Arbete, fritid och mötesplatser får nya arenor – gränser suddas ut

Det gränslösa arbetet – bra för alla parter?

Under cirka 200 år präglade av industrisamhället har arbete och fritid betraktats som två separata och åtskilda sfärer med tydligt uppdelade beteenden, regler och tankemönster. Till följd av bland annat ny teknik, övergång till tjänsteproduktion och förändrade värderingar håller gränserna mellan domänerna åter på att luckras upp. Tekniken gör det möjligt att ta med arbetet hem men även att vara tillgänglig för familj och vänner på arbetstid liksom att surfa, ”facebooka”, eller ringa samtal som inte har med jobbet att göra.

Tidspressen har ökat liksom kraven på att klara snabba förändringar. De sociala kraven på och utanför arbetsplatsen förändras också när arbete, familjeliv och fritid fl yter ihop. Varje individ har en begränsad mängd tid och energi som livssfärerna måste samsas om. Höga krav, både i privat- och yrkeslivet, kan leda till konflikter mellan sfärerna. Åtgärder för att göra det lättare att balansera arbete och familjeliv kan bland annat vara att ge möjlighet till flexibla arbetstider och deltid, distansarbete och olika barnomsorgsarrangemang.

Det är en ny tid med nya villkor där många arbetar för mycket, men samtidigt trivs med det och inte kan tänka sig ett traditionellt jobb. Samtidigt finns det risk för ökad psykisk ohälsa bland dem som är ovana vid ett flexibelt arbetsliv. Det är stor skillnad om man väljer själv, eller tvingas till det. En ny logik råder i arbetslivet, omvänd mot de välreglerade villkor som kännetecknade hela 1900-talet. Arbetslivet i början av 2000-talet beskrivs ofta som oöverskådligt där många av de traditionella strukturerna är borta. Marknaden bestämmer i allt större utsträckning förutsättningarna för verksamheten och ”det goda arbetet” har ersatts av ”det flexibla arbetet”.

Mottrender

Det sker en tydligare uppdelning mellan yrken och arbetsuppgifter som inte är plats- eller tidsbundna och de arbetsuppgifter som ställer krav på fysisk närvaro. Genom automatisering och professionalisering har arbetsuppgifter som tidigare utfördes av en person resulterat i en ökad arbetsdelning där medarbetaren får svårare att styra sitt eget arbete. En annan framväxande mottrend är företeelsen ”Work-Life balance”. I allt större utsträckning uppger universitetsstudenter att ”balans i livet” är ett av de viktigaste karriärmålen. Exempel på försök att skapa balans mellan arbete och fritid är lagstiftningsförslag i Tyskland mot arbetsmail på fritiden. Ett steg i den riktningen är att Volkswagen, Europas största biltillverkare, stänger företagets mailserver strax efter arbetsdagens slut och öppnar den 30 minuter innan arbetet börjar nästa morgon.

Konsekvenser

  • För Helsingborg är det viktigt att vara medveten om de förändringar som uppluckringen mellan arbete och fritid innebär. Det kan innebära att efterfrågan på exempelvis service, fritids- och kulturaktiviteter utanför ”traditionella” öppettider ökar. Ett mer oregelbundet resande och utnyttjande av kollektivtrafiken utanför rusningstrafik kan bli andra konsekvenser.
  • Helsingborgs strategiska läge som knutpunkt innebär att det är lätt att ta sig till och från staden under alla tider på dagen/kvällen. Stadsutvecklingsprojektet H+ och utvecklingen av Campus Helsingborg ger tillsammans med redan befintliga miljöer goda förutsättningarför att skapa miljöer som tillåter otydliga gränser mellan arbete och fritid.
  • En utmaning är att skapa kreativa miljöer i det offentliga rummet, med tillgång till tekniska lösningar som främjar oväntade möten samt bidrar till att skapa balans mellan arbete och fritid. En annan utmaning för staden är att skapa beredskap för att kunna hantera den stress- och utmattningsrelaterade ohälsa, som otydliga gränser mellan arbete och fritid kan resultera i.