2. Allt fler unga och äldre

Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt prognosen kommer helsingborgarnas medelålder fram till 2035 att öka med knappt ett år till 41,5 år jämfört med 42,5 år för hela Sverige. Det kan verka lite, men bakom den här bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för både staden och näringslivet.

Dubbel utmaning när befolkningen växer

Liksom flera andra jämförbara städer har Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka. Ökningen förväntas dessutom fortsätta under överskådlig tid framöver, men i något långsammare takt än tidigare. Bakgrunden är relativt höga födelsetal i kombination med en hög invandring jämfört med omvärlden. Det betyder i praktiken att alla åldersgrupper växer, med varierande effekter på samhälle och näringsliv.

I Helsingborg förväntas andelen som är äldre än 80 år öka allra mest (se figur 1). Det är viktigt att veta eftersom de allra äldsta belastar välfärden betydligt mer än någon annan grupp. Till exempel är vård- och omsorgskostnaderna för en 80-åring i genomsnitt tre gånger högre än för en 50-åring.

Räknat i antal personer ökar emellertid barn och unga i Helsingborg ungefär tre gånger så mycket som den äldsta befolkningsgruppen fram till 2025 – och dubbelt så mycket fram till 2035. Det får stor betydelse eftersom även barn och unga kräver betydligt mer av stadens och samhällets resurser än personer i arbetsför ålder. Främst ökar behovet av barnomsorg och skolundervisning, vilket bland annat får effekter på personalbehovet i verksamheterna. Helsingborg har alltså en dubbel utmaning som gör situationen här speciell.

Den främsta anledningen till att andelen barn och unga ökar relativt mycket under kommande år är att den stora generation som är född i slutet på 80-talet och början av 90-talet nu kommit upp i familjebildande ålder. Många av dem väljer att flytta till någon av grannkommunerna, vilket begränsar ökningen i antalet barn och unga men också bidrar till en lägre andel invånare i arbetsför ålder.

Figur 1: Förväntad befolkningsökning i Helsingborg i procent för olika åldersgrupper jämfört med 2020

Yngre äldre en växande tillgång

Något som delvis skulle kunna kompensera för att fler ska försörjas av färre under kommande år är att de yngre äldre (65-79 år) blir allt friskare. Dagens 75-åringar har dessutom en högre mental förmåga än tidigare generationers åldringar. Bakgrunden är dels bättre levnadsvanor, dels att de fått mer mental stimulans och därmed tränat hjärnan mer. Det gör det möjligt för fler än tidigare att både arbeta högre upp i åldrarna och att ta del av samhällslivet.

Sysselsättningen bland personer som närmar sig pensionsåldern är redan hög i Sverige jämfört med andra europeiska länder, och det blir dessutom allt vanligare att arbeta efter pensionsåldern. Om trenden håller i sig kommer snart närmare en fjärdedel i åldersgruppen 65-74 att vara aktiva på arbetsmarknaden. Det är nästan dubbelt så vanligt att män arbetar efter pensionsåldern än att kvinnor gör det. Och bland de som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder är det vanligt att göra det som företagare. Dessutom är det betydligt vanligare att de med lång utbildning arbetar vidare än att de med kort gör det. Andelen över 65 som arbetar är något lägre i Helsingborg än i Sverige som helhet.

Att ge möjlighet för de nära pensionen att på något vis arbeta vidare efter pensionsåldern är en möjlighet för både staden och näringslivet att behålla kompetens i ett läge när det är svårt att nyrekrytera. Samtidigt förändras arbetsmarknaden snabbt, med nya kompetenskrav som kan vara svåra för många äldre att uppnå.

De äldre utgör inte bara en växande tillgång på arbetsmarknaden utan fyller också en rad andra funktioner i samhället. Många utgör ett viktigt stöd för barnfamiljer och bidrar till exempel med barnpassning eller ekonomisk hjälp i olika situationer. Andra engagerar sig i föreningslivet eller bidrar till samhället på andra sätt.

Nya och växande behov

En annan aspekt på utvecklingen är att framtidens äldre kommer att ha andra behov än de tidigare generationerna. Troligen kommer många av morgondagens äldre vilja leva ett aktivt liv högt upp i åldrarna och kan komma att ställa allt större krav på tjänster kopplade till detta. Det handlar också om ökade möjligheter till individuella val kring till exempel digitala lösningar, boende, mobilitet och fritid. Ett aktivt liv högt upp i åldrarna bidrar till att minska den ensamhet som många äldre upplever. Minskad ensamhet kan i sig leda till att risken för demens och depression blir mindre. Många äldre har emellertid tvingats begränsa sina sociala kontakter under pandemin, och risken finns att de måste fortsätta vara lite försiktiga även efter att pandemin börjat klinga av och den första vågen av vaccinationer genomförts under 2021. Ett exempel på hur staden arbetar med detta är SällBo i regi av Helsingborgshem, som är ett typ av co-living-koncept där yngre, nyanlända och äldre bor tillsammans och möts i vardagen.

It-skola för seniorer.

Att staden får fler unga är en utmaning som handlar om antalet människor, men den ökande gruppen äldre är ett delvis nytt fenomen eftersom den både blir större och förväntas bete sig annorlunda och efterfråga andra saker än dagens äldre. Många verksamheter behöver ställa sig frågan hur detta påverkar dem.

Fler barn och unga innebär att behovet av skolor och fritidsaktiviteter ökar. Det gäller även behovet av attraktiva bostäder och boendemiljöer för barnfamiljer. Den ökande andelen unga kan också påverka den upplevda tryggheten i staden eftersom unga män är den mest brottsbelastade delen av befolkningen. En växande andel unga kan även bli en tillgång på sikt när en minskande andel i arbetsför ålder ska försörja allt fler barn och äldre. Det ställer emellertid ökade krav på skolan att i tid fånga upp elever som har svårt att uppfylla målen, så att de med rätt stöd kan lyckas.

Se filmen: vård- och omsorgsförvaltningen använder vårdinnovatörer för att bemöta den demografiska utvecklingens utmaningar

Frågor

Hur påverkar ökningen i unga och äldre er verksamhet?
Hur kan staden hantera unga och äldres nya och växande behov?
Hur fångar vi bäst upp de äldres kompetens? Hur länge kommer du själv att arbeta?