborg, minskar andelen i arbetsför ålder (20-64 år) framöver. Minskningen är inte dramatisk, men förväntas ske samtidigt som efterfrågan på arbetskraft i närområdet ökar. En effekt blir då ökad konkurrens om arbetskraften inom både privat och offentlig sektor. På längre sikt leder den ökande andelen yngre till fler i yrkesverksam ålder, vilket blir en styrka i framtiden och därmed en möjlighet för Helsingborg.
Helsingborg är en fortsatt stark nod i en större arbetsmarknadsregion med ett positivt pendlingsnetto, vilket innebär att fler pendlar till än från staden för att arbeta. Samtidigt som detta innebär att näringslivet får möjlighet att ta del av en bredare kompetens betalar arbetstagaren skatt i boendekommunen. Det betyder att Helsingborg i nuläget förlorar skattekraft. Var arbetskraften bor påverkar alltså skattekraften i en kommun, och det är därför också viktigt att det finns attraktiva boendemiljöer i den egna kommunen.
Behovet av prioritering, effektivisering och samarbete ökar
Helsingborg har ett relativt gynnsamt ekonomiskt utgångsläge men påverkas framöver påtagligt av den samlade utvecklingen. De tuffare tiderna medför sparbeting för stora delar av verksamheten, vilket ställer större krav på att göra rätt saker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Utrymmet för förändring och nytänkande hamnar i fokus när behovet av prioriteringar ökar. En ökande efterfrågan på välfärdstjänster kräver både fler förvärvsarbetande som betalar skatt och effektivare lösningar. Genom ett bättre utnyttjande av teknikens och digitaliseringens möjligheter och en smartare användning av kompetens kommer invånarna på sikt sköta mer själva.
Vidare finns det begränsningar i vad kommunen själv kan påverka. Trots vilja till förändring och förbättring kommer vissa förslag och idéer att vara ogenomförbara på grund av lagar och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i det offentliga systemet. I detta ingår en ökad detaljstyrning och fler riktade bidrag från staten samt tvingande EU-lagstiftning som begränsar det kommunala handlingsutrymmet. Risken är att den administrativa bördan växer och att nya pålagor verkar förlamande i ett läge där kommunernas verksamheter behöver utvecklas.
Ett sätt att arbeta proaktivt med detta är att se till att staden är rätt organiserad och samverkar i rätt forum för att möta framtidens utmaningar. Detta gäller inte minst regionalt samarbete, exempelvis inom Familjen Helsingborg, Region Skåne och Greater Copenhagen. Ett annat är att fortsätta vidareutveckla den tillitsbaserade styrningen för att skapa helhetssyn och underlätta samverkan både inom och utanför staden i syfte att öka produktiviteten och att ge ett bättre resultat för invånare och näringsliv.
Tips! Mer om konjunkturläget för Sverige och Helsingborg hittar du i en längre text från avdelningen för ekonomi och styrning, Helsingborgs stad som du når via länklistan på Helsingborg idag
Frågor
- Även om vi vill, kan vi? Vilket handlingsutrymme har vi för att vara en innovativ stad?
- Hur kan er verksamhet effektivisera och samtidigt stärka invånarnas livskvalitet?
- Hur kan samverkan bidra till ett bättre resursutnyttjande?
Läs mer
Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning: Demografiska förändringar
Referenser
KI 2019. Konjunkturläget December 2019.
SKR 2019. Ekonominytt Nr 015/2019 Planeringsförutsättningar för åren 2019–2023.
SKR 2019. Ekonomirapporten Oktober 2019.
SKR 2018. EU i lokalpolitiken.
SOU 2019:43 Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten. Betänkande av Tillitsdelegationen.
SOU 2011:39. Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen.