Meritvärdena fortsätter att peka uppåt i Helsingborg

Efter flera år av vikande skolresultat vände meritvärdena åter upp i Helsingborg under vårterminen 2013, en positiv utveckling som fortsatte även under vårterminen 2014 då det genomsnittliga meritvärdet ökade med 2,8 poäng till 219,4. Nationellt ökade det genomsnittliga meritvärdet med 2 poäng till 214,8. Samtidigt som meritvärdena ökar, minskar åter andelen behöriga elever till gymnasiet under vårterminen 2014. Minskningen i Helsingborg var mindre än i övriga riket och Skåne. I förhållande till gruppen större städer uppvisar emellertid Helsingborg en större minskning.

25 procent av barnen i grundskoleåldern i Helsingborg går i fristående skolor. Det är en ovanligt hög andel jämfört med både större städer (15 procent) och riket som helhet (13 procent). Det är emellertid intressant att notera att de fyra skolor som hade högst genomsnittligt meritvärde våren 2014 är kommunala skolor. Minskningen i behörighet i Helsingborg har skett utan någon större skillnad mellan de kommunala och fristående skolorna. Vårterminen 2014 var 87,2 procent av nioendeklassarna behöriga till gymnasieskolan, vilket kan jämföras med 86,9 i riket som helhet. Fortfarande går mer än var tionde elev i Helsingborg ut nian utan behörighet till gymnasieskolan. Skillnaderna i meritvärde och behörighet till gymnasiet mellan olika skolor och områden i kommunen är också påfallande stora.

Parallellt sker en alarmerande utveckling vad gäller skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärden. Trots att det genomsnittliga meritvärdet har ökat de senaste åren, fortsätter skillnaderna mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärden att växa. Det skiljer idag närmare 34 meritvärdespoäng mellan könen. Det är flickorna som står för ökningen av meritvärdet medan pojkarnas meritvärde har minskat något jämfört med 2013.

En fortsatt stor framtidsutmaning är att öka likvärdighet och kompensera kunskapsklyftor mellan olika skolor och elevgrupper under hela skoltiden. Ett steg på vägen är stadens arbete med lovskolor, som exempelvis sommarskola, för att stödja elever till att bli behöriga till gymnasiet.  Samtidigt som sommarskolan ger resultat och bidrar till att öka behörigheten till gymnasieskolan, är det viktigt att vara medveten om att lovskolorna endast är en del av helheten med att stärka och stödja de elever som halkar efter under hela skoltiden.

Skolans betydelse och utbildningens kvalitet är under ständig diskussion. På alla nivåer inom skolan finns ett viktigt förhållande mellan kvaliteten i undervisningen och förutsättningar som möjliggör en god pedagogisk process. Den ekonomiska resursfördelningen påverkar möjligheterna, men är inte ensamt avgörande för utbildningskvaliteten. I en rapport som presenteras av Skolverket framgår att lärarnas ämneskunskaper, kompetens och engagemang i kombination med höga förväntningar och stöd och hjälp ger goda resultat för alla elever och fungerar väl även för högpresterande elever. Ett problem för skolan är svårigheten att rekrytera behöriga lärare till både grundskola och gymnasieskola, främst inom de naturvetenskapliga ämnena. Under läsåret 2013/2014 var 60 procent av lärarna i grundskolan i Helsingborg behöriga, vilket är lägre än i både Skåne och riket som helhet.