4. Rätt förmåga på rätt plats

Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet på stadens tjänster och möta invånarnas förväntningar behöver kommunens verksamheter både kunna nyrekrytera och behålla personal med rätt förmåga. En utmaning är att konkurrensen om specifika yrkesgrupper ökar med stora pensionsavgångar, brist på utbildad personal och en stark arbetsmarknad. Till detta kommer ett högt löneläge för yrken med stor efterfrågan.

Konkurrens om arbetskraften ökar vikten av attraktivitet

Det finns flera möjligheter för arbetsgivare att hantera dessa utmaningar. En är att skapa attraktiva arbetsplatser för att kunna locka till sig och behålla kompetens, till exempel genom att erbjuda medarbetare möjlighet att förlänga arbetslivet efter pensionsåldern. En annan möjlighet är att ge medarbetarna förutsättningar för att kunna arbeta mer effektivt, till exempel genom att utnyttja ny teknik.

Med större konkurrens om kompetensen behöver vår organisation bli mer attraktiv. Om vi inte kan konkurrera med högre löner blir det istället viktigt att kunna erbjuda fördelar av annat slag. Det handlar exempelvis om att ha kul på jobbet, att ha meningsfulla arbetsuppgifter och att kunna vara med och påverka arbetets utformning. Samtidigt krävs det att vi lägger mindre fokus på formell kompetens och mer på vad individen faktiskt kan och hur vi bäst kan använda individens förmågor. Då gäller det till exempel att kompetensutveckla internt i större utsträckning.

Bortom den egna organisationen behöver staden fortsatt arbeta med platsens och regionens attraktivitet, för att i en ökad konkurrens om kompetensen fortsatt kunna locka till sig och behålla de förmågor som krävs för framtiden. En utmaning är att utbildningsnivån i Helsingborg fortsatt är lägre än i Skåne och i Sverige som helhet. Samtidigt ökar kraven på specialiserad och kunnig personal när arbetet blir alltmer kunskapsintensivt. När konkurrensen om arbetskraften ökar blir det dessutom viktigare att tillvarata äldres kompetens och förmåga i samhället.

Kraven på inflytande och flexibilitet ökar

Ny teknik och nya värderingar förändrar radikalt relationen mellan arbete och fritid. Samtidigt suddas gränserna mellan arbete och fritid ut när vi får större möjligheter till välja var och när vi arbetar. På arbetsmarknaden har intresset för formellt ledarskap minskat, men parallellt har kraven på effektivitet och produktivitet ökat. Högre krav på att kunna vara med och påverka samtidigt som människor värderar sin fritid allt högre ger konsekvenser för staden som arbetsgivare. Med ökad konkurrens om rätt kompetens blir det allt viktigare att kunna bemöta medarbetares högre krav på inflytande och flexibilitet.

Samtidigt ökar de mer flexibla arbetena inom delningsekonomin, vilket utmanar den traditionella relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vad som växer fram är en ekonomi där arbetstagare inom vissa yrken får en högre flexibilitet och autonomi men också mindre anställningstrygghet. Det innebär bland annat att arbetskraften blir mindre bunden till ett visst geografiskt område och att tillgången till specialkunskaper för specifika uppgifter ökar. För staden kan det innebära nya utmaningar i form av andra anställningsformer och kompetenser som arbetar över förvaltningsgränserna.

Behovet av kompetensutveckling växer när arbetsuppgifter automatiseras

Teknikutvecklingen accelererar förändringarna på arbetsmarknaden och jobb både försvinner, förändras och tillkommer. Det finns många bud på vilka och hur många jobb som påverkas i automatiseringens kölvatten, men det förväntas ingen större neddragning av jobb i närtid. Istället skapas det nya möjligheter och nya tjänster i takt med att specifika arbetsuppgifter automatiseras. Samtidigt gäller att bara för att något kan automatiseras så kommer det inte nödvändigtvis innebära att det blir så.

De flesta yrkesgrupper kommer att påverkas av nya kompetenskrav. Utmaningen ligger i att möta behoven av snabba omställningar, kunna rikta utbildningar till bristyrken och omplacera individer i en mer teknologiskt avancerad arbetsmiljö. Kompetens blir därmed framöver alltmer en livslång process snarare än något som är aktuellt bara under en begränsad period som ung. Även personer med mer kvalificerade yrken kommer att behöva ställa om och byta karriärväg under livet.

De utbildningar som erbjuds behöver vara anpassade till den nya arbetsmarknaden och den kunskap som efterfrågas. Möjligheten att kunna lära för livet blir en framgångsfaktor, och både skolan och andra verksamheter i Helsingborg behöver möta denna nya verklighet. Den snabba teknikutvecklingen kräver att utbildningssektorn utbildar rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Utmaningen ligger i att anpassa sig till en föränderlig och oviss arbetsmarknad med ändrade kompetensbehov, både för unga som ska in på arbetsmarknaden och för äldre som behöver utveckla sin kompetens.

Psykisk ohälsa och förändrade krav i arbetslivet ökar sjukskrivningarna

De ökade kraven på utbildning och kompetens i arbetslivet har också en baksida. Många unga vuxna känner sig oroliga över möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är troligt att även skolungdomar är medvetna om förändringarna och att det medför en ökad press på dem att prestera i skolan. Tillsammans med en utbredd skolstress och sjunkande skolprestationer över tid bidrar det till en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga enligt Folkhälsomyndigheten.

Psykiska besvär i unga år ligger ofta till grund för psykisk ohälsa i vuxenlivet. Därför har psykisk ohälsa fått en ökad betydelse för sjukfrånvaron på arbetsmarknaden, som annars fortsatt är relativt låg jämfört med början av 2000-talet. Idag är psykisk ohälsa den främsta anledningen till att människor blir sjukskrivna.

Utvecklingen syns tydligast bland kvinnor och unga vuxna. Mellan 2008 och 2018 har andelen startade sjukfall på grund av psykiska diagnoser ökat från 18 till 31 procent bland kvinnor i åldrarna 20-29. Då sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa varar längre än andra sjukskrivningar förstärks skillnaderna mellan könen sett till antalet pågående sjukfall. Idag har hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen som är sjukskrivna en psykiatrisk diagnos.

Även om ökningen inte har varit lika stor som i de yngre åldersgrupperna är kvinnor i åldrarna 30-34 de som löper störst risk att sjukskrivas till följd av psykiska besvär. Det handlar då ofta om en akut stressreaktion. En tänkbar anledning är att det är då många kvinnor har som mest att göra. Många i gruppen har små barn, tar störst ansvar för hushållsarbetet och ska samtidigt förvärvsarbeta och göra karriär.

Frågor:

• Hur arbetar er verksamhet med att vara en attraktiv arbetsplats?
• Hur kompetensutvecklar vi befintlig personal på bästa sätt?
• Hur arbetar din verksamhet med att förebygga sjukskrivningar?

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar: Teknikutveckling och Demografiska förändringar

Referenser

Folkhälsomyndigheten 2019. Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – Hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?.
Folkhälsomyndigheten 2018. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985−2014.
Försäkringskassan juni 2018. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018
Instituttet for fremtidsforskning 2017. Arbejde i hyperagilitetens tidsalder Fremtidens arbejdsform, arbejdsstyrke & arbejdsplads
Region Skåne 2016. Strukturomvandling och automatisering – Konsekvenser på regionala arbetsmarknader
SCB 2017. Trender och Prognoser 2017: befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035
SKL juni 2018. Automatisering av arbete: möjligheter och utmaningar för kommuner, landsting och regioner
SOU 2016:85. Digitaliseringens effekter på individ och samhälle
Stiftelsen för strategisk forskning 2015. De nya jobben i automatiseringens tidevarv
UKÄ 2019. Framtidens behov av högskoleutbildade: Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035
Warp Institute 2018. Utbildning – från brist till överflöd. Del 2 i rapportserien “Teknik som ger makt till människan”

Figur

Figur 1 – Källa: Försäkringskassan 2019 samt egna beräkningar