Konjunkturläget

Konjunkturläget hösten 2014

Svensk ekonomi har under 2014 utvecklats svagare än beräknat. Det gör att Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver ned prognosen för BNP-tillväxten 2014 från tidigare 3,0 procent till 2,0 procent. 2015 beräknar SKL att utvecklingen blir bättre och att BNP då växer med 3,5 procent följt av 3,4 procent 2016 och 2,7 procent 2017. Sysselsättningen har 2014 utvecklats bättre än väntat vilket även innebär att skatteunderlaget stärks. Under 2014 och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt, vilket hänger samman med att det är normalt med högre tillväxt när konjunkturåterhämtningen tar fart.

Svag export men inhemsk efterfrågan har tagit fart 2014
Utan att räkna med några högre tal bedömer SKL att tillväxten i omvärlden blir väsentligt starkare 2014 jämfört med 2012 och 2013. Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Under de två senaste decennierna har BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader vuxit med i genomsnitt 2,5 procent per år medan tillväxten under 2014 förväntas bli 1,9 procent. Kommande år stärks den internationella konjunkturen något. För åren 2015-2017 beräknas den internationella tillväxten bli en årlig tillväxt i exportvägd BNP med 2,3 procent.

Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret 2014 kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. Tillväxten i inhemsk efterfrågan mattas under 2016 och 2017. Försvagningen kan i huvudsak återföras på en svagare tillväxt i investeringarna medan den privata konsumtionen fortsätter att årligen växa med 3,0–3,5 procent.

Låg inflation och därmed låga räntor
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Den extremt låga inflationen har medfört att Riksbanken i juli 2104 sänkte styrräntan till 0,25 procent följt av ytterligare en sänkning i slutet av oktober till 0 procent. Den låga räntan har medfört en påtaglig försvagning av den svenska kronan. I takt med att återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken att höja styrräntan. I slutet av år 2017 beräknar SKL att styrräntan är uppe i 3 procent. Ränteläget bör även fortsättningsvis betecknas som lågt och bidrar till att stimulera den svenska ekonomin och underlätta en konjunkturell återhämtning.

Högre sysselsättning ger fart åt reala skatteunderlaget
SKL räknar med att det dröjer till 2015 innan arbetslösheten minskar markant. Efterfrågan i svensk ekonomi bedöms vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av 2016. Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent. Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och 2014. Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga.

Under 2014 och 2015 tilltar den reala skatteunderlagstillväxten. Delvis är det en effekt av att sysselsättningen utvecklades starkt i början av 2014 och fortsätter att återhämtas ett par år till när konjunkturåterhämtningen tar fart. I reala termer är även den låga inflation som råder gynnsam för skatteunderlaget. Dels genom att hålla tillbaka de prisbasbeloppsindexerade grundavdragen och dels genom att dämpa prisökningarna på kommunernas förbrukning.

Ansträngd ekonomi i kommuner framöver
Trots skatteunderlagets starka utveckling bedömer SKL att kommunerna får svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Kommunernas resultat 2014 och 2015 motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag och kommer att innebära att betydligt fler kommuner än tidigare redovisar underskott. 2014 och 2015 väntas upp mot 70–80 kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med 20–30 de senaste två åren.

Helsingborgs stad har ett relativt gynnsamt utgångsläge, vilket ger verksamheterna förutsättningar att arbeta genomtänkt och långsiktigt smart. Samtidigt påverkas Helsingborg av den blygsamma tillväxten i svensk ekonomi vilket innebär att verksamheterna kommande år fortsatt behöver effektivisera arbetet. Ambitionsnivå och vilka prioriteringar som görs kommer även fortsättningsvis att vara betydelsefullt för hur väl framtidens utmaningar hanteras.