Ökade behov av upplevelser

Leva livet, nu ska jag (upp)leva livet.

När våra basbehov är tillfredsställda, värderas fritiden och upplevelser högre. Att köpa saker har devalverats i värde medan minnen av upplevelser består.

Upplevelseindustrin är en faktor att räkna med i dagens ekonomi. Hit hör branscher som arkitektur, data, spel, design, film, litteratur, konst, media, mode, musik, reklam, scenkonst, turism, idrott och mat. Redan 2003 när det för första gången i Sverige togs fram siffror på upplevelseindustrins betydelse, så visade det sig att branschen hade 9 procent högre tillväxt än andra industribranscher. År 2007 sysselsatte upplevelseindustrin i Sverige 280 000 människor och omsatte 485 miljarder kronor.

Det finns olika typer av upplevelser som efterfrågas idag. I Kairos Futures rapport Framtidens upplevelser delar man upp topp-upplevelserna i fyra kategorier: komfort, kick, kompetens och samvaro. I turismforskningen nämner man eskapism som en tydlig trend samt en brun turism, där resmålen som associerar till död och katastrofer blir mer och mer populära. Oavsett vad man söker sig till så är det tydligt att dagens topp-upplevelser inte handlar enbart om underhållning utan snarare om engagemang och förändring. Upplevelser som kräver ett mer aktivt deltagande från individen, där medvetande, förstånd eller kropp måste engageras är mer populära än någonsin. En annan tydlig trend inom upplevelsevärlden handlar om att det blir allt viktigare att uppleva saker tillsammans.

Upplevelser blir allt viktigare även utanför själva upplevelsebranschen, exempelvis när en konsument väljer att köpa en vara eller tjänst. Ju bättre historia som kan berättas, desto mer är konsumenterna beredda att betala. Forskare från danska framtidsinstitutet betecknar det samhälle som snabbt växer fram för ”The Dream Society”. De produkter och den service vi väljer att köpa måste ge något mer, en bra historia, något som ger våra drömmar näring.

Exempel

Upplevelsekompisar i fickan (smartphones och appar) vägleder oss till den skräddarsydda, optimerade och personaliserade upplevelsen. Och hjälper oss att hela tiden dela med oss av den på olika sätt i sociala medier.

Mottrender

Att den individuella upplevelsen är en viktig drivfaktor i samhällsutvecklingen är de flesta forskare och omvärldsanalytiker övertygade om. Det finns även en mottrend i form av ökat behov av kollektiva lösningar, av att sätta sina handlingar i ett större sammanhang och ta gemensamt ansvar för samhällsutvecklingen. Utifrån detta ökar behovet av de kollektiva upplevelserna, där gemenskap blir den viktigaste komponenten. Vad får tillsammansfaktorn för betydelse? Jo, den pekar på att allt fler företag och organisationer bör fundera över vad de egentligen bidrar med för värden till sina kunder. Är det i själva verket så att de i första hand tillhandahåller en arena för gemenskap? Det är gemenskapen och gruppdynamiken som skapar upplevelsen. Aktiviteterna blir medel och inte mål.

Konsekvenser

  • Upplevelsesektorn är starkt kopplad till begrepp som kultur, kreativitet och innovation. I detta sammanhang är Helsingborg stads roll ytterst viktig. Det krävs att staden tänker nytt – vare sig det gäller näringsliv, kultur, bostäder, utbildning, fritid eller kompetensförsörjning. Frågor som Helsingborg behöver hantera är bland annat de ökande kraven på attraktivitet, genom hög individuell valfrihet, stort eget deltagande och krav på tillgänglighet obunden av tid och teknik.
  • Utvecklingen går mot ökat teknikfokus och ökat konsumentinflytande. Utifrån ett ökat konsumentinflytande är frågan hur stor del av Helsingborgs stads resurser som framöver ska vara i form av ”fasta” tillgångar och kulturyttringar. Utmaningen ligger bland annat i attbehålla kulturutbud tillgängligt och upplevelsebart efter att en traditionell ”utställningstid” är över.
  • En annan utmaning ligger i att skapa förutsättningar för detta inflytande och möjliggöra aktivt deltagande i utbudskapandet. Det räcker inte med att ta reda på vad konsumenter/besökare vill ha genom undersökningar. Det krävs nya sätt att arbeta. Det krävs arenor för medskapande som kännetecknas av flexibilitet och nätverkande i form av tillfälliga kollaborativa lösningar mellan staden och andra aktörer och intressenter. Kanske kan staden till och med ta en annan roll, bli mer av en servicekanal, eller moderator, där andra aktörer skapar innehållet i olika former.
  • Turismnäringen växer och blir allt mer segmenterad för att ge större utbud av upplevelser. Sverige rankas som femte bästa land i världen på att utveckla turismen, enligt en rapport från World Economic Forum 2011 och rankas som ett av de åtta hetaste resmålen för 2012 i Financial Times. Förutsättningarna för en positiv utveckling inom turismnäringen i Helsingborg och i Skåne Nordväst med möjligheterna att nischa sig mot olika grupper är goda.
  • De kreativa branscherna visar generellt hög tillväxt. De är globalt sett en av de ekonomiska sektorer som växer snabbast, både mätt i arbetstillfällen och exporttillfällen.
  • Regionalt kan en växande upplevelseindustri bidra till imageskapande – regional samhörighet, identitet och marknadsföring. Vilken dröm ska vi sälja?