Fördjupning

I detta avsnitt hittar du en fördjupning kring Globalisering, med bakgrund och nulägesbild.

Vad menas med globalisering?

Globaliseringen har diskuterats intensivt i flera årtionden och bilden av den har ändrats med tiden. På 1990-talet diskuterades globalisering i termer av handel, kapitalflöden och investeringar. Förespråkarna pekade på att alla skulle vinna på ökad handel, utifrån både historiska erfarenheter och ekonomisk teori. Kritikerna menade å sin sida att globaliseringen mest gynnade de multinationella företagen, på bekostnad av både arbetarna i väst och de fattiga i resten av världen.

Efter årtusendeskiftet gled fokus över mot den snabba utvecklingen i Kina och andra tillväxtmarknader. Samtidigt accelererade utflyttningen av arbetsplatser och industriproduktion från Europa och USA till låglöneländer i framför allt Asien. Det visade sig snart att både kritiker och förespråkare av globaliseringen delvis hade fått rätt: Lönerna steg snabbt i framför allt Kina, och miljontals människor lämnade fattigdomen.[1] Dessutom blev många konsumtionsvaror i västvärlden väsentligt billigare, vilket i sin tur pressade ner inflationen och gjorde det billigare att låna pengar. Men utflyttningen av arbetsplatser till fattigare länder bidrog till ökade inkomstskillnader och låga reallöneökningar bland medelinkomsttagare i stora delar av västvärlden.[2]

Spridning av information, kunskap och produktion

Arbetsdelningen mellan länder, regioner och världsdelar förändrades och förstärktes i takt med att de globala försörjningskedjorna blev längre och mer uppdelade. Ett stopp i produktionen i en specialiserad fabrik i en del av världen kunde på kort tid begränsa tillgången på varor på andra sidan jordklotet. Samtidigt har varuproduktionen i allt högre grad kommit att förlita sig på just-in-time, ett närmast lagerlöst produktionssystem med mycket kort väg från beställning till leverans. Förutsättningen för att detta ska fungera är snabba, tillförlitliga och billiga transporter.  Sårbarheterna i detta system har senare varit tydliga vid flera tillfällen inom såväl flyg-, sjö- och inte minst vägtransporter.

Uppmärksamhet riktades också mot att utvecklingen och spridningen av internet och annan informationsteknologi hade blivit en central drivkraft i globaliseringen. Det möjliggjorde snabbare och enklare kommunikation mellan världsdelarna, vilket var en förutsättning för utflyttningen av industriproduktion till allt mer specialiserade producenter världen över. [3] Dessutom blev enorma mängder kunskap och information på kort tid tillgänglig utanför den rika delen av världen. Detta öppnade upp för en rekordsnabb spridning av nya idéer, teknologier och produktionsmetoder, något som i sin tur accelererade den ekonomiska tillväxten i många utvecklingsländer.

Ökad rörlighet och ökade obalanser

Debatten handlade också om ökad regional integration och att nationsgränserna fick allt mindre praktisk betydelse efterhand som länder blev allt mer sammanflätade. Det gällde inte minst i Europa, där EU-samarbetet bidrog till att rörligheten ökade och invånarna allt oftare flyttade över statsgränser för att bo, arbeta och studera. Kritikerna hävdade att detta främst gynnade en liten elit och att näringslivets intressen alltför ofta sattes före medborgarnas. Röster höjdes om att demokratin och den nationella självbestämmanderätten urholkades när mer inflytande koncentrerades till EU:s olika institutioner.

Finanskrisen 2008 markerade ett nytt skifte i diskussionerna om globaliseringen. I forskarvärlden gled fokus över mot de obalanser och den polarisering utvecklingen hade medfört.[4] Det handlade dels om obalanser mellan låntagare och långivare i olika delar av Europa och mellan USA och Kina, dels om de ökade skillnaderna i inkomster och förmögenheter mellan de allra rikaste och resten av befolkningen både mellan och inom länder.

Inbromsning under 2010-talet

Globaliseringen saktade in på flera sätt under 2010-talet och vissa ekonomer menar att årtiondena av ”hyperglobalisering” nu är över. Under många år ökade exempelvis handeln med varor mellan länder ungefär dubbelt så snabbt som den ekonomiska tillväxten i världen. Förhållandet bröts under finanskrisen och de senaste tio åren har världshandeln istället bara vuxit på nivå med världsekonomin.[5]

Inbromsningen har bland annat kopplats till omställningen mot en mer konsumtionsledd ekonomi i Kina. Tillverkning har börjat flyttas tillbaka till högkostnadsländer, som ett resultat av stigande löner i framför allt Kina. Anledningen är dels att produktionen läggs så nära slutkonsumenterna som möjligt när skillnader i produktionsomkostnader minskar, dels att det finns synergieffekter att hämta av att förlägga utveckling och produktion i närheten av varandra.[6] Vissa menar att den ökande automatiseringen och robotiseringen inom industrin minskar efterfrågan på lågavlönad arbetskraft och därmed behovet av långa globala försörjningskedjor.

Politiskt missnöje

Fokus i globaliseringsdebatten har flyttats till ett växande politiska missnöje i många länder. Med bakgrund i ökad arbetslöshet bland lågutbildade som ser att arbetstillfällen försvinner utomlands, i kombination med en växande rädsla för nya terrordåd och otillräckligt politiskt ledarskap i kölvattnet av finanskrisen och den globala flyktingsituationen. Det bidrar till ett ökat motstånd mot frihandel, fria kapitalrörelser och internationell migration – centrala drivkrafter i globaliseringen. Missnöjet underminerar de politiska samarbetsrelationerna mellan länderna i västvärlden och sätter utvecklingen mot en fortsatt globalisering under press. Det pågår en närmast kulturell motreaktion i delar av befolkningen – framförallt bland äldre män med kortare utbildning.[7]

Dessa känner i många fall inte igen sig i de individorienterade och kosmopolitiska värderingar som utgör normen bland den högutbildade och urbana klassen i de större städerna. Globaliseringen uppfattas som ett växande hot mot deras självbild och sätt att leva. Donald Trumps framgång i det amerikanska presidentvalet och folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU sommaren 2016, som slutade med att en majoritet röstade för utträde ur unionen, är exempel effekter av detta.

Globala värderingar?

Diskussionen om hur kulturer, livsåskådningar, värderingar och verklighetsuppfattningar påverkas av globaliseringen har intensifierats. Motståndet har ökat mot värderingar som vissa länder och grupper uppfattar som synonymt med en västerländsk verklighetsuppfattning. Under hösten 2015 valde exempelvis FN att stryka homosexuellas rättigheter från organisationens globala utvecklingsmål efter påstötningar från Saudiarabien.[8]

Situationen förstärks av pågående förskjutning av politisk och ekonomisk makt från Europa och Nordamerika till Kina och andra tillväxtländer. Ett växande vakuum på den internationella scenen utnyttjas av regimer i sin strävan att öka sitt inflytande på västvärldens bekostnad. Vissa länder, däribland Nordkorea och Iran, utnyttjar hotet om kärnvapen medan andra, såsom Saudiarabien och Ryssland använder sina fossila bränslen som påtryckningsmedel i förhandlingar.

Migrationsströmmar

2015 års stora tillströmning av asylsökande i Sverige och Helsingborg bestod dels av människor på flykt från konflikter och klimatförändringar, och dels människor som sökte sig till bättre levnadsförhållanden. Den ökade tillströmningen till Sverige sammanföll med att Schengensamarbetet med en gemensam yttre gräns inte klarade det ökade trycket samtidigt med att Dublinförordningen sattes ur spel. Strömmen av nya asylsökande till Europa har sedan dess minskat kraftigt – från 630 000 personer första halvåret 2016 till nära 340 000 första halvåret 2019. Många länder, bland annat Sverige, har infört gränskontroller och skärpt kraven för att få asyl och uppehållstillstånd. EU har även ingått ett avtal med Turkiet om att skicka tillbaka flyktingar och migranter som kommer till Grekland.

Minskningen av asylsökande till Sverige syntes tydligt redan 2016 då cirka 29 000 personer sökte asyl vilket kan jämföras med cirka 160 000 året innan. 2019 hamnade antalet asylsökande på 21 958.[9]

Globaliseringens påverkan nationellt och lokalt

Som ett litet exportberoende land har globaliseringen ett avgörande inflytande på den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det visar sig bland annat i den kraftiga ökningen av den gränsöverskridande handeln och i direktinvesteringarna till och från utlandet sedan 1970-talet.

Sverige tillhör på flera sätt globaliseringens vinnare. En betydande faktor är att det svenska näringslivet har blivit allt mer konkurrensutsatt från utlandet. Det innebär att företagen löpande har tvingats öka värdet av medarbetarnas arbete genom rationaliseringar, produktutveckling och innovation för att överleva på den globala marknaden. Detta har skapat fler högavlönade arbeten i kunskapsintensiva delar av tjänstesektorn och industrin. Samtidigt har globaliseringen tvingat företag med låg konkurrenskraft att dra ner på verksamheten, vilket har frigjort arbetskraft till nytta för andra mer produktiva delar av näringslivet. De stora exportföretagen har i flera fall haft en mycket stor värdetillväxt de senaste årtiondena.

Den skånska produktivitetskommissionen har pekat ut skillnader i företagens exportvolymer som en förklaring till varför produktiviteten och tillväxten är högre i exempelvis Stockholmsregionen än i Skåne.[10] Dessutom utgör tillgången till kvalificerad arbetskraft en faktor för multinationella företags lokalisering av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Helsingborg har liksom Skåne som helhet en lägre andel högutbildade[11] förvärvsarbetande än Stockholmsregionen. Det gäller även de med naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, som bidrar till mycket av innovationsutvecklingen inom näringslivet.

En lokal effekt av globalisering är att antalet anställda inom industrin har minskat under de senaste årtiondena. Antalet utländska företag som har verksamhet i Helsingborg har vuxit kraftigt. Globaliseringen och den ökade rörligheten mellan länder har bidragit till att antalet i arbetsför ålder ökat, vilket lokalt till exempel gett utslag i fler internationella studenter på Campus Helsingborg och fler utländska anställda bland Helsingborgs företag. Inflyttningen av personer från Indien har varit den största från utlandet till Helsingborg under senare år och hänger till stor del ihop med ett behov av ingenjörer och it-kompetens hos större arbetsgivare i Helsingborg. Det näst största inflyttningslandet är Syrien vilket mer hänger samman med den ovan beskrivna flyktingsituationen.

Referenser

[1] UN 2008. The Millennium Development Goals Report 2008. New York
[2] World Bank 2013. Global Income Distribution. From the Fall of the Berlin Wall to the Great Recession.
[3] WTO 2011. Trade patterns and global value chains in East Asia
[4] Av bl.a. Paul Krugman, Nouriel Roubini och Thomas Piketty
[5] WTO 2019. World Trade Statistical Review
[6] Financial Times, 30 september 2015. World Trade Organisation slashes forecast for global commerce
[7] Inglehart F Ronald, Norris Pippa 2016. Trump, Brexit, and the Rise of Populism: Economic Have-Nots and Cultural Backlash. Harvard Kennedy School.
[8] Independent, 29 september 2015. Saudi Arabia insists UN keeps LGBT rights out of its development goals
[9] Migrationsverket 2020. Inkomna ansökningar om asyl 2019
[10] Johansson Pernilla 2017. Produktivitetens nya geografi – tillväxt och produktivitet i svenska regioner med fokus på Skåne
[11] Högutbildade omfattar de med minst tre års eftergymnasial utbildning

Figurer

Figur 1 – Källa: Migrationsverket 2020
Figur 2 – Källa: SCB 2019
Figur 3 – Källa: SCB 2020