15. Kriser förändrar och utmanar

Efter flera år med återkommande kriser och konflikter omvärlden har flera förutsättningar utmanats och i vissa fall förändrats i grunden. Resultatet är att referensramarna i samhället på flera sätt har förändrats och att sådant som tidigare var självklart inte längre gäller. Vi befinner oss nu i en mer osäker tid efter en rad globala kriser de senaste åren, vilket tydliggjort behovet av beredskap och kontinuitet samt ökat fokus på risk och sårbarhet.

Ny verklighetsbild i krisernas spår

På kort tid har det svenska samhället utsatts för flera chocker som utmanat känslan av framgång och utveckling. Flyktingvågen 2015-16, pandemin 2020 och nu senast kriget i Ukraina har alla medfört kriser som kraftigt påverkat vår tid och världsbild. Tidsandan har förändrats snabbt och med det har både gamla sanningar och prioriteringar inom en mängd områden utmanats. När människor genomgår kriser påverkar det också deras världsbild och förväntningar på framtiden. Flera av de mer bestående effekterna av de senaste årens kriser är därmed kulturella snarare än fysiska. Dessa mentala förändringar ger även upphov till nya vägval, en annan prioritering av resurser och förändrad efterfrågan på varor och tjänster. Sammantaget ger det tydliga reella avtryck på samhällsutvecklingen.

Det är ofta svårt för individer att ta till sig och acceptera kriser och andra genomgripande samhällsförändringar de inte tidigare har upplevt själva. Samtidigt skapar kriser nya referensramar för hur en viss situation upplevs samt hur man ska handla nästa gång, något som påverkar individer och samhällsutvecklingen framåt. Olika generationer har därför olika referensramar som formar bilden av omvärlden och för vad som är möjligt.

De senaste kriserna har lett till förändrade prioriteringar hos invånare och kunder där många värderar trygghet, hälsa, säkerhet och sparande betydligt högre än för några år sedan. Både hushållens och näringslivets framtidsutsikter har sänkts rejält, och med förväntan om lågkonjunktur påverkas handlingsmönster därefter.

Andra referensramar framåt på en mängd områden

I krisernas spår har beteenden påverkats och uppfattningen om vad som är ett normalläge förändrats på kort tid. Efter att under lång tid blivit vana vid stabila konsumentpriser och möjligheten att kunna få allt vi vill ha närapå direkt så sker nu en justering. Kraftig påverkan på näringslivets försörjningskedjor innebär en läroprocess både för företag och konsumenter, som bägge vant sig vid ett sömlöst just-in-time-system. Där planeringshorisonter i många fall har varit korta utmanas nu verklighetsbilden.

Vi har till exempel tidigare varit vana vid en billig och stabil eltillförsel, något som har utmanats rejält de senaste åren, inte minst i södra Sverige. Det har lett till att varken hushåll eller energiintensiva verksamheter har haft några större incitament till energieffektivitet. Energichocken leder nu till att vi kommer att prata om energi i helt andra termer, åtminstone inom överskådlig tid. På samma sätt har de länge låga matpriserna lett till orimliga förväntningar som nu inte kan mötas när livsmedelspriserna justeras uppåt. Det kan tänkas att vi framåt kommer få se liknande utveckling även inom andra områden där vi vant oss vid en trygg och billig försörjning, exempelvis inom sanitet och renhållning. I Sverige är vi vana vid en billig och närapå oändlig vattenförsörjning, vilket lett till att frågor om resursanvändning och effektivitet inte har legat särskilt högt på agendan. Det kan tänkas att vi framöver får en liknande samhällsförflyttning kring vatten som vi de senaste åren genomlevt kopplat till el.

En lokal förändring är hur gränsstängningarna i Öresundsregionen påverkar människor och företag. Både Sverige och Danmark har sedan 2015 i olika lägen infört gränsstängningar och ökade kontroller över Öresund. Påverkan på gränsövergångarna har inledningsvis varit tillfälliga, men har sedan förlängts gång på gång men också skiftat i intensitet. Under början av pandemin 2020 stängdes gränsen i praktiken mer eller mindre helt. Sammanlagt har stängningarna och kontrollerna lett till ökade samhällskostnader genom längre restider, försvårad arbetspendling och en minskad attraktivitet för internationella etableringar. Men de fysiska gränsstängningarna påverkar också den mentala bilden av Öresundsregionen. Det vi inte trodde var möjligt längre hände plötsligt och går emot det långsiktiga arbete som lagts ner på att integrera regionen. Istället har bilden av en splittrad Öresundsregion efter de nationella gränserna förstärkts.

Utmanad försörjning av varor och tjänster

I takt med de senaste årtiondenas globalisering har organisationer och företag i stigande grad förlitat sig på leverantörer och underleverantörer i andra länder och världsdelar. Tillgången till insatsvaror i industrin har blivit alltmer beroende av långa globala försörjningskedjor, samtidigt som lagerhållningen har begränsats till ett minimum. Fördelarna har varit lägre kostnader i flera led.

De senaste årens kriser har emellertid inneburit både plötsliga avbrott i leveranskedjorna och kraftiga svängningar i utbud och efterfrågan för olika varor. Då har nackdelarna med systemet i form av sårbarhet och små marginaler tydligt blottlagts. Exempelvis ledde skeppet Evergreens blockering av Suez-kanalen 2021 där 12 procent av världshandeln passerar till betydande leveransstörningar. Ett annat exempel är pandeminedstängningarna i Kina fram till hösten 2022 som påverkade både priserna och tillgången till en mängd produkter på världsmarknaden.

Denna typ av erfarenheter erfarenheter har påverkat tilliten till de globala försörjningskedjorna negativt. Till följd av detta har värdekedjor och behovet av buffertar omvärderats, och många företag och organisationer ser över sin logistik. Därmed har leveranssäkerhet och kontinuitetshantering kommit i tydligare fokus. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att förändringar såsom flyttad produktion, ökad lagerhållning eller byte av leverantörer i de flesta fall leder till högre kostnader, åtminstone på kort sikt.

Större lagerhållning ger allt annat lika högre robusthet när osäkerheten ökar och bättre förmåga att klara tillfälliga kriser. Samtidigt är beredskapslager till viss del ineffektiva, då det inte är givet på förhand exakt vilka bristvarorna kommer att vara. Det gör att risken för utbudssvårigheter och inflation ändå kan finnas kvar när trycket på kritiska varor ökar. En annan risk med att snabbt utöka lagerhållningen i samhället är att man börjar tumma på kvalitet och regler kring leverantörer, vilket kan gynna oseriösa aktörer och kriminell verksamhet. Utvecklingen kan både komma att gynna eller utmana den starka position som Helsingborg har inom logistik, beroende på hur logistikkedjan påverkas exempelvis i form av förändrat antal containrar, ändrade transportsätt och förändrad lagerhållning.

Fokus på nationell beredskap

Sverige är väldigt importberoende och landets beroenden av fungerande varuflöden är uppenbara på en rad områden. Sårbarheten inom många samhällsviktiga verksamheter så som skola, vård och omsorg har synliggjorts de senaste åren. Självförsörjningen av livsmedel och insatsvaror till jordbruket har gradvis minskat i Sverige under de senaste årtiondena, och är bland den lägsta i hela EU. Sårbarheten förstärks av att de statliga lager av förnödenheter, som tidigare funnits, har avvecklats. Samtidigt upplevs de säkerhetspolitiska hoten större än på årtionden. Behovet av ökad motståndskraft och autonomi är tydlig och detta har lett till kraftigt ökade offentliga investeringar inom nationell och civil beredskap samt en kraftig utbyggnad av försvaret de kommande åren.

En del av den förstärkta beredskapen kommer att vara mål om ökad nationell produktion av olika varor. Det offentliga och näringslivet behöver arbeta närmare varandra för att lösa detta, inte minst när det gäller samhällskritiska produkter. Samtidigt finns en risk för högre priser, sämre utbud och lägre effektivitet med mer lokal produktion. Det har i sammanhanget framförts förhoppningar om att ny innovativ teknik ska bidra till ökad transparens och hjälpa till att bättre balansera behoven av effektivitet och resiliens. Även för råvaror finns det ett större fokus på leveranssäkerhet och kontroll, inte minst ur ett europeiskt perspektiv. EU ser över kritiska beroenden av ett 30-tal råvaror, inte minst kring metaller som behövs i strategiska industrier framöver. Detta skapar ett ökat tryck på att Sverige ska öka gruvutvinningen, inte minst av sällsynta jordartsmetaller, något som redan ger upphov till lokala konflikter kring möjliga gruvor.

Kommande kriser?

Den förstärkta osäkerheten ökar behovet av ett nytt risk- och säkerhetstänkande i alla delar av samhället. Samtidigt kan det vara riskabelt att prioritera utifrån tidigare kriser och bygga lösningar baserat på dessa. Ingen vet precis hur kommande kriser kommer att se ut, men de blir sannolikt helt annorlunda med andra och oväntade konsekvenser än tidigare. Det blir därför allt viktigare att fokusera på vilken kontinuitetshantering, eller plan B, som samhällsviktiga verksamheter har. Genom att identifiera och säkerställa att det finns alternativa lösningar för verksamhetskritiska processer ökar chanserna att samhället kan hantera olika typer av störningar med så låg påverkan som möjligt. Genom en välutformad kontinuitetshantering går det att mildra konsekvenserna och snabbare återhämta sig från störningen.

Grundläggande är att osäkerheten successivt har ökat i takt med att komplexiteten i samtiden vuxit. Det handlar bland annat om att världen å ena sidan blivit allt rikare och mer sammankopplad på tvärs av länder och världsdelar med hjälp av ny teknik, billiga transporter och frihandelsavtal, men å andra sidan upplever ökade spänningar inom och mellan länder. Det senare kan kopplas till den stress utvecklingen gett upphov till på samhällen, ekosystem och klimat. Inte minst förväntas effekterna av klimatförändringarna bli alltmer kännbara och ge upphov till stigande spänningar.

Ett problem är det att ofta är omöjligt att förutsäga när en kris kommer även om förutsättningarna är kända. Men det går att minska sårbarheten med planering och förebyggande arbete, såväl för staden som för dess företag, organisationer och på individnivå.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

EU-kommissionen 2022. Critical raw materials.
FOI 2019. Civilt försvar i gråzon.
Foreign Affairs July/August 2020. When the System Fails.
Livsmedelsverket 2020. En robust livsmedelsförsörjning vid kriser och höjd
beredskap.
SLU 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.
Säkerhetspolisen 2023. Säkerhetspolisen 2022/2023.
The Guardian 26 april 2021. How the Suez canal blockage can seriously dent world trade.
World Economic Forum 30 September 2020. Here’s how we need to change global supply chains after COVID-19.