Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    4. Rätt förmåga på rätt plats

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet på stadens tjänster och möta invånarnas förväntningar behöver kommunens verksamheter både kunna nyrekrytera och behålla personal med rätt förmåga. En utmaning är att konkurrensen om specifika yrkesgrupper ökar med stora pensionsavgångar, brist på utbildad personal och en stark arbetsmarknad. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

    Konkurrens om arbetskraften ökar vikten av attraktivitet

    Det finns flera möjligheter för arbetsgivare att hantera dessa utmaningar. En är att skapa attraktiva arbetsplatser för att kunna locka till sig och behålla kompetens, till exempel genom att erbjuda medarbetare möjlighet att förlänga arbetslivet efter pensionsåldern. En annan möjlighet är att ge medarbetarna förutsättningar för att kunna arbeta mer effektivt, till exempel genom att utnyttja ny teknik.

    Med större konkurrens om kompetensen behöver vår organisation bli mer attraktiv. Om vi inte kan konkurrera med högre löner blir det istället viktigt att kunna erbjuda fördelar av annat slag. Det handlar exempelvis om att ha kul på jobbet, att ha meningsfulla arbetsuppgifter och att kunna vara med och påverka arbetets utformning. Samtidigt krävs det att vi lägger mindre fokus på formell kompetens och mer på vad individen faktiskt kan och hur vi bäst kan använda individens förmågor. Då gäller det till exempel att kompetensutveckla internt i större utsträckning.

    Bortom den egna organisationen behöver staden fortsatt arbeta med platsens och regionens attraktivitet, för att i en ökad konkurrens om kompetensen fortsatt kunna locka till sig och behålla de förmågor som krävs för framtiden. En utmaning är att utbildningsnivån i Helsingborg fortsatt är lägre än i Skåne och i Sverige som helhet. Samtidigt ökar kraven på specialiserad och kunnig personal när arbetet blir alltmer kunskapsintensivt. När konkurrensen om arbetskraften ökar blir det dessutom viktigare att tillvarata äldres kompetens och förmåga i samhället.

    Kraven på inflytande och flexibilitet ökar

    Ny teknik och nya värderingar förändrar radikalt relationen mellan arbete och fritid. Samtidigt suddas gränserna mellan arbete och fritid ut när vi får större möjligheter till välja var och när vi arbetar. På arbetsmarknaden har intresset för formellt ledarskap minskat, men parallellt har kraven på effektivitet och produktivitet ökat. Högre krav på att kunna vara med och påverka samtidigt som människor värderar sin fritid allt högre ger konsekvenser för staden som arbetsgivare. Med ökad konkurrens om rätt kompetens blir det allt viktigare att kunna bemöta medarbetares högre krav på inflytande och flexibilitet.

    Samtidigt ökar de mer flexibla arbetena inom delningsekonomin, vilket utmanar den traditionella relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vad som växer fram är en ekonomi där arbetstagare inom vissa yrken får en högre flexibilitet och autonomi men också mindre anställningstrygghet. Det innebär bland annat att arbetskraften blir mindre bunden till ett visst geografiskt område och att tillgången till specialkunskaper för specifika uppgifter ökar. För staden kan det innebära nya utmaningar i form av andra anställningsformer och kompetenser som arbetar över förvaltningsgränserna.

    Behovet av kompetensutveckling växer när arbetsuppgifter automatiseras

    Teknikutvecklingen accelererar förändringarna på arbetsmarknaden och jobb både försvinner, förändras och tillkommer. Det finns många bud på vilka och hur många jobb som påverkas i automatiseringens kölvatten, men det förväntas ingen större neddragning av jobb i närtid. Istället skapas det nya möjligheter och nya tjänster i takt med att specifika arbetsuppgifter automatiseras. Samtidigt gäller att bara för att något kan automatiseras så kommer det inte nödvändigtvis innebära att det blir så.

    De flesta yrkesgrupper kommer att påverkas av nya kompetenskrav. Utmaningen ligger i att möta behoven av snabba omställningar, kunna rikta utbildningar till bristyrken och omplacera individer i en mer teknologiskt avancerad arbetsmiljö. Kompetens blir därmed framöver alltmer en livslång process snarare än något som är aktuellt bara under en begränsad period som ung. Även personer med mer kvalificerade yrken kommer att behöva ställa om och byta karriärväg under livet.

    De utbildningar som erbjuds behöver vara anpassade till den nya arbetsmarknaden och den kunskap som efterfrågas. Möjligheten att kunna lära för livet blir en framgångsfaktor, och både skolan och andra verksamheter i Helsingborg behöver möta denna nya verklighet. Den snabba teknikutvecklingen kräver att utbildningssektorn utbildar rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Utmaningen ligger i att anpassa sig till en föränderlig och oviss arbetsmarknad med ändrade kompetensbehov, både för unga som ska in på arbetsmarknaden och för äldre som behöver utveckla sin kompetens.

    Psykisk ohälsa och förändrade krav i arbetslivet ökar sjukskrivningarna

    De ökade kraven på utbildning och kompetens i arbetslivet har också en baksida. Många unga vuxna känner sig oroliga över möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är troligt att även skolungdomar är medvetna om förändringarna och att det medför en ökad press på dem att prestera i skolan. Tillsammans med en utbredd skolstress och sjunkande skolprestationer över tid bidrar det till en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga enligt Folkhälsomyndigheten.

    Psykiska besvär i unga år ligger ofta till grund för psykisk ohälsa i vuxenlivet. Därför har psykisk ohälsa fått en ökad betydelse för sjukfrånvaron på arbetsmarknaden, som annars fortsatt är relativt låg jämfört med början av 2000-talet. Idag är psykisk ohälsa den främsta anledningen till att människor blir sjukskrivna.

    Utvecklingen syns tydligast bland kvinnor och unga vuxna. Mellan 2008 och 2018 har andelen startade sjukfall på grund av psykiska diagnoser ökat från 18 till 31 procent bland kvinnor i åldrarna 20-29. Då sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa varar längre än andra sjukskrivningar förstärks skillnaderna mellan könen sett till antalet pågående sjukfall. Idag har hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen som är sjukskrivna en psykiatrisk diagnos.

    Även om ökningen inte har varit lika stor som i de yngre åldersgrupperna är kvinnor i åldrarna 30-34 de som löper störst risk att sjukskrivas till följd av psykiska besvär. Det handlar då ofta om en akut stressreaktion. En tänkbar anledning är att det är då många kvinnor har som mest att göra. Många i gruppen har små barn, tar störst ansvar för hushållsarbetet och ska samtidigt förvärvsarbeta och göra karriär.

    Frågor:

    • Hur arbetar er verksamhet med att vara en attraktiv arbetsplats?
    • Hur kompetensutvecklar vi befintlig personal på bästa sätt?
    • Hur arbetar din verksamhet med att förebygga sjukskrivningar?

    Läs mer

    Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Teknikutveckling och Demografiska förändringar

    Referenser

    Folkhälsomyndigheten 2019. Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – Hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?.
    Folkhälsomyndigheten 2018. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014.
    Försäkringskassan juni 2018. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018
    Instituttet for fremtidsforskning 2017. Arbejde i hyperagilitetens tidsalder Fremtidens arbejdsform, arbejdsstyrke & arbejdsplads
    Region Skåne 2016. Strukturomvandling och automatisering – Konsekvenser på regionala arbetsmarknader
    SCB 2017. Trender och Prognoser 2017: befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035
    SKL juni 2018. Automatisering av arbete: möjligheter och utmaningar för kommuner, landsting och regioner
    SOU 2016:85. Digitaliseringens effekter på individ och samhälle
    Stiftelsen för strategisk forskning 2015. De nya jobben i automatiseringens tidevarv
    UKÄ 2019. Framtidens behov av högskoleutbildade: Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035
    Warp Institute 2018. Utbildning – från brist till överflöd. Del 2 i rapportserien “Teknik som ger makt till människan”

    Figur

    Figur 1 – Källa: Försäkringskassan 2019 samt egna beräkningar

    Interna sidor och dokument med koppling till brännpunkten

    • Hållbart arbetsliv för äldre
    • Livskvalitet i ditt arbete
    • Näringslivsprogrammet
    • Plan för attraktiv arbetsgivare
    • Plan för lika möjligheter
    • Stress och balans

    12 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    De kommande åren försämras ekonomin i Sveriges kommuner och regioner. Huvudskälet är att andelen barn och äldre blir högre jämfört med den arbetande befolkningen, vilket leder till att utgifterna ökar snabbare än intäkterna. Samtidigt fortsätter förväntningarna på offentlig sektor att öka då invånarna vill ha bättre och mer flexibel service, både enklare och snabbare. När befolkningen växer ökar trycket på den befintliga samhällsservicen och infrastrukturen samtidigt som behovet av nyutveckling stiger. Det ökar kostnaderna för välfärden och medför ett större behov av att prioritera kommunens och statens resurser, vilket kan innebära att servicen till medborgarna förändras och omvärderas. Den snabba

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt befolkningsprognosen kommer medelåldern i Helsingborg öka med knappt ett år till 41,5 år fram till 2035, medan den samtidigt ökar med drygt ett år till 42,5 år i Sverige som helhet. Bakom den överordnade bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för staden och kommunens invånare och näringsliv. Liksom flera andra jämförbara städer upplever Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka, som dessutom

    3. Ökande förväntningar

    Förändrade värderingar i kombination med en snabb teknikutveckling har bidragit till ökade förväntningar bland invånarna i Sverige och Helsingborg sedan början av 2000-talet. Kärnan är att människor i allt högre grad förväntar sig enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Utvecklingen följer en bredare trend som ibland kallas den ”fjärde industriella revolutionen”. I centrum av denna står en sammansmältning av teknologier som utraderar skiljelinjerna mellan de fysiska, digitala och biologiska sfärerna. En utgångspunkt för utvecklingen är den växande spridning och användning av mobil teknik och digitala lösningar, som gör att människor i allt högre grad förväntar sig

    4. Rätt förmåga på rätt plats

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna bedriva en fungerande verksamhet med hög kvalitet, är rekrytering och kompetensflykt en nyckelfråga för kärnverksamheten här och nu. Konkurrens om specifika yrkesgrupper ökar i takt med pensionsavgångar, brist på utbildad personal, personalomsättning, och de senaste årens höga asylinvandring. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

    5. Integrations- utmaningar

    Sedan 1980 har 2,7 miljoner människor invandrat till Sverige och närmare två miljoner invånare är numera födda i utlandet. Invandringen har ökat under senare år och aldrig förr har skillnaden mellan hur många invandrar och utvandrar ur landet varit så stor som idag. Utvecklingen följer ett större mönster där migrationen mellan rika länder, och från fattiga till rika länder har vuxit i takt med att världen blivit allt mer globaliserad. Sverige utmärker sig i sammanhanget med att vara ett av de länder i västvärlden som har störst utrikesfödd befolkning.

    6. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att den grova brottsligheten ökar och att samhället blir mer polariserat och otryggt, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg och att människor känner sig allt tryggare. Paradoxalt nog stämmer båda saker och beror på utvecklingar som pekar i olika riktning. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

    7. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet mellan invånarna. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden succesivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning.

    8. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler.

    9. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner central roll i omställningen.

    10. Ökad konkurrens om mark

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    11. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med ca en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015.

    12. Ett samhälle med större sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.