Ökad polarisering i samhället

Polariseringen i samhället ökar vilket innebär allt större skillnader i exempelvis levnadsstandard, mellan bostadsområden och mellan barns skolresultat. En viktig utmaning för framtiden blir att arbeta för att öka den sociala rörligheten och hållbarheten i ett samhälle med större skillnader.

Boende

Under många år har vi sett en utveckling mot ökade skillnader i samhället. Exempelvis mellan olika bostadsområden, med avseende på de boendes socioekonomiska resurser och etniska bakgrund. Klyftorna ökar mellan fattiga och rika bostadsområden, och det är en trend som varit långvarig i såväl Helsingborg som i andra större städer i Sverige.
Mekanismerna bakom denna boendesegregering utgörs bland annat av ekonomiska, kulturella och sociala faktorer. Även själva bebyggelsestrukturen i sig påverkar. Skillnaderna i samhället ökar, med en tilltagande polarisering mellan de mycket välmående områdena och de socialt mycket utsatta. Forskning visar också att segregationen inom boende och utbildning förstärker varandra. Hur och var man bor är ibland ett starkare uttryck för identitet än exempelvis yrke. Vikten som svenskarna lägger vid sitt boende verkar också öka. Möjligheterna för dem som är inne på bostadsmarknaden är många. Men faktorer som bolånetak, prisutvecklingen på bostäder och det fortsatt låga bostadsbyggandet gör att det har blivit svårare att komma in. Trenden med minskad andel hyresrätter gör också att svaga grupper som unga och de utan jobb får allt svårare att såväl få sitt första boende som att röra sig på bostadsmarknaden.

Utbildning

När arbetslivet förändras och blir mer kunskapsintensivt innebär det ökade möjligheter för dem som kan, men ökade svårigheter för dem som till exempel inte klarar skolan. En utveckling syns där barn till välutbildade föräldrar samlas på vissa skolor och lågutbildade på andra. Den allmänna utbildningsnivån i Sverige och Helsingborg har höjts och fortsätter att öka. Samtidigt är det stora skillnader mellan barns skolresultat, där föräldrarnas bakgrund spelar en stor roll.

Ekonomi

Skillnaden mellan dem med låga inkomster och dem med höga inkomster har ökat under en längre tid och utvecklingen ser inte ut att mattas. Den ekonomiska segregationen har varierat mer över tid än exempelvis den etniska. I ett längre tidsperspektiv märks dock en tydlig trend mot ökad ekonomisk segregation. Sedan flera år tillbaka finns en tydlig koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation i storstadsregionerna. I de mycket resurssvaga områdena bor numera huvudsakligen ekonomiskt utsatta invandrargrupper.

Mottrender

Mångfald kan få en ökad attraktivitet i framtiden vilket kan medföra en attitydförändring och förändrade bosättningsmönster. Trenden inom stadsplanering går också allt mer mot att man planerar och bygger för blandade bostadsformer, vilket kan leda till att klyftorna minskar i framtiden.

Konsekvenser

  • Om skillnaderna i exempelvis levnadsstandard blir för stora, minskar möjligheterna till en socialt hållbar utveckling. Forskning inom bland annat OECD visar att stora skillnader i ett land/stad minskar den sociala rörligheten.
  • Om trenden inte mattas av kan följden bli ökad otrygghet, minskad social hållbarhet, minskad samhörighet, minskade kontaktytor, ökad brottslighet, ökat missbruk, sämre rörlighet och minskad attraktivitet. Dock kan det även finnas vissa positiva effekter av segregation, exempelvis en ökad känsla av samhörighet och trygghet i det egna bostadsområdet.
  • Fler invånare i långvarigt utanförskap medför en ökad risk att barn ”föds in” i exempelvis bidragsberoende, och utanförskapet riskerar att cementeras för kommande generationer