Urbanisering – allt fler flyttar in till städer och storstadsregioner

Från småstad till storstad

Inflyttningen till städerna är fortfarande stark och spås fortsätta framöver. De större städerna och samhällena växer snabbast och lockar hela tiden till sig nya invånare. Befolkningstillväxten i de större städerna skapar samtidigt ringar på vattnet som ”spiller över” på närliggande tätorter så att även befolkningen i dessa ökar.

Befolkningstillväxten i storstadsregionerna förväntas ske betydligt snabbare än i övriga delar av landet. Tätorter med mellan 50 000 och 200 000 invånare ökar sin befolkning kraftigt, uppåt femton procent per årtionde. Samtidigt förväntas det ske en avtrubbning i tillväxten i städer med fler än 200 000 invånare på grund av trängsel och bostadsbrist. Landsbygden utanför storstäder kommer också att öka i antal boende med cirka tre procent per årtionde.

Små tätorter utanför bekvämt pendlingsavstånd riskerar däremot att avfolkas, med tio procent per årtionde. Enligt prognosen kommer Öresundsregionen att passera fyra miljoner invånare under 2021, varav cirka en tredjedel bor i Sverige. I Skåne kommer vi att vara 100 000 fler invånare än idag, totalt 1 358 000 personer. Starkast är befolkningstillväxten i de västra delarna, med Malmö, Lund och Helsingborg som dragplåster. År 2021 uppskattas Helsingborg ha 144 800 invånare.

Ungdomar mellan 19-23 år väljer främst att flytta till orter med högskola eller universitet. Helsingborg har de senaste åren haft en marginell föryngring av invånare. Det går dock inte att bevisa att Campus Helsingborg skulle ha påverkat utvecklingen genom att locka fler yngre till staden.

Exempel

Inflyttningen är som starkast till centralorten och det är även där som de flesta bostäderna produceras. Samtidigt produceras inte tillräckligt många bostäder för att klara inflyttningstakten. Störst inflyttning sker från Landskrona och störst utflyttning går till Höganäs.

Mottrender

Medelklassen flyttar i större utsträckning ut i ytterområdena eller ut på landet. Önskan om ett mer lantligt boende med möjlighet till odling, trygg uppväxtmiljö och närhet till naturen gör att en del väljer att lämna staden. Ett ökat intresse för odling och gröna miljöer i städerna är en av mottrenderna till urbanisering och förtätning. Intresset växer för att odla i städerna, ha attraktiva grönområden samt att anlägga gröna tak och väggar. Det är en rörelse som dels drivs av invånarnas behov och engagemang men även ur rena miljöaspekter för att rena luft, och fördröja dagvatten. När fler och fler flyttar ut på landsbygden kan kraven på bättre service öka eftersom många flyttar från stadsmiljön och den servicenivå som man var van att ha där. Det leder till ökade krav på kollektivtrafik, skolor, äldrevård, cykelvägar, livsmedelsbutiker med mera.

Fler och fler studier och artiklar belyser hälsoproblemen kopplade till dålig luftkvalitet i stadsmiljön, som i sin tur kopplas till trafikmängden i städerna och förekomsten av förbränningsmotorer (vilket i princip alla våra fordon har idag). Dålig luftkvalitet påverkar den förväntade livslängden och barns lungkapacitet negativt. En möjlig framtida mottrend är därför ökade krav på hälsosam miljö i städerna.

Konsekvenser

  • För att möta behovet av nya bostäder kommer mark och platser som tidigare inte varit attraktiva eller lämpliga för bostadsbebyggelse att bli efterfrågade. Det leder till krav på nya arbetssätt och åtgärder för att hantera buller, markföroreningar, risker och service.
  • När staden förtätas allt mer med ny bebyggelse kommer det bli svårare och svårare att hitta ytor för parkeringsplatser i den omfattning som idag är norm.
  • Trafiken kommer att öka och vägarnas kapacitet är begränsad. För att så många som möjligt ska nå stadskärnan krävs ett effektivt transportsystem. Staden är beroende av att människor snabbt och enkelt kan ta sig till centrum.
  • När stadens invånare ökar i antal blir det fler som ska använda stadens parker, idrottsplatser, skolor med mera.
  • Med fler unga som flyttar in till staden ökar behovet av billigare boendeformer. Det sker idag ett trendbrott där byggföretag som tidigare främst fokuserat på att bygga bostadsrätter, går idag mer över till hyresrätter. Detta är en vanlig utveckling i tider då konjunkturen blir sämre.
  • Eftersom fler personer konkurrerar om samma bostäder finns det risk för ökad segregering då priserna i attraktiva lägen stiger och hyresrätter successivt omvandlas till bostadsrätter. Takten i nybyggnationen är fortfarande inte i nivå med behovet av nya bostäder. Den största orsaken är svårigheten för byggherrar att få ekonomin att gå ihop för nybyggen. Marken i attraktiva lägen är begränsad.