Människans fotavtryck på planeten

Den traditionella redovisningen av vår miljöpåverkan utgår vanligen från de utsläpp som genereras inom ett lands gränser och har en lokal miljöpåverkan. Med globaliseringen och samhällsutvecklingen kompliceras vår miljöpåverkan. Genom att utgå från ett konsumtionsperspektiv tas den totala miljöpåverkan med som uppstår under en varas eller tjänsts livscykel, oavsett var i världen miljöpåverkan sker. De mätningar som har gjorts i svenska kommuner visar att de lokala utsläppen från svenska hushåll är låga i jämförelse med många andra utvecklade länder, men sett ur ett konsumtionsperspektiv släpper svenska hushåll ut 3,5 gånger mer växthusgaser än det globala genomsnittet.

En metod för att beräkna hur människors konsumtion påverkar jordens resurser är ekologiska fotavtryck. Vid beräkningar av ekologiska fotavtryck ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta människans efterfrågan på energi, livsmedel och material samt hur stor yta som krävs för att absorbera utsläppen av koldioxid. Resultatet kan användas för att identifiera vilka åtgärder som har störst effekt för att minska utsläppen. Den senaste internationella mätningen gjordes i september 2014 och placerar Sverige på plats 10 på listan över länder med störst ekologiskt fotavtryck per person. Det är en ökning med tre placeringar sedan mätningen 2007. Om resten av världen anammade den svenska livsstilen skulle det behövas 3,7 jordklot. Förklaringen finns i de svenska hushållens konsumtion av varor och tjänster såsom boende, transporter, livsmedel, shopping och offentliga tjänster.