Konjunkturläget

Sveriges kommuner och landsting gör i oktober 2015 bedömningen att kostnadstrycket på kommuner och landsting kommer att öka starkt de närmaste åren. Kommunernas samlade resultatprognos för 2015 innebär en försämring för andra året i rad. SKL räknar med att kommunernas resultat minskar från ett överskott på 10 miljarder 2014 till 7 miljarder kronor 2015. I resultatet 2015 ingår dessutom engångsåterbetalning från AFA Försäkring med 3,5 miljarder kronor. Några ytterligare återbetalningar kommande år kommer inte att göras. År 2016 räknar SKL med att kommunerna lyckas klara verksamheterna utan skattehöjningar, med endast en mindre resultatförsämring.

Resultatnivån för kommunerna har varit god under de senare åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster. Variationen mellan kommunerna är stor. De senaste fyra åren har i genomsnitt 13 procent av kommunerna haft ett negativt resultat medan 48 procent haft ett resultat som överstiger 2 procent av skatter och bidrag.

Ökat kostnadstryck

Den demografiska utvecklingen innebär fler äldre och fler barn. Detta tillsammans med en ökande efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck. Enligt SKL har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov för kommunerna som motsvarar en kostnadsökning på ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren 2015–2019 att uppgå till i genomsnitt 1,6 procent per år.

Den stora invandringen, med många människor i yrkesverksam ålder, förbättrar förutsättningarna för den långsiktiga finansieringen av välfärden. Eftersom det är troligt att det dröjer några år innan nyanlända kan försörja sig och betala skatt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt innebär denna befolkningsökning en extra belastning för kommunsektorns ekonomi de närmaste åren.

Den svenska ekonomin växer men utmanas

SKL bedömer att den svenska ekonomin är på väg upp ur lågkonjunkturen och 2016 når konjunkturell balans, ett tillstånd utan varken hög- eller lågkonjunktur. Såväl 2015 som 2016 räknar SKL med att BNP ökar med över 3 procent. Tillväxten ger en ökad sysselsättning och en arbetslöshet som går ner mot 6,5 procent, vilket sannolikt leder till en balans på arbetsmarknaden redan 2016. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar 2016. För perioden 2017-2019 räknar SKL med en långsammare tillväxt och stigande räntor. Sveriges BNP beräknas åren 2017–2019 växa med drygt 2 procent per år. En sådan tillväxt är något starkare än normalt, men inte om man sätter den i relation till befolkningsutvecklingen. Den kommunala konsumtionen beräknas fortsätta växa snabbt som en följd av den snabbt växande befolkningen. Den långsammare tillväxttakten, högre pris- och löneökningarna och betydligt större befolkning gör att skatteunderlaget minskar realt per invånare åren 2017–2019.

Måttlig tillväxt i omvärlden

Den internationella återhämtningen har, enligt SKL:s bedömning, totalt sett varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Också i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även Kina har en svagare utveckling. SKL räknar med att tillväxten för svensk export är på väg att öka men utan att nå några högre höjder i närtid. Bedömningen är att den växer med 4,6 procent 2015 och 5,9 procent 2016. Vilket kan jämföras med en genomsnittlig tillväxt på 7,6 procent återhämtningsåren 2004–2007.

Utmaningar i kommunernas ekonomi

SKL:s beräkningar visar att skattesatsen bland Sveriges kommuner teoretiskt behöver vara 1,04 kronor högre 2019 än den är 2015 för att nå ett resultat på en procent av skatter och generella bidrag. För 2017-2019 räknar SKL då med höjda statsbidrag från staten med 2 procent per år utöver ökade löner och priser. SKL utgår i sina beräkningar från en procent av skatter och statsbidrag då förbundet inte ser det som rimligt med en genomsnittlig resultatnivå på två procent bland Sveriges kommuner (vilket annars är tumregeln för god ekonomisk hushållning).

En skattehöjning på en krona är knappast trolig varför kommunerna måste hitta nya sätt för att hantera sina åtaganden. Det betyder att kommunerna behöver fortsätta att effektivisera sina verksamheter och hitta nya sätt att arbeta på samt att dra nytta av ny kunskap och teknik. SKL lyfter dessutom behovet av en bättre dialog med staten och att staten ger långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar. Detta innebär bland annat generella statsbidrag som inte urholkas. Vid sidan om de generella statsbidragen finns riktade statsbidrag som tenderar att driva på kostnadsutvecklingen ytterligare genom omfattande administration.

Helsingborg kommer inte undan

Den ogynnsamma ekonomiska makroutvecklingen under perioden 2017 till 2019 för Sveriges 290 kommuner utifrån SKL:s beräkningar innebär att Helsingborgs relativa goda ekonomiska läge kommer att påverkas i motsvarande grad eller snarare i än högre utsträckning. Detta eftersom Helsingborg har en kraftig befolkningstillväxt och skatteutjämningssystemets tidsmässiga eftersläpning innebär att delar av befolkningsåtagandet är ofinansierat.

Härutöver planerar Helsingborg omfattande investeringar som innebär framtida avskrivningar och räntekostnader. Priset på kapital (räntan) är historiskt mycket låg för närvarande och kommande ränteförändringar torde innebära en högre räntenivå och högre kostnader som följd.

Detta sammantaget innebär att Helsingborgs nämnder behöver planera sina verksamheter på såväl kort som lång sikt utifrån försämrade ekonomiska förutsättningar.