Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll
  • Hem
  • Helsingborg idag
  • Helsingborg 2035
  • Att använda analysen
  • Ladda ner
  • Tidigare års analyser
Mer
      • Hem
      • Helsingborg idag
      • Helsingborg 2035
      • Att använda analysen
      • Ladda ner
      • Tidigare års analyser

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt prognosen kommer helsingborgarnas medelålder fram till 2035 att öka med knappt ett år till 41,5 år jämfört med 42,5 år för hela Sverige. Det kan verka lite, men bakom den här bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för både staden och näringslivet.

    Dubbel utmaning när befolkningen växer

    Liksom flera andra jämförbara städer har Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka. Ökningen förväntas dessutom fortsätta under överskådlig tid framöver, men i något långsammare takt än tidigare. Bakgrunden är relativt höga födelsetal i kombination med en hög invandring jämfört med omvärlden. Det betyder i praktiken att alla åldersgrupper växer, med varierande effekter på samhälle och näringsliv.

    I Helsingborg förväntas andelen som är äldre än 80 år öka allra mest (se figur 1). Det är viktigt att veta eftersom de allra äldsta belastar välfärden betydligt mer än någon annan grupp. Till exempel är vård- och omsorgskostnaderna för en 80-åring i genomsnitt tre gånger högre än för en 50-åring.

    Räknat i antal personer ökar emellertid barn och unga i Helsingborg ungefär tre gånger så mycket som den äldsta befolkningsgruppen fram till 2025 – och dubbelt så mycket fram till 2035. Det får stor betydelse eftersom även barn och unga kräver betydligt mer av stadens och samhällets resurser än personer i arbetsför ålder. Främst ökar behovet av barnomsorg och skolundervisning, vilket bland annat får effekter på personalbehovet i verksamheterna. Helsingborg har alltså en dubbel utmaning som gör situationen här speciell.

    Den främsta anledningen till att andelen barn och unga ökar relativt mycket under kommande år är att den stora generation som är född i slutet på 80-talet och början av 90-talet nu kommit upp i familjebildande ålder. Många av dem väljer att flytta till någon av grannkommunerna, vilket begränsar ökningen i antalet barn och unga men också bidrar till en lägre andel invånare i arbetsför ålder.

    Figur 1: Förväntad befolkningsökning i Helsingborg i procent för olika åldersgrupper jämfört med 2020

    Yngre äldre en växande tillgång

    Något som delvis skulle kunna kompensera för att fler ska försörjas av färre under kommande år är att de yngre äldre (65-79 år) blir allt friskare. Dagens 75-åringar har dessutom en högre mental förmåga än tidigare generationers åldringar. Bakgrunden är dels bättre levnadsvanor, dels att de fått mer mental stimulans och därmed tränat hjärnan mer. Det gör det möjligt för fler än tidigare att både arbeta högre upp i åldrarna och att ta del av samhällslivet.

    Sysselsättningen bland personer som närmar sig pensionsåldern är redan hög i Sverige jämfört med andra europeiska länder, och det blir dessutom allt vanligare att arbeta efter pensionsåldern. Om trenden håller i sig kommer snart närmare en fjärdedel i åldersgruppen 65-74 att vara aktiva på arbetsmarknaden. Det är nästan dubbelt så vanligt att män arbetar efter pensionsåldern än att kvinnor gör det. Och bland de som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder är det vanligt att göra det som företagare. Dessutom är det betydligt vanligare att de med lång utbildning arbetar vidare än att de med kort gör det. Andelen över 65 som arbetar är något lägre i Helsingborg än i Sverige som helhet.

    Att ge möjlighet för de nära pensionen att på något vis arbeta vidare efter pensionsåldern är en möjlighet för både staden och näringslivet att behålla kompetens i ett läge när det är svårt att nyrekrytera. Samtidigt förändras arbetsmarknaden snabbt, med nya kompetenskrav som kan vara svåra för många äldre att uppnå.

    De äldre utgör inte bara en växande tillgång på arbetsmarknaden utan fyller också en rad andra funktioner i samhället. Många utgör ett viktigt stöd för barnfamiljer och bidrar till exempel med barnpassning eller ekonomisk hjälp i olika situationer. Andra engagerar sig i föreningslivet eller bidrar till samhället på andra sätt.

    Nya och växande behov

    En annan aspekt på utvecklingen är att framtidens äldre kommer att ha andra behov än de tidigare generationerna. Troligen kommer många av morgondagens äldre vilja leva ett aktivt liv högt upp i åldrarna och kan komma att ställa allt större krav på tjänster kopplade till detta. Det handlar också om ökade möjligheter till individuella val kring till exempel digitala lösningar, boende, mobilitet och fritid. Ett aktivt liv högt upp i åldrarna bidrar till att minska den ensamhet som många äldre upplever. Minskad ensamhet kan i sig leda till att risken för demens och depression blir mindre. Många äldre har emellertid tvingats begränsa sina sociala kontakter under pandemin, och risken finns att de måste fortsätta vara lite försiktiga även efter att pandemin börjat klinga av och den första vågen av vaccinationer genomförts under 2021. Ett exempel på hur staden arbetar med detta är SällBo i regi av Helsingborgshem, som är ett typ av co-living-koncept där yngre, nyanlända och äldre bor tillsammans och möts i vardagen.

    It-skola för seniorer.

    Att staden får fler unga är en utmaning som handlar om antalet människor, men den ökande gruppen äldre är ett delvis nytt fenomen eftersom den både blir större och förväntas bete sig annorlunda och efterfråga andra saker än dagens äldre. Många verksamheter behöver ställa sig frågan hur detta påverkar dem.

    Fler barn och unga innebär att behovet av skolor och fritidsaktiviteter ökar. Det gäller även behovet av attraktiva bostäder och boendemiljöer för barnfamiljer. Den ökande andelen unga kan också påverka den upplevda tryggheten i staden eftersom unga män är den mest brottsbelastade delen av befolkningen. En växande andel unga kan även bli en tillgång på sikt när en minskande andel i arbetsför ålder ska försörja allt fler barn och äldre. Det ställer emellertid ökade krav på skolan att i tid fånga upp elever som har svårt att uppfylla målen, så att de med rätt stöd kan lyckas.

    Se filmen: vård- och omsorgsförvaltningen använder vårdinnovatörer för att bemöta den demografiska utvecklingens utmaningar

    Frågor

    • Hur påverkar ökningen i unga och äldre er verksamhet?
    • Hur kan staden hantera unga och äldres nya och växande behov?
    • Hur fångar vi bäst upp de äldres kompetens? Hur länge kommer du själv att arbeta?

    Läs mer

    Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning: Demografiska förändringar

    Innovationsutmaningar med koppling till brännpunkten

    Det finns ett antal innovationsutmaningar i staden med koppling till den här brännpunkten. Läs mer om dem på innovationsdatabasen:

    Hur får vi människor att känna sig mindre ensamma?

    Hur tillgodoser vi de äldres nya och växande behov?

    Hur skapar vi attraktiva boendemöjligheter för äldre?

    Hur ser framtidens skola ut?

    Hur motverkar vi psykisk ohälsa bland unga?

    Hur får vi barn att röra på sig mer?

    Referenser

    FN 2019. World Population Prospects 2019.
    Göteborgs universitet 28 maj 2018. Dagens äldre friskare – men tappar förmågor snabbare när försämringen börjar.
    Helsingborgs stad 2020. Helsingborg stads befolkningsprognos maj 2020.
    SCB 2020. Statistikdatabasen.
    SCB 1 december 2016. Vanligare att män arbetar efter pensionsåldern.
    SKL 20 december 2017. Samhällstrender inom välfärdssektorn.

    Interna sidor och dokument med koppling till brännpunkten

    • Ung livsstil
    • Hållbart arbetsliv för äldre
    • Stadsplan 2017
    • Äldreomsorgsprogrammet

    15 brännpunkter

    Brännpunkterna är trender i Helsingborgs nära omvärld som påverkar staden direkt. Drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna är de långsiktiga globala megatrenderna som handlar om hur världen förändras och utvecklas.

    1. Ökade välfärdskostnader

    Ekonomin i Sveriges kommuner försämras succesivt under de kommande åren. Huvudskälen är effekterna av Coronapandemin på samhällsekonomin och att andelen barn och äldre ökar. Samtidigt medför den växande befolkningen fortsatta investeringsbehov. Det innebär att behovet av prioriteringar, innovation och samarbete ökar för att klara välfärdsuppdraget.

    2. Allt fler unga och äldre

    Andelen äldre ökar snabbt i den rika delen av världen. Men i Sverige åldras befolkningen långsammare än i många jämförbara länder. Helsingborg har i sin tur en något yngre befolkning än Sverige som helhet. Enligt prognosen kommer helsingborgarnas medelålder fram till 2035 att öka med cirka ett år till 41,5 år jämfört med 42,5 år för hela Sverige. Det kan verka lite, men bakom den här bilden döljer sig flera utvecklingar med konsekvenser för både staden och näringslivet. Dubbel utmaning när befolkningen växer Liksom flera andra jämförbara städer har Helsingborg en snabb befolkningstillväxt sedan ett antal år tillbaka. Ökningen förväntas

    3. Digitalt språng

    Digitaliseringen har sedan länge varit en av de långsiktiga trender som påverkar samhället. Under lång tid har kommunala verksamheter och bolag försökt dra nytta av ökade möjligheterna i takt med att allt större delar av samhället påverkats av digitaliseringen. Under 2020 såg vi ett större digitalt språng vilket har accelererat en redan snabb omställning och öppnar upp för helt nya möjligheter framåt.

    4. Ökande förväntningar

    En snabb teknikutveckling, förändrade värderingar och stora reallöneökningar har bidragit till att människors förväntningar generellt har ökat sedan börjat av 2000-talet. Människor förväntar sig i allt högre grad en enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Ny teknik ökar kraven på enkel behovstillfredsställelse Den snabba digitaliseringen och den växande användningen av mobil teknik ligger bakom en stor del av invånarnas ökande förväntningar. Utbredningen av digitala tjänster i kombination med möjligheten att vara uppkopplad överallt, hela tiden har snabbt gjort att vi vant oss vid att enkelt kunna uppfylla en rad olika behov på ett sätt som tidigare

    5. Slaget om kompetensen

    Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet på stadens tjänster och möta invånarnas förväntningar behöver stadens verksamheter både kunna tillvarata medarbetarnas förmågor och engagemang och samtidigt säkra kompetensförsörjningen. Krisen har på kort sikt minskat efterfrågan på arbetskraft både bland privata och offentliga arbetsgivare. Men den förväntas öka snabbt igen när konjunkturen vänder och de växande demografiska behoven åter igen gör sig påminda. Då blir attraktivitet, flexibilitet och en proaktiv hållning till de nya arbetssätt som vuxit fram under krisen viktigt i konkurrensen om arbetskraft. Svensk

    6. Arbetsmarknad i förändring

    Krisen under Coronapandemin har snabbat på förändringarna på arbetsmarknaden, med ökad risk för att arbetslösheten biter sig fast på högre nivåer. Samtidigt påverkas många yrkesgrupper av förändrade krav på kompetens till följd av en snabb teknikomställning och strukturomvandling i näringslivet. Därmed ökar behoven av utbildning och kompetensutveckling både bland arbetslösa och dem som redan har ett jobb. Baksidan är en växande oro bland unga om möjligheterna att leva upp till arbetsmarknadens krav som bidrar till en ökad psykisk ohälsa. Under krisen 2020 krympte den svenska ekonomin och det kan ta flera år innan den återhämtat sig. Vissa företag har slagits

    7. Integrations- utmaningar

    Under 2000-talet har över två miljoner människor invandrat till Sverige och en femtedel av befolkningen är numera född i utlandet. Invandringen toppade under flyktingvågen i mitten av förra årtiondet och har sedan minskat något, men är fortsatt hög i ett historiskt perspektiv. Det medför möjligheter på många områden, men också utmaningar. I en kommunal kontext handlar utmaningarna till stor del om frågor kopplat till skola, arbete och bostäder. Ojämn fördelning av asylsökande En stor del av invandringen består idag av anhörig- och asylinvandring från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien. Under 2020 till och med 2023 beräknas över 200 000

    8. Ökat fokus på trygghet

    Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att samhället blir mer polariserat och otryggt och att den grova brottsligheten ökar, och andra gånger att människor känner sig allt tryggare och att utsattheten för brott är historiskt låg. Paradoxalt nog stämmer båda påståendena och det beror på utvecklingar som pekar i olika riktningar. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer. Människor känner sig trygga när de inte känner oro för sin egen eller andras situation. Det handlar om att kunna röra

    9. Invånarna i skilda världar

    Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Men under de senaste årtiondena har skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Polariseringen handlar inte bara om ekonomiska villkor utan också om invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, ökad otrygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper. Ökad geografisk uppdelning Klyftorna har vuxit mellan yngre och äldre generationer, mellan stad och land samt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Till viss del handlar det om att de med goda inkomster och förmögenhet har dragit ifrån

    10. Nya krav på kommunikation

    Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. I digitaliseringens tidsålder ökar mängden information som publiceras för varje år, och med nya sätt att kommunicera ökar antalet mediekanaler. Detta innebär att informationsspridningen demokratiseras, men det för också med sig att det blir svårare att nå ut med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir allt mer splittrat. Samtidigt som mängden information och antalet valmöjligheter ökar förändras invånarnas mediekonsumtion radikalt. Vem kan man lita på? I det allt mer uppsplittrade nyhetsflödet försvagas de traditionella nyhetsaktörernas röster. Det blir svårare för användaren att få överblick när inga tydliga auktoriteter finns kvar

    11. Omställning mot ett grönare samhälle

    Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner en central roll i omställningen. De globala målen för hållbar utveckling, klimatstrejker och Greta Thunberg har präglat mycket av samhällsdebatten under senare tid. Trots att miljöfrågorna länge varit i fokus i Sverige och vissa saker har blivit bättre, som till exempel koldioxidutsläppen, har bland annat resursanvändningen och konsumtionen fortsatt öka under lång tid. Samtidigt blir effekterna

    12. Behoven av mark i förändring

    Helsingborg upplever just nu en snabb befolkningsökning som följer en bredare urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till större städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer.

    13. Konkreta klimatkänningar

    Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nu nå 1,5 grader inom några årtionden, och är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Oavsett om det lyckas eller inte kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en lång rad konkreta konsekvenser. Ökad risk för översvämningar och erosion Havsnivån förväntas stiga med upp till en meter fram till 2100 och därefter fortsätta stiga under lång tid, även om prognosen

    14. Växande digital sårbarhet

    Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på att allt fungerar, utan avbrott eller krångel. Samtidigt innebär globaliseringen att människor, företag, marknader och finansiella system är mer sammankopplade på tvärs av länder och världsdelar än någonsin tidigare.

    15. Ökat krismedvetande

    Sverige har inte varit i krig på mer än 200 år och efter det kalla krigets slut nedmonterades en stor del av både den militära och civila samhällsberedskapen. Samtidigt har stora delar av samhället ställt om till en minimal lagerhållning baserad på just-in-time och globala försörjningskedjor. Med Coronakrisen uppdagades en rad utmaningar som medfört ett ökat fokus på risk och sårbarhet hos en lång rad aktörer.