Låg förvärvsintensitet trots kraftig ökning av antalet arbetstillfällen

Helsingborg bildar tillsammans med övriga tio nordvästskånska kommuner den näst största arbetsmarknaden i länet med cirka 140 000 arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen i Helsingborg uppgår till drygt 66 000, en ökning med närmare 10 000 sedan millennieskiftet. Skåne har landets lägsta förvärvsintensitet, 72,1 procent av regionens befolkning i åldersgruppen 20-64 år arbetar i eller utanför det egna länet. Motsvarande siffra för Helsingborg var 71,7 procent år 2012. Då ingår inte arbetspendlingen till Danmark, vilket utgör drygt 2 procent av arbetskraften i både Skåne och Helsingborg. Även inkluderat pendlingen till Danmark har Skåne den lägsta sysselsättningsgraden av Sveriges län och Helsingborg bland de lägsta i Skåne. Skåne har tillhört de län i Sverige som har lägst sysselsättningsgrad ända sedan krisen i början av 1990-talet. Det finns därför goda skäl att betrakta den låga sysselsättningsgraden i Skåne som strukturellt betingad och inte som något konjunkturfenomen. Den låga förvärvsintensiteten beror inte på att Helsingborgs arbetsmarknad har utvecklats dåligt. Helsingborg har under det senaste decenniet snarare präglats av en relativt stark sysselsättningstillväxt. Antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen ökade från 3 200 år 2003 till 7 800 år 2013, vilket är en högre procentuell utveckling än vad riket som helhet uppvisar. Trots ökningen har antalet nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen i Helsingborg minskat de senaste åren.

Parallellt med rådande lågkonjunktur har även befolkningen i arbetsför ålder vuxit snabbt i regionen. Andelen sysselsatta av befolkningen har därför haft svårt att nå upp till de nivåer som råder i övriga delar av landet. Det innebär att Helsingborg, likt övriga Skåne, måste springa för att stå stilla. Skulle Skånes produktivitet och sysselsättningsgrad komma upp på samma nivå som för Sverige som helhet beräknas Sveriges totala BNP öka med drygt 40 miljarder kronor per år.