Läget i Helsingborg

Demografi och boende

Befolkningsmässigt är Helsingborg Sveriges åttonde kommun med 137 000 invånare. Sedan millennieskiftet har befolkningen ökat med 16 procent. Ökningen beror i huvudsak på inflyttningen, som har varit särskilt stor under de senaste åren.  Av befolkningen är 22 procent är yngre än 20 år och 19 procent är äldre än 65 år. Medelåldern är 40,9 år, ungefär samma som i Sverige som helhet. Medellivslängden för kvinnor är 83,5 år och för män 79,3 år, vilket däremot är något kortare än i landet som helhet. Den procentuella fördelningen mellan åldersgrupperna kommer att bestå fram till år 2035. Det innebär att antalet personer i de båda åldersgrupperna ökar, vilket leder till utmaningar för både barnomsorg, utbildning, sysselsättning som äldreomsorg. Det som sker i omvärlden påverkar också Helsingborg, vi ser en ökad andel invånare med utländsk bakgrund (22 procent). Helsingborg blir en alltmer mångkulturell stad. Nu finns personer från 166 länder representerade i Helsingborg.

Statistiska centralbyråns årliga medborgarundersökningar visar att helsingborgarna är nöjda med Helsingborg som plats att bo på. Särskilt nöjda är de med kommunikationerna och fritidsmöjligheterna samt med det kommersiella och kulturella utbudet. Dessutom kan 62 procent starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta hit.

I Helsingborg finns i nästan 65 500 bostäder. Av dessa är 33 procent småhus, 40 procent hyresrätter i flerbostadshus och 23 procent bostadsrätter i flerbostadshus. Antalet invånare per lägenhet är 2,1 och var och en har i genomsnitt 41 kvadratmeter att bo på. Hittills under 2015 har det påbörjats 618 nya bostäder, varav 489 är hyresrätter. Under 2014 påbörjades närmare 1 000 bostäder, vilket är nästan dubbelt så många per 1 000 invånare som i de tre storstadskommunerna. För att möta de kommande årens väntade befolkningsökning behövs det sannolikt byggas 1 000 bostäder varje år.

Ökade flyktingströmmar

Helsingborgs enda avtal med Migrationsverket gäller ta emot ensamkommande barn. Men under hösten kom det många fler flyktingar än väntat ,både barn och vuxna, och det innebar en stor press på framför allt barnomsorgen och skolverksamheten. Migrationsverket räknar med fortsatt stora flyktingströmmar fram till 2020, något som innebär ett fortsatt stort tryck på flera av stadens verksamheter och en utmaning för arbets- och bostadsmarknaden.

Natur och miljö

När befolkningen växer och staden förtätas genom att det byggs fler bostäder ökar behovet av grönområden och andra platser det människor kan mätas. Idag finns det 731 hektar parker och planteringar, 160 lekplatser och 22 badplatser i Helsingborgs kommun. Dessutom finns här 17 naturreservat som skyddar drygt 2 000 hektar på land och i Öresund.

Staden arbetar för att minska de så kallade ekologiska fotavtrycken. Ett resultat är att utsläppen av växthusgaser minskat med 25 procent sedan millennieskiftet trots att antalet bilar har ökat.

Komplexa och globala samband kan göra det svårt att se direkta effekter av lokala åtgärder. Men det är viktigt att vara medveten om att konsekvenserna av vår konsumtion och vårt beteende påverkar andra platser än bara Helsingborg.

Utbildning

Utbildningsnivån bland helsingborgarana i åldrarna 20-64 år har ökat och nu har 38 procent en avslutad eftergymnasial utbildning. Förändringen beror på att yngre och mer välutbildade personer har kommit upp i dessa åldrar samtidigt som äldre med kortare utbildningar har lämnat yrkeslivet. Även andelen 20-åringar som är behöriga till högskolestudier har ökat succesivt under 2000-talet. Ökningen har varit särskilt stor under de senaste tre åren och andelen är nu 74 procent. Samtidigt ser vi att skolresultaten i grundskolan dras isär. Under de senaste 10 åren har det genomsnittliga meritvärdet i Helsingborg ökat från 208,3 till 221,6 samtidigt som andelen behöriga till gymnasiestudier minskat från 88,8 till 83,3 procent. Tendensen är den samma i hela Sverige.

Skolans betydelse för kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden kan inte underskattas. Arbetskraften rör sig på en alltmer global marknad, vilket ställer stora krav på såväl Helsingborgs stad som det lokala näringslivet att vara attraktiva arbetsgivare. Redan idag ser vi att det finns bristyrken inom flera sektorer samtidigt som antalet sökande till yrkesutbildningar minskar, vilket hämmar samhällsutvecklingen.

Näringsliv, arbetsmarknad och kommunikationer

Helsingborg har ett rikt och diversifierat näringsliv med närmare 15 000 företag. Småföretagen dominerar samtidigt som hälften av alla 67 000 sysselsatta arbetar på någon av de drygt 250 arbetsplatser som har fler än 50 anställda. Detalj-och partihandeln är den klart dominerande näringsgrenen, både sysselsättnings- och omsättningsmässigt. Nästan var fjärde person arbetar inom handeln eller med logistik, vilket är betydligt mer än i landet som helhet.  En näringsgren på frammarsch är företagstjänster där antalet sysselsatta har ökat med 4 000 sedan millennieskiftet.

Av alla som arbetar inom Helsingborgs kommun pendlar 35 procent hit från en annan kommun. Samtidigt pendlar 26 procent av de förvärvsarbetande helsingborgarna till en annan kommun för att arbeta.

Av helsingborgarna i åldersgruppen 20-64 år är 72 procent förvärvsarbetande. Därtill kommer ett antal personer, för närvarande cirka 1 300, som arbetar i Danmark. Dessa räknas inte med i den svenska officiella statistiken. Detta betyder att andelen förvärvsarbetande helsingborgare blir något underskattat, den verkliga andelen är närmare 74 procent. Även de arbetslösa räknas till arbetskraften. Andelen arbetslösa helsingborgare var cirka 11 procent, ungefär 3 procentenheter högre än i Sverige som helhet. Sedan 2014 har ungdomsarbetslösenheten minskat med närmare 3 procentenheter till 16 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än i Skåne men närmare 2,5 procentenheter högre än i landet som helhet.

Inom Helsingborgs kommun finns idag 10 tågstationer, och 30 procent av befolkningen bor inom en kilometers radie från någon av dem. Dessutom har ca 60 procent av befolkningen högst 400 meter till en busshållplats där bussarna stannar med som mest 10 minuters intervall. Med den nya tunneln genom Hallandsåsen fördubblas antalet person- och godståg på Västkustbanan. Med förkortade restider och ökad trafik skapas ytterligare förutsättningar för en vidgad arbetsmarknadsregion, även om det dröjer innan det är dubbelspår hela vägen till Knutpunkten.

Segregering och utanförskap

Helsingborg har som de flesta större städer länge präglats av stora utmaningar med segregation och polarisering. Under många år har utvecklingen gått mot ökade skillnader i samhället, exempelvis mellan olika bostadsområden med avseende på de boendes ekonomiska och sociala resurser. Ett exempel är hur de förvärvsarbetandes medelinkomst förändrats de senaste 15 åren. Samtidigt som de genomsnittliga inkomsterna i olika stadsdelar ökat med mellan 40 och 75 har skillnaderna mellan områdena med högsta respektive lägsta medelinkomsten ökat med nästan 150 procent. Inflationen var under samma period 22,2 procent.

Ett annat tecken på ekonomisk utsatthet är Rädda Barnens fattigdomsindex. Här beräknas andelen ekonomiskt utsatta barn i Helsingborg till 18,1 procent år 2014. Våren 2013 togs det fram en lokal rapport som också visar på stora skillnader mellan olika stadsdelar. Även den vuxna befolkningen kan känna ett utanförskap, vilket visar sig i resultatet från Skånes folkhälsoenkät 2012. Närmare 50 procent av den vuxna befolkningen i Helsingborg säger sig ha ett lågt socialt deltagande*. En ökad känsla av utanförskap riskerar att försvaga sammanhållningen mellan olika grupper och samtidigt skapa spänningar mellan dem.

*I Folkhälsoenkät Skåne 2012 fick de tillfrågade ange om de under de senaste 12 månaderna deltagit i studiecirkel/kurs, fackförenings- eller föreningsmöte, kulturell aktivitet t ex teaterbesök, religiös sammankomst, sportevenemang, större släktsammankomst eller privat fest. Tre eller färre av dessa aktiviteter under det gångna året definieras som lågt socialt deltagande.

Områden med medelinkomst över 400 000 kronor respektive under 300 000 kronor år 1998 och 2013 för förvärvsarbetande i åldern 20-64 år.

Läget i Helsingborg

19982013Diff %
190 Hittarp-Laröd276,7488,376,5
002 Tågaborg N261,7451,172,4
014 Mariastaden440,0
082 Råå246,9415,968,5
199 Rydebäck242,0414,071,1
001 Norr261,6413,257,9
063 Ramlösa247,7401,061,9
056 Adolfsberg196,0296,051,0
062 Elineberg195,2288,447,7
023 Dalhem194,1287,548,2
021 Fredriksdal191,4279,446,0
041 Söder195,1276,141,5
042 Eneborg181,2275,852,2
044 Närlunda188,4273,845,3
043 Högaborg183,2268,646,6
071 Planteringen190,3266,239,9
022 Drottninghög181,1253,339,9
Helsingborg218,5351,160,7

Känslan av utanförskap kan också avläsas i valdeltagandet.  Vid det senaste valet till kommunfullmäktige var valdeltagandet 80 procent, en ökning med 5 procentenheter sedan valet 2002. Trots ökningen är det bara Göteborg och Malmö, bland de tio största kommunerna, som har ett lägre kommunalt valdeltagande. Inom Helsingborg varierar andelen röstande i de olika valdistrikten från 56,2 procent till 92,2 procent. Dessa skillnader speglar andra socioekonomiska förhållanden mellan olika delar av Helsingborg.

Digitalisering

Det pågår en digital utveckling med exempelvis öppen data, fria surfzoner och e-tjänster inom hela Helsingborgs stad. Även inom skolan och vården används olika typer av digitala lösningar. Detta skapar förutsättningar för staden att agera aktivt och förutseende i en tid när tekniken utvecklas mycket snabbt. Samtidigt innebär den snabba digitala utvecklingen en ökad risk för utanförskap bland personer och grupper som inte kan eller har möjlighet att använda tekniken eller de tekniska lösningarna i vardagen.