Värderingsförändringar

Avsnittet beskriver huvuddragen i de värderingsförändringar som forskningen har kunnat påvisa i världen, Sverige och lokalt under senare år. Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men utvecklingen går långsamt och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag. I Sverige finns det tecken på att ungdomar är mer värdekonservativa än tidigare generationer. Samtidigt beskrivs landet i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst.

Mänskliga värderingar är svåra att mäta och kvantifiera. Trots det har de stor betydelse för hur vi väljer att leva våra liv och umgås med andra människor. Värderingar fungerar som plattform för hur vi ska tolka information, händelser och situationer i omvärlden. Samtidigt ger de oss vägledning om hur vi bör agera och uttrycka oss i samspelet med andra människor.

Den kanske främsta källan till insikt om hur värderingar förändras och fördelar sig i olika länder är forskningsnätverket World Value Survey (WVS) med sekretariat i Stockholm.  WVS inledde sin verksamhet på 1980-talet och utfrågar löpande människor i ca 100 länder om deras värderingar.[1] Forskning därifrån har visat att värderingar inte är uttryck för en slumpmässig kulturell eller religiös utveckling under historiens gång. De speglar istället i hög grad den sociala och ekonomiska utvecklingsnivån i samhället. Hypotesen är att de följer samma lagar som evolutionen, och att de därför reflekterar det sociala samspel som ger bäst förutsättningar för överlevnad och fortplantning i en given miljö. Människors värderingar påverkas således av faktorer som ekonomisk trygghet, utbildningsnivå och tillgången till sociala nätverk. Det centrala blir då den nytta värderingar har för individer och grupper beroende på de omständigheter de lever under.[2]

Det betyder till exempel att människor som lever under knappa villkor i ett traditionellt jordbrukssamhälle inte nödvändigtvis upplever värderingar kopplade exempelvis till jämställdhet och valfrihet som särskilt användbara. På motsvarande sätt har människor i rika kunskapssamhällen ofta begränsad nytta av traditionella dogmer eller privilegier som inskränker deras möjligheter att ta del av samhällslivet. Av detta följer också att konflikter, kriser och katastrofer tenderar att stärka mer traditionella värderingar, på bekostnad av till exempel synen på individens frihet och rätten till självbestämmande.[3]

När ett land utvecklas, och utbildning och kunskap blir allt viktigare för samhällsekonomin, lyfts hela befolkningens värderingar, på tvärs av sociala skillnader, mot ett större fokus på jämlikhet, valfrihet och tolerans. Men lågutbildade tenderar att påverkas betydligt mindre än högutbildade, vilket leder till ett större avstånd i värderingar mellan olika sociala grupper i samhället. Detta kan möjligen vara en del av förklaringen till den politiska polarisering som pågår i Sverige och andra europeiska länder.

Forskning har också visat att värderingar ofta förändras långsamt och att de kan vara svåra att påverka. Det gäller särskilt värderingar kopplat till vår livsåskådning, som vi ofta lär oss tidigt i barndomen inom ramen för familjen. De omfattar bland annat synen på religion och familjeliv, samt tilliten till myndigheter. Dessa ärvs därför ofta vidare från generation till generation, vilket har bekräftats av svenska studier.[4]

Andra typer av värderingar där inlärningen inte är lika begränsad till de tidiga barndomsåren har däremot visat sig vara något lättare att förändra i vuxen ålder. De omfattar bland annat vår syn på valfrihet och jämställdhet samt uppfattningar om individens rätt till självbestämmande och medbestämmande. Sådant påverkas till exempel av den verklighet vi möter i arbetslivet och andra aktiviteter utanför hemmet och familjesfären.

Synsätt som lägger stor vikt vid individen, valfrihet och jämställdhet kan kallas för emancipativa värderingar. Dessa står i kontrast till traditionella, konservativa värderingar som framhäver gruppens betydelse – även om det sker på bekostnad av individens möjligheter att forma sitt liv och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Den globala trenden är att emancipativa värderingar har vuxit sig starkare och att traditionella mer konservativa har försvagats i ett längre perspektiv.[5] Utvecklingen är emellertid ojämnt fördelad och följer i stort sett den ekonomiska och sociala utveckling som olika länder och regioner har upplevt i modern tid.

Emancipativa värderingar är i mångt och mycket en förutsättning för självständigt tänkande och öppenhet för nya impulser och idéer. De blir på så vis också en förutsättning för kreativitet och innovation.[6] Detta är centralt i ett kunskapssamhälle som Sverige där framtidsutsikterna till stor del bestäms av invånarnas förmåga att bidra till näringslivets, forskningens och samhällslivets krav på nytänkande och förändring.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på lycka, livskvalitet och självförverkligande, framför allt i den rika delen av världen. Detta har bidragit till en ökad efterfrågan på upplevelser, identitetsmarkörer och hållbarhet under de senaste årtiondena. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser, statusprodukter samt ekologiska och miljösmarta lösningar och produkter.

Sverige och Helsingborg

Sverige utmärker sig i internationell jämförelse med att ha världens mest atypiska värderingar: Enligt WVS har svenskarna de starkaste emancipativa värderingarna, med den mest positiva synen på sådant som valfrihet och jämställdhet i världen. Sverige är också det näst minst religiösa landet efter Japan. Den snabba befolkningsökningen i fattigare länder har emellertid inneburit att länder som Sverige med tydligt sekulära värderingar, står för en allt mindre andel av jordens invånare.[7]

Enligt en studie från Kairos Futures har det skett en betydande förändring av svenska ungdomars värderingar i mer värdekonservativ riktning under senare år. Samma utveckling kan spåras även i andra länder i Västvärlden.[8] Förklaringar som lyfts fram bottnar bland annat ungdomarnas upplevelser av finanskrisen och en dubbel påverkan av globaliseringen. Dels anpassar sig svenska ungdomar till andra länders mer konservativa värderingar, dels sker en demografisk förändring i befolkningen som verkar i samma riktning. Dessutom visar en rapport från Region Skåne från 2010 att unga i Skåne avviker något från den överordnade bilden i Sverige.[9] Framför allt förefaller unga skånska män vara mindre toleranta mot olika minoriteter än svenskar i allmänhet, och ligger i detta avseende närmare genomsnittet i Västeuropa. Helsingborg rankades i rapporten som Skånes mest intoleranta stad. Detta kopplas bland annat till den relativt låga utbildningsnivån i Nordvästskåne. Trenden är emellertid att utbildningsnivån stiger i Helsingborg, och frågan är hur resultatet av studien hade sett ut om den hade omfattat hela Sverige. En viss försiktighet bör därför iakttas i tolkningen av den.

[1] http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp

[2] Weltzel, Christian 2014. Freedom Rising. Cambridge.

[3] Ibid

[4] Jfr t ex Integrationsverket 2005. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur, i Integrationsverkets rapportserie 2005:03, Norrköping.

[5] Weltzel, Christian 2014. Freedom Rising. Cambridge.

[6] Jfr t ex Florida, Richard 2002. The Rise of the Creative Class.

[7] Pew Research 2015. The Future of World Religions: Population Growth Projections, 2010-2050

[8] Kairos Future 2010. Generation Ordning – De framtida konsumenterna.

[9] Region Skåne 2010. Skånes kreativa kapacitet – talang, tolerans och den kreativa klassen.