05. Ökat fokus på välfärdsbrott

Välfärdsbrottslighet nämns allt oftare i samhällsdebatten. Det handlar bland annat om att det blivit vanligare att föreningar och företag på felaktiga grunder tar emot offentliga utbetalningar, och att det många gånger finns kopplingar till den organiserade brottsligheten. När stora medel stjäls från välfärdssystemen genom omfattande och strukturerade brottsupplägg blir det mindre pengar över till vård, skola och omsorg. På kortare sikt riskerar det att undergräva förtroendet för politiker och myndigheter. På längre sikt kan utvecklingen i värsta fall bli systemhotande och underminera förutsättningarna för tillväxt, trygghet och välfärd i hela samhället.

Välfärdsbrott ett växande problem men osäker omfattning

Välfärdsbrottsligheten är idag så stor att den allvarligt hotar att underminera förtroendet för välfärden, enligt en offentlig utredning från 2022. Den handlar stor del om bedrägerier mot de offentliga välfärdssystemen, där pengar betalas ut på felaktiga grunder från offentliga försäkrings- och bidragssystem. I en kommunal kontext berör den områden som hemtjänst, föreningsbidrag, personlig assistans och vårdgivare. Det saknas samlad kunskap om välfärdsbrottslighetens omfattning, men det finns grova uppskattningar som visar problemets storlek. Utifrån en sammanvägning av flera statliga utredningar uppskattas brott och bedrägerier ligga bakom två till fyra procent av utbetalningarna från de offentliga välfärdssystemen. Det motsvarar 14 till 28 miljarder kronor av den offentliga sektorns samlade transfereringar till hushållen under 2021. Om samma förhållande gäller kommunernas inköp av tjänster från privata företag kan mer än två miljarder kronor ha gått till felaktiga och brottsliga ändamål det året.

En växande del av välfärdsbrotten har kopplingar till den organiserade brottsligheten, som i regel hittas där den ekonomiska vinningen är stor och där risken för att dömas i domstol är låg. Det innebär att välfärdsbrotten kan sättas i en bredare kontext som omfattar alltifrån narkotikahandel och skjutvapenvåld till telefonbedrägerier mot äldre och utpressning mot näringsidkare. Angrepp mot utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter beskrivs idag som ett av de tre allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten.

Utmärkande är att företag ofta används som fasad för att begå brotten. Det kan exempelvis syssla med vad som på ytan framstår som laglig import av utländsk arbetskraft, och ansöka om och få bidragsutbetalningar, men i själva verket användas som ett verktyg för att lura skattesystemet. Efter att det har blivit svårare att dölja svarta löner väljer det istället att betala låga vita löner, samt att missbruka olika identiteter och lämna in falska inkomstuppgifter. Men det är inte bara skattesystemet som blir lurat. Genom att ha ett företag som fasad blir det till exempel möjligt att lagligt ta in alkohol och tobak i landet, för att sedan distribuera det illegalt. Kärnan i brottsupplägget är att vilseleda, och genom att använda en plattform som detta blir det möjligt. Företagsformen möjliggör med andra ord mer sofistikerade brott som gör det svårare för myndigheter att förebygga, upptäcka och utreda.

Välfärdsbrottsligheten riskerar bli systemhotande

När den organiserade brottsligheten tillåts växa och blir tillräckligt omfattande eller avancerad kan den bli ett hot mot demokratin och rättssamhället. När den växer sig tillräckligt stor uppstår en gråzonsproblematik där gränserna mellan legala och illegala sfärer flyter ihop. Kriminella aktörer får fler kontaktytor och kan använda sig av personliga kontakter för att påverka ärenden, få information om affärsmöjligheter eller annan information som kan gynna deras verksamhet. Det kan till och med handla om ren infiltration, där kriminella grupperingar blir en del av offentliga verksamheter, vilket kan ge möjlighet att påverka beslut, kontroller och utbetalningar. Infiltration kan vara svårt att upptäcka och kan öka möjligheterna att lyckas med hot eller andra mer subtila påtryckningar mot tjänstepersoner från insidan.

Systemhotande brottslighet finns idag i flera svenska kommuner, och det går inte att utesluta att även Helsingborg drabbats i någon grad. Utvecklingen i Södertälje är kanske det tydligaste och mest kända exemplet på hur det kan se ut. Kommunen är sedan årtionden starkt förknippad med organiserad brottslighet, men också med kraftfulla åtgärder mot den. Genom åren har det bland annat rullats upp härvor inom hemtjänst och personlig assistans. Handläggare på socialtjänsten tog emot mutor, och subtila hot i tjänsteutövningen förekom. Parallellt med detta ökade våldet. Kommunen har valt att lyfta problematiken fram i ljuset. Det görs numera fördjupade bakgrundskontroller på alla som anställs i kommunen och samtliga medarbetare utbildas i att kunna upptäcka korruption och otillbörlig påverkan. Man har även skaffat sig bättre koll på privata utförare inom hemtjänsten och fusket inom försörjningsstödet har beivrats genom bättre kontroll av biståndsbesluten och fysiska hembesök. På så vis har mångmiljonbelopp sparats in.

Förebyggande arbete för att motverka välfärdsbrott

En påtagligt osund konkurrens påverkar både företagsklimat hos etablerade företag och nyetableringar. Den kommunala myndighetsutövningen av tillsyn och tillstånd är ett viktigt verktyg för att motverka välfärdsbrott, likaså noggrannhet vid avtal och inköp. Det handlar även om att tydliggöra befintliga regelverk, verka för beteendeförändring genom vitesförelägganden och uppsägningar mot oseriösa aktörer, samt att alltid anmäla oegentligheter till polisen, tillsynsmyndigheter och Skatteverket. Bevisläget är ofta svagt när oegentligheter misstänks, vilket gör det förebyggande arbetet extra betydelsefullt för att motverka den organiserade brottslighetens närvaro i det lokala näringslivet.

För kommunen handlar det inte bara om kontroll, utan även om förebyggande arbete. Det gäller inte minst hur man organiserar och rustar organisationen och medarbetarna med motståndskraft när trycket från välfärdsbrottsligheten ökar. Konkret kan det handla om förstärkta riktlinjer vid rekrytering, eller utbildningar för att höja medvetenheten om hur man bör agera i olika situationer. Det kan även beröra frågor om värdegrund, opartiskhet och objektivitet i tjänstemannarollen. Det handlar också om att lyfta individens ansvar. Inte minst gäller det när varor och tjänster är uppenbart för billiga eller saknar kvitton, något som kan misstänkas gynna kriminella aktörer.

Kommunerna har blivit allt viktigare aktörer i arbetet mot välfärdsbrottsligheten. Statliga myndigheters uppdrag att jobba mot den organiserade brottsligheten samspelar därmed väl med Helsingborgs stads brottsförebyggande arbete. Staden har sedan 2007 ett pågående arbete med fokus på felaktiga utbetalningar kopplat till ekonomiskt bistånd och sedan 2017 har flera av stadens förvaltningar arbetat operativt i samverkan med statliga myndigheter vid kontroll av näringsverksamhet och föreningslokaler. Som en del i det ökade kontrollarbetet ingår att rapportera felaktig folkbokföring. Sedan 2021 har alla kommunala förvaltningar en skyldighet att meddela felaktigheter till Skatteverket. Helsingborg är en av flera kommuner som gör bedömningen att även det kommunala bostadsbolaget omfattas av detta.

Möjligheten att arbeta systematiskt över myndighets- och förvaltningsgränser, öppnar upp för gemensamma operationer och tillslag mot ekonomisk brottslighet. Till exempel har både Inköpsenheten och Vård- och omsorgsförvaltningen nu dedikerade resurser för att motverka att stadens medel går till oseriösa eller kriminella aktörer. Arbetet minskar risken för brott mot stadens ersättningssystem och osund konkurrens där en svart marknad för varor och tjänster skapar förutsättningar för organiserad brottslighet i Helsingborg. Andra viktiga samarbetspartners är Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten som alla har framträdande roller. Just myndighetssamarbete har blivit allt viktigare, där olika myndigheter ofta sitter med olika pusselbitar kring specifika individer och organisationer. Då alla delar ofta krävs för att kunna komma åt helheten och agera mot den organiserade brottsligheten finns en rörelse mot ökad samverkan och uppluckring av sekretess mellan myndigheter, för att underlätta samarbete över myndighetsgränserna.

Regeringen beslutade i mars 2022 om att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra bildandet av en ny myndighet – Utbetalningsmyndigheten. Denna kommer enligt plan att inleda sin verksamhet 2024. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt ta över ansvaret för att betala ut vissa förmåner och stöd från de statliga välfärdssystemen, till exempel sjukpenning, bostadsbidrag och pensioner.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

Referenser

Anna Flink, Carina Gunnarson & Max Åkerwall 2022. Läxan från Södertälje i Kvartal den 2 Februari 2022.
BRÅ 2022. Välfärdsbrott mot kommuner och Regioner. Fel och oegentligheter bland företag och föreningar.
BRÅ 2022. Organiserad brottslighet.
CAN 2020 – Centralförbundet för Narkotikaupplysning. Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2019.
Företagarna 2022. Brott mot företag 2022.
Polismyndigheten 2021. Myndighetsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet 2021.
Polismyndigheten 2021. Lärdomar av Encrochat – analysprojekt Robinson.
Regeringen Ds 2022:13. Utökat informationsutbyte.
SKR 2022. Välfärdsbrottslighet är demokratihotande.
SKR 2022. Omvärldsanalys – 10 trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget.
SOU 2020:35. Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.