Allt mer tjänster och högre förädlingsgrad i samhället

Vad ska vi leva av när alla startar café?

Under de senaste decennierna har det i hela västvärlden skett en förskjutning av arbetstillfällen från tillverknings- och utvinningsindustrin till tjänstesektorn. De traditionella storföretagen står för en minskande andel av Sveriges ekonomi och sysselsättning och ersätts av små och medelstora tjänsteföretag.

Även inom tjänstesektorn pågår det en förändring orsakad av bland annat teknisk utveckling, standardisering, internationalisering, snabb kunskapsspridning samt en ökad specialisering. Dessa strukturförändringar kan medföra att grupper av relativt lågutbildade personer med jämförelsevis enkla arbetsuppgifter inom tjänstesektorn riskerar att bli arbetslösa eller hamna i bakvattnet av de jobb som tillkommer och som ställer betydligt högre krav på utbildning.

Under de senaste 50 åren har den globala inkomstfördelningen gradvis förskjutits bort från de två vanliga pucklarna – massan i tredje världen respektive de rika i väst – till bara en jättepuckel ungefär i mitten. Denna utveckling beräknas fortsätta och det 21:a århundrandet blir den globala medelklassens tid. Parallellt pågår en helt annan utveckling inom många av de postindustriella samhällena, där de ekonomiska klyftorna mellan olika samhällsgrupper tenderar att öka. Rutinarbetena finns inte bara inom industrin, även tjänstesektorn kännetecknas av många rutinbetonade tjänstemannayrken. Detta är en trend som kan resultera i samhällen med tydliga skillnader mellan en ”kreativ klass” av högutbildade människor inom skapande och intellektuella yrken och det som kan beskrivas som en ”service- och omsorgsklass”.

Mottrender

Under de senaste åren har ett antal tillverkningsföretag, främst små och medelstora företag, fl yttat tillbaka tillverkningen till Sverige. Ökad automatisering, effektivare logistik, lean-anpassade flöden, bättre kontroll av produktionen och möjlighet till snabb omställning för att kunna möta specifika kundbehov, innebär att tillverkningsindustrin rör sig allt mer bort från kostnadsminimering med tillverkning i låglöneländer. Med ökad produktivitet i form av minskat antal timmar som krävs för att tillverka en produkt, utgör lönerna en allt mindre del av den totala produktionskostnaden. Det är i huvudsak tillverkning som kan automatiseras och skötas av kvalificerade maskinoperatörer som har möjlighet att flytta tillbaka till Sverige. Trenden kommer i sig inte att skapa nya jobb. Däremot blir kompetens och innovation allt viktigare för att kunna dra fördel och utveckla de möjligheter som den utvecklingen för med sig. Konkurrensfördelar kan skapas när utveckling och produktion ligger geografiskt nära varandra. Många gånger är det inte produktionen av varor som skapar förädlingsvärdet utan de kundnära tjänster som omgärdar produkterna.

En avgörande fråga är om ekonomier likt den svenska kan bygga på en tjänstesektor som antas ha en begränsad förmåga till hög produktivitetsutveckling och exportförmåga. Kommer världsunika svenska innovationer som exempelvis Spotify och Skype att medföra lika genomgripande ekonomiska konsekvenser som tidigare uppfinningar inom medicin och tillverkningsindustri? Ökad lokal tillverkning och småskalig produktion, samhällsentreprenörskap samt crowdfunding som metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer, är andra exempel på existerande mottrender.

Konsekvenser

  • Strukturomvandlingen i näringslivet har haft konsekvenser också för Helsingborg. År 2000-2010 minskade antalet sysselsatta inom tillverknings- och utvinningsindustrin i kommunen med över 20 procent. Samtidigt ökade sysselsättningen inom flera av de tjänsteproducerande branscherna. Ökningen inom näringsgrenen företagstjänster var hela 33 procent.
  • Parallellt blir tillverkningsindustrin allt mer tjänsteorienterad. Produkter paketeras på ett nytt sätt med tillhörande tjänsteutbud. Service, utbildning och finansiering är exempel på tjänstersom idag utvecklas och skapar värde för företag.
  • Lång tradition av företagande, gott företagsklimat, utvecklade nätverk och stor bredd i form av både branscher och företagsstorlek skapar goda förutsättningar för staden att stärka sin konkurrenskraft. Närheten till och stadens engagemang i Lunds universitet, Campus Helsingborg och inkubatorerna i regionen möjliggör innovation och kommersialisering av vetenskapliga upptäckter och en snabb omställning till det nya affärslandskapet.
  • Satsningar på innovation och utveckling av den kunskapsintensiva sektorn är målet för många städer och regioner. För att kunna konkurrera samt klara omställningen till en mer kunskapsintensiv tillverkningsindustri, behöver Helsingborgs generellt sett låga utbildningsnivå höjas. Det gäller också att komma till rätta med arbetsmarknadens ”mismatch” mellan företagens kompetensbehov och de arbetssökandes relevanta erfarenheter.
  • De ökande inkomstskillnaderna mellan ”service- och omsorgsklassen” och den ”kreativa klassen” måste hanteras för att kunna uppnå hållbar tillväxt i staden.