Klimat- och miljöförändringar

Under de senaste årtiondena har allt mer uppmärksamhet riktats mot frågor om klimatförändring, miljöförstöring och överutnyttjande av naturresurser. Gemensamt för dessa är att de påverkar tillgången på vatten, mat och livsmiljöer för människor världen över. Liksom i fallet med de övriga megatrenderna är utmaningarna globala men effekterna kan se väldigt olika ut på lokal nivå. På längre sikt påverkas emellertid i stort sett alla människor oavsett var de befinner sig om utvecklingen tillåts fortsätta i negativ riktning. För Helsingborgs del innebär det att de indirekta konsekvenserna av till exempel klimatförändringen snabbt kan bli större än de direkta.

Den enskilt största utmaningen är sannolikt de klimatförändringar som orsakats av människor.[1] Om världen misslyckas med att genomföra väsentliga begränsningar i utsläppen av växthusgaser inom de kommande årtiondena förväntas genomsnittstemperaturen på jorden att öka med cirka 4 grader fram till 2100. De exakta effekterna av detta är svåra att förutsäga men det är tydlig att det i så fall kommer att förändra villkoren för livet på jorden i grunden.[2] Risken är också stor att utvecklingen med tiden blir självförstärkande, och därmed omöjlig att kontrollera genom utsläppsminskningar. Dessvärre är det inte mycket som pekar på att nödvändiga reformer på global nivå kommer att genomföras i tillräcklig omfattning och hastighet. Det betyder emellertid inte att det är för sent att vidta åtgärder. Målet att hålla temperaturökningen under 2 grader fram till århundradeskiftet kan fortfarande uppnås enligt FN:s klimatpanel IPCC. Men det blir väsentligt dyrare än det hade varit om effektiva åtgärder hade vidtagits redan nu.

Omedelbara åtgärder som sannolikt kan begränsa koncentrationen av växthusgaser i atmosfären till 450 miljondelar (ppm) fram till 2100 skulle kosta så lite som 0,06 procent av världens samlade årliga konsumtion. I detta är produktionsbortfall relaterat till klimatförändringen inte inräknat. De nuvarande globala förpliktelserna pekar emellertid mot att ytterligare nödvändiga åtgärder kan sättas in tidigast efter 2030. Det innebär stora kostnadsökningar för att kunna uppnå målet och ökade negativa konsekvenser av klimatförändringen, som i många fall kan vara omöjliga att vrida tillbaka när de väl skett.

Enligt FN:s klimatpanel har klimatförändringen redan orsakat höjda havsnivåer, torka, värmeböljor och extremväder världen över, med stora följder för jordens ekosystem. Bland konsekvenserna finns bland annat fler skogsbränder, en minskad biologisk mångfald och en ökad spridning av infektionssjukdomar. Lantbruket är en av de sektorer som hittills har påverkats mest och som kommer att uppleva växande utmaningar i framtiden. Högre medeltemperaturer innebär förändrade regnmängder, större variation i temperatur och förändrad tillgång på vatten. Enligt FN:s klimatpanel kommer det att minska produktiviteten i lantbruket på många håll under de kommande årtiondena. Utmaningen växer eftersom jordens befolkning väntas öka till närmare 10 miljarder fram till 2050. Samtidigt innebär ett ökat välstånd i många utvecklingsländer att efterfrågan på livsmedel ökar med 60 procent under perioden enligt uppskattningar från FN:s livsmedelsorganisation FAO.

Även om livsmedelsproduktionen i dagsläget täcker mänsklighetens behov går det redan att hitta exempel på konsekvenser av klimatförändringen med global betydelse. Det gäller till exempel torkan i Syrien mellan 2007 och 2010 som var den svåraste som någonsin registrerats. Den ledde inte till omedelbar brist på livsmedel men tvingade många människor i lantbruksområden att flytta till städerna i jakten på arbete. Utvecklingen ökade de sociala spänningarna mellan olika befolkningsgrupper och bidrog sannolikt på så vis till de konflikter som blossade upp under den arabiska våren 2011 och som fortfarande pågår, enligt amerikanska forskare.[3] Det är också värt att notera att oroligheterna på många platser i Mellanöstern sammanföll med en kraftig prisökning på livsmedel som många fattiga i de växande städerna hade svårt att klara.

Parallellt med klimatförändringen ökar trycket på miljön genom miljöförstöring och ett överutnyttjande av naturresurser. Utvecklingen har förvärrats av den snabba ekonomiska utvecklingen i världen under de senaste årtiondena. Samtidigt har forskare påvisat ett samband mellan materiellt välstånd och intresset för miljöfrågor. Till exempel visade statsvetaren Ronald Inglehart redan på 1970-talet hur miljöengagemanget i Västeuropa växte i takt med att befolkningen fick det allt bättre ställt.[4] Denna tanke har sedan nått stor internationell spridning. En utmaning är att miljöhänsynen ofta trängs undan av ekonomiska hänsyn, vilket blir särskilt tydligt i tider med svag tillväxt.

Miljöförstöringen innebär bland annat att lokala livsmiljöer försämras eller förstörs, att luftkvaliteten påverkas, och att mark och vatten förgiftas. Det kan handla om försämrad livskvalitet, ökad risk för sjukdomar, lägre ekonomisk tillväxt, lägre avkastning i lantbruket och minskad biologisk mångfald. Överutnyttjandet av naturresurser till lands och till havs förstör biotoper och rubbar ekosystem samtidigt som kommande generationer berövas möjligheter som i dag tas för givna. Ett exempel på detta är det intensiva fisket utanför Newfoundland i Nordvästatlanten som fick ett av världen största torskbestånd att kollapsa i början av 1990-talet. Trots att fisket sedan dess varit förbjudet eller starkt begränsat är det fortfarande 25 år efter osäkert om beståndet kan återhämta sig till tidigare nivåer.

En central utmaning globalt sett är att säkra den långsiktiga försörjningen av mat och vatten. En förutsättning för att livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas och öka i framtiden är att tillgången till rent vatten i lantbruket säkras. I flera av världens största livsmedelsproducenter är mycket av produktionen beroende av konstbevattning. Det gäller inte minst Kina och Indien, där mer än en tredjedel av jordens befolkning bor. En utmaning är att mycket av färskvattnet i de båda länderna är så förorenat att det varken lämpar sig för odling, för industriellt bruk eller som dricksvatten. I Kinas fall finns det inte en enda större flod som är ren och mer än hälften av grundvattentäkterna är svårt förorenade.[5]

Kemiska föreningar från industrin, lantbruket och hushållen följer med ut i vattendrag och avlopp. De sprids sedan i världshaven och ökar mängden miljögifter som PCB, dioxin och kvicksilver i fisk och andra havslevande djur. Även om utsläppen är lokala innebär spridningen ofta att människor på hela jorden på sikt riskerar att drabbas direkt eller indirekt av konsekvenserna. Det samma gäller olika typer av luftföroreningar. Till exempel innehåller fet fisk fångad utanför Grönland höga halter av kvicksilver som förångats och spridits i luften vid uppvärmning i samband med gruvdrift i andra delar av världen.

Det kan vara svårt att bedöma vilka delar av den globala miljöförstöringen som har störst negativ inverkan på människors livsvillkor och var gränserna för en hållbar utveckling går. En aktör som har försökt sig på detta är Stockholm Resilience Center.[6] Deras studier pekar på att mänskligheten redan utsätter jordens ekosystem och livsmiljöer för mer än de kan tåla på ett antal områden. Något som lyfts fram är att djur och växter nu utdör 100 till 1000 gånger snabbare än genomsnittet under livets historia på jorden till följd av människans påverkan. Detta anses som särskilt allvarligt, på linje med klimatförändring, då det anses kunna medföra permanenta förändringar i villkoren för livet på jorden. Ett annat fokusområde är de ohållbara utsläppen av kväve- och fosforföreningar, som bland annat bidrar till övergödningen av sjöar och innanhav. Därefter rankas den pågående omvandlingen av naturområden till jordbruksland och utarmningen av lantbruksjord som ytterligare ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, och därmed människans möjlighet att säkra goda livsvillkor för framtida generationer.

Sverige och Helsingborg

I Sverige vaknade miljödebatten på allvar under 1970-talet i samband med BT Kemi-skandalen. Efter klagomål från omkringboende på dålig lukt upptäcktes att stora mängder giftigt avfall hade grävts ner vid fabriken. Det startade en politisk diskussion om behovet av att ta miljöfrågor på allvar. Sedan dess har medvetenheten om betydelsen av att ta hänsyn till miljön ökat dramatiskt på en lång rad områden.

I dag finns en bred medvetenhet om betydelsen av att ekosystemen är i balans. Mycket fokus har varit på effekterna av övergödningen från lantbruket och försurningen av mark och vatten på grund av utsläppen från fabriker och fordon. Det finns en stor politisk enighet om att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Människors hälsa prioriteras högre än tidigare och spridningen av miljöfarliga och sjukdomsframkallande ämnen begränsas i större omfattning. Fokus har ökat på en mer effektiv hushållning av naturresurser, bland annat genom återvinning av hushållsavfall. Andelen förnybar energi har ökat, energianvändningen har effektiviserats och miljön påverkas mindre.

Då lokala miljöproblem ofta har att göra med mänskliga aktiviteter i andra länder bestäms numera mycket av miljöpolitiken inom ramen för EU och i andra internationella samarbetsorgan. Samtidigt har staten och kommunerna fortsatt stora möjligheter att påverka och utforma genomförandet av de miljömål som förhandlas fram.

Sverige har än så länge bara påverkats marginellt av den globala klimatförändringen jämfört med andra miljöproblem. Dessutom råder fortfarande en viss osäkerhet om till exempel det ökade antalet milda vintrar under senare år verkligen beror på klimatförändring eller om det fortfarande bara rör sig om naturliga variationer.[7] Däremot går det att konstatera att det har varit betydligt varmare än normalt sedan mitten av 1980-talet och att Sverige bland annat har drabbats av ovanligt många skyfall och översvämningar.

Ett av de mer uppseendeväckande var regnovädret över Skåne den 31 augusti 2014. Bara i Malmö orsakade det försäkringsskador för 300 miljoner kronor när källare, vägar och viadukter översvämmades. Samtidigt blev 3 000 hushåll utan ström och godstrafiken till och från Danmark ställdes in. Ett exempel från Helsingborg är stormen den 6 december 2013 då vattenståndet var 150 centimeter högre än normalt. Skadorna kostade enbart Helsingborgs stad cirka 10 miljoner kronor. Utvecklingen ligger i linje med förväntningar om att extremväder kommer att bli allt vanligare i takt med att klimatförändringen blir mer påtaglig.

[1] Se t ex IPCC 2014. Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.

[2] Ibid

[3]Kelley, Colin P et al. Climate change in the Fertile Crescent and implications of the recent Syrian drought, in PNAS, 17 mars 2015 vol. 112 no. 11 och New York Times, 2 mars 2015.

[4] Inglehart, Ronald 1971. The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial

Societies i The American Political Science Review Vol. 65, No. 4 (Dec., 1971), s 991-1017

[5] AQUASTAT 2012. China. http://www.fao.org/. 19 oktober 2015.

[6] Stockholm Resilience Center 2015. Planetary Boundaries 2.0 – new and improved.  http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-news/1-15-2015-planetary-boundaries-2.0—new-and-improved.html

[7] SMHI 2015. Klimatförändringarna märks redan idag. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510