Introduktion
Världens befolkning växer eftersom människor lever längre. Samtidigt har antalet barn som föds stabiliserats, vilket medför att befolkningstillväxten i världen långsamt avtar. Konsekvensen i de flesta hög- och medelinkomstländer är åldrande befolkningar och en ökande försörjningsbörda, medan många låginkomstländer fortsatt har stora och unga befolkningar.
I Sverige blir vi allt fler, samtidigt som vi blir allt äldre. Med en mindre andel i arbetsför ålder innebär det att fler ska försörjas framöver. Helsingborg har fortsatt en relativt hög befolkningstillväxt, både på grund av inflyttning från andra delar av landet och invandring.
Konsekvenser för Helsingborg
Här hittar du ett urval av konsekvenser för Helsingborg av de demografiska förändringarna. Megatrenderna kan användas i nuläges- och riskanalyser inför projekt och förändringsarbeten där det finns behov av att reflektera över utvecklingen på lite längre sikt. De är sega strukturer som pekar långt in i framtiden. Megatrenderna är drivkrafter för utvecklingen i brännpunkterna som beskriver trender i den nära omvärlden. Läs mer om hur du kan använda Trend- och omvärldsanalysen i din verksamhetsplanering här.
Vi blir allt fler, med en större andel unga och äldre
I Helsingborg förväntas de som är 80 år eller äldre öka allra mest som andel av befolkningen, vilket är centralt då de allra äldsta belastar välfärden betydligt mer än någon annan grupp. Räknat i antal ökar emellertid barn och unga i Helsingborg ungefär tre gånger så mycket som den äldsta befolkningsgruppen fram till 2025 och dubbelt så mycket fram till 2035. Det får stor betydelse då även barn och unga kräver betydligt mer av stadens och samhällets resurser än personer i arbetsför ålder.
Läs mer i ”Allt fler unga och äldre.”
Färre i arbetsför ålder ska försörja fler unga och äldre
För att finansiera den ökande efterfrågan på välfärdstjänster behövs fler förvärvsarbetande som betalar skatt. Samtidigt som andelen yngre och äldre ökar i Helsingborg, minskar andelen i arbetsför ålder (åldrarna 20-64) framöver. Minskningen är inte dramatisk, men förväntas ske parallellt som efterfrågan på arbetskraft i närområdet ökar.
Läs mer i ”Ökade välfärdskostnader” och ”Stressat och pressat samhälle”
Många nya invånare söker sig hit i jakt på trygghet och bättre livsmöjligheter
En stor del av invandringen består idag av anhörig- och asylinvandring från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien. Från 2019 till och med 2022 beräknas drygt 300 000 personer söka uppehållstillstånd i Sverige som asylansökande eller anhörig till någon redan boende i landet. Denna invandring skiljer sig från exempelvis arbetskraftsinvandring genom att medföra ett större åtagande för kommunen.
Läs mer i ”Integrationsutmaningar” och ”Ökat fokus på trygghet”
Trycket på stadskärnan och omlandet ökar när allt fler vill bo i staden
Just nu upplever kommunen en stark befolkningsökning, vilket följer en urbaniseringstrend där människor och ekonomisk aktivitet koncentreras till städer. Utvecklingen ger i dagsläget främst ett tryck på innerstaden och stadsnära boendemiljöer. Samtidigt ses en ökad geografisk uppdelning av var människor från olika sociala grupper bor och rör sig i vardagen.
Läs mer i ”Invånarna i skilda världar” och ”Ökad konkurrens om mark”
Fördjupning
I detta avsnitt hittar du en fördjupning kring megatrenden, med bakgrund och nulägesbild.
Världens befolkning ökar men i långsammare takt
Världens befolkning har vuxit snabbt under de senaste årtiondena och dagens 7,7 miljarder människor väntas öka till nära 10 miljarder fram till 2050. Den största befolkningstillväxten förväntas i Afrika och Asien, med ökningar på 1 200 miljoner respektive 700 miljoner invånare. I den motsatta ändan av skalan ligger Europa som enda kontinent där befolkningen väntas minska något.
En global trend är att ökningstakten långsamt saktar in, och att det föds allt färre barn per kvinna i en majoritet av världens länder.[1] Forskningen visar att detta sker när fler barn överlever till vuxen ålder, och när de inte längre behövs som arbetskraft för familjens försörjning. Kopplingar görs också till kvinnors utbildningsnivå och deltagande i arbetslivet, samt tillgången till preventivmedel och familjeplanering.
Den åldrande befolkningen
Samtidigt som färre barn än tidigare föds per kvinna, lever människor längre i alla världsdelar. Vid 1990-talets mitt kunde nyfödda i genomsnitt förväntas leva tills de blev 65 år, idag har snittet ökat till 70 år och 2035 kan nyfödda se fram emot att leva i genomsnitt 75 år. Förklaringar till detta kan vara ökat välstånd och en förbättrad hälsosituation i de flesta delar av världen. Utvecklingen har på sistone varit särskilt tydlig i Afrika, där barnadödligheten har minskat mer än på någon annan kontinent sedan årtusendeskiftet.[2]
Världens befolkning åldras när människor lever längre och kvinnor föder färre barn. Utvecklingen har varit särskilt tydlig i Europa, Nordamerika och Asien. Längst har den gått i bland annat Japan, Tyskland och Italien, där mellan en femtedel och en fjärdedel av befolkningen i dag är över 64 år. Andelen förväntas växa till nära en tredjedel fram till 2035, med stora utmaningar för välfärd och tillväxt som följd. Utmaningarna förväntas också bli stora i medelinkomstländer som Kina och Thailand, som åldras mycket snabbt och därför riskerar att bli ”gamla innan de hinner bli rika”.
Snabb befolkningstillväxt leder till fortsatt migration och urbanisering
Utmaningen som åldrande befolkningar för med sig i hög- och medelinkomstländer bleknar emellertid jämfört med de samhällsproblem fattiga länder med en stor befolkningstillväxt och en hög andel unga står inför. Det gäller framför allt ett antal länder i Afrika söder om Sahara, där barn under 15 år i vissa fall utgör mer än halva befolkningen. Att hitta försörjning och meningsfull sysselsättning åt de många unga är centrala frågor för dessa länder. I andra länder innebär befolkningsökningen att den ekonomiska tillväxten inte räcker till för att öka välståndet per invånare, och att arbetslösheten hålls kvar på höga nivåer. Det gäller bland annat en rad länder i Mellanöstern och Nordafrika, till exempel Egypten och Tunisien.
Globaliseringen samt krig och konflikter medför att många människor tar chansen att söka en bättre tillvaro i höginkomstländer i framförallt Europa och Nordamerika. Det ökar tillgången på arbetskraft i länder med åldrande befolkningar. Men en hög invandring av flyktingar och migranter medför även utmaningar att integrera nyanlända på arbets- och boendemarknaderna, och har visat sig spä på politiskt missnöje och spänningar i relationer mellan länder.
Den globala befolkningsökningen bidrar på många håll till en snabb urbanisering. Tydligast blir detta i Afrika och Asien, men tendensen går att spåra i Sverige och norra Europa. Mönstret i många utvecklingsländer är att människor flyttar från landsbygd till stad, och från mindre städer till större. I Sverige handlar det istället om att städerna växer medan befolkningen på landsbygden är mer eller mindre konstant.[3]
Demografisk utveckling i Sverige och Helsingborg
Sverige tillhör en grupp höginkomstländer med en något yngre befolkning, där befolkningen samtidigt åldras långsammare. Befolkningen i Helsingborg väntas dessutom åldras något långsammare än i Sverige som helhet. Helsingborgarnas medelålder förväntas öka med närmare ett år till 41,5 år fram till 2035, jämfört med till 42,5 år för riket som helhet.
Helsingborgs befolkning har vuxit mycket under senare år och förväntas växa med ytterligare 25 000 invånare fram till 2035. Ökningen väntas bli störst bland äldre och yngre medan åldersgruppen med flest sysselsatta, 20-64 år, väntas minska som andel av den totala befolkningen.
Att befolkningen åldras långsammare i Helsingborg innebär inte att försörjningskvoten förväntas öka mindre här än i Sverige som helhet.[4] Det beror främst på att andelen barn och unga ökar snabbare i Helsingborg och att det äter upp effekten av att staden sannolikt kommer att ha en lägre andel äldre än riket. Den demografiska utmaningen blir därmed dubbel i Helsingborg, när både äldre och unga utgör en växande andel av befolkningen.
Den stora befolkningsökningen i Sverige under 2010-talet berodde främst på invandring. Totalt sett beviljades 1,2 miljoner uppehållstillstånd i perioden. De största grupperna som beviljades uppehållstillstånd var asylsökande, arbetskraftsinvandrare och anhöriga. Statistiska centralbyrån (SCB) har visat att asylinvandrare efter några år i landet tenderade att söka sig till storstadsregioner och större städer.[5] Om mönstret kvarstår innebär det en fortsatt omflyttning från övriga Sverige till Skåne, samt från mindre skånska kommuner till Helsingborg och Malmö.
Demografin påverkar den kommunala ekonomin
Under ett antal år har svensk ekonomi haft en hög tillväxttakt. Drivkrafterna bakom den ekonomiska utvecklingen är i huvudsak inhemska och beror till stor del på att Sveriges befolkning ökat markant under kort tid. Resultatet har varit en stigande inhemsk konsumtion, ökad sysselsättning, förstärkt BNP och ett starkare skatteunderlag. Tillväxttakten väntas ha nått sin topp 2018 och förväntas nu mattas av vilket påverkar de offentliga finanserna.
Kommunernas ekonomiska situation är känslig för variationer i demografin. Det tydligaste exemplet är antalet barn och äldre som direkt kopplas till behov av skola, vård och omsorg. Helsingborgs investeringsplan för 2020 till 2025 innehåller investeringar för 6,2 miljarder kronor för att möta behoven.
Kommunernas skatteintäkter väntas inte öka tillräckligt mycket för att kunna finansiera kommande kostnader för befolkningstillväxten och förändringarna i ålderssammansättning. Skälet är förändringar i befolkningsstrukturen som i sin tur påverkar sysselsättning och arbetslöshet. Grupper med hög sysselsättning väntas dessutom minska medan andra grupper med historiskt sätt lägre sysselsättningsnivåer ökar. Flyktingar och deras anhöriga är en sådan grupp där det finns mycket utrymme för att öka sysselsättningen.
De demografiska förändringarna leder till att kostnaderna ökar mer än intäkterna för kommunerna. För att behålla en långsiktigt god ekonomi behövs effektiviseringar av verksamheter, bromsad kostnadsutveckling och eventuellt också höjd skatt. Detta gäller också för Helsingborg som trots ett relativt gynnsamt ekonomiskt utgångsläge kommer påverkas mycket påtagligt.
Tips! Mer om konjunkturläget för Sverige och Helsingborg hittar du i en längre text från avdelningen för ekonomi och styrning, Helsingborgs stad som du når via Helsingborg idag
Referenser
[1] UN 2019. World Population Prospects 2019: Highlights. New York.
[2] Ibid
[3] SCB 2015. Urbanisering – från land till stad.
[4] Försörjningsbördan anger hur många de som är sysselsatta behöver försörja i genomsnitt.
[5] Statistiska centralbyrån 2016. Integration – flyktningars flyttmönster i Sverige
Figurer
Figur 1 – Källa: SCB 2020 och Helsingborg stads befolkningsprognos maj 2019
Figur 2 – Källa: SCB 2020
Figur 3 – Källa: SCB 2020