14. El och IT under press

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.

Samhällets sårbarhet har ökat väsentligt under senare år både i Sverige och andra länder. Bakgrunden är ökade politiska spänningar mellan och inom länder, växande ofrihet i många delar av världen, samt tilltagande klimatförändring och miljöpåverkan. Tillsammans med ett stort och växande omvärldsberoende ger det i förlängningen en ökad kommunal sårbarhet vid störningar och kriser. I det här läget har en ökande elektrifiering i stora delar av samhället på många sätt kommit att förstärka sårbarheten. Motsvarande gäller den ökade digitaliseringen med bland annat en växande användning av molntjänster för olika IT-lösningar. Sårbarheten påverkas även av trenden mot en ökad centralisering för att effektivisera och rationalisera verksamheter.

Medarbetare framför solpaneler på återvinningscentralen

Mer sårbar elförsörjning

Efter nedläggningen av Barsebäck och senare Öresundsverket i Malmö är elförsörjningen i Skåne i hög grad beroende av ström från andra regioner och utlandet. Samtidigt är överföringskapaciteten mellan de norra och södra delarna av Sverige begränsad och det råder idag nätkapacitetsbrist i delar av Skåne, vilket betyder att det vid efterfrågetoppar inte går att föra över efterfrågad effekt på grund av att ledningarna inte klarar av det. Därmed ökar risken för avbrott och störningar, och skulle ett större elavbrott inträffa saknas idag förutsättningar för att uppfylla lagkrav om nöddrift och återuppbyggnad i södra Sverige. Vintern 2022/23 fanns det för första gången en reell risk för manuell förbrukningsfrånkoppling, det vill säga att elkunder i utvalda områden tillfälligt kopplas bort från elnätet i en bristsituation för att undvika överbelastning.

Med både otillräcklig lokal elproduktion och brister i överföringen är energiförsörjningen en stor utmaning för Skånes näringsliv framåt. De begränsningar det ger, tillsammans med höga elpriser i stort, påverkar företagens lönsamhet och attraktiviteten för expansion och etableringar. I förlängningen riskerar elintensiva företag flytta delar eller hela verksamheter från Skåne, att kommunala utbyggnadsplaner kan komma att påverkas och att infrastrukturinvesteringar får stå tillbaka. Detta i ett läge där omställningen mot ett fossilfritt samhälle förväntas öka elbehovet.

Regionala politiska företrädare och företagsledare har högljutt uppmärksammat problemen. Otillräckliga eller försenade investeringar som är beroende av nationella beslut innebär dock att det troligen kommer ta flera år innan Skåne får tillräcklig lokal elproduktion och ett upprustat kraftnät som säkrar kapacitetsöverföringen. Utvecklingen har bidragit till en ökad sårbarhet i energisystemet som förstärks över tid när efterfrågan på el gradvis ökar i takt med att befolkningen växer, bostadsbyggandet fortsätter, transportsektorn elektrifieras och att industrier vill expandera. Samtidigt förväntas risken för effektbrist vid hög efterfrågan öka i Sverige framåt, inte minst då elproduktionen i Norrland kommer att användas lokalt i större utsträckning när flera större elintensiva industriprojekt i norr tas i bruk de kommande åren. I Helsingborgs stads energiplan pekas energieffektivisering och minskad elanvändning ut som viktiga åtgärder för att möta utvecklingen. Konkret gäller det exempelvis stadens byggnader och lokaler samt gatubelysning där stora kliv har tagits de senaste åren.

Till bilden hör att såväl basala kommunala tjänster såsom vatten och värme som telekommunikation och mer avancerade tjänster är beroende av el. Den digitala infrastrukturen står dessutom för en växande andel av energianvändningen och är beroende av el för att fungera. Digitaliseringen ökar därmed elanvändningen. Det innebär även att samhället idag är mer sårbart än tidigare för elavbrott som kan handla om allt från driftfel och naturolyckor till medvetet sabotage.

Ökat digitalt beroende

Med fler digitala, uppkopplade och integrerade tjänster och produkter ökar det digitala beroendet, både på samhällsnivå och för individen. Det innebär en större sårbarhet vilket bland annat ställer krav på förmågan att planera för och hantera större avbrott.

Vidare medför en förändrad brottslighet nya risker, där digitaliseringen ökat möjligheterna för id-kapning, hackning, samt övertagande och styrning av saker och tjänster. Dessa risker ökar också med satsningarna på smarta och uppkopplade städer, vilka förväntas accelerera med införandet av 5G teknik i mobilnäten. Över 230 000 personer i Sverige upplevde 2019 en ekonomisk förlust till följd av identitetsstöld, e-postmeddelanden från bedragare eller omdirigering till falska webbplatser. Nationellt har hälften av alla företag med anställda utsatts för IT-brott, och av dessa har sex av tio avstått från att polisanmäla. Ett exempel på ett företag som blivit utsatt är Coop, som tvingades hålla 300 butiker stängda i nästan en vecka efter att utpressare hackat företagets IT-system i juli 2021.

Även kommuner är sårbara, och det finns flera internationella exempel på cyberattacker där hackare försökt utpressa städer på pengar efter att ha kapat eller stängt ner datorsystem med följd att exempelvis varken löner eller räkningar kunnat betalas. I Sverige råkade Kalix kommun ut för en motsvarande attack i december 2021 med resultat att flera centrala IT-system låg nere i flera veckor. Dessutom har sjukvården de senaste åren blivit ett allt vanligare mål för utpressning MSB har varnat för den hotbild som finns mot Sverige och har tagit fram rekommendationer som sjukvården kan använda för att skydda sig mot utpressningsprogram.

Ökad sårbarhet med centralisering och outsourcing

Vi använder i allt högre grad ny teknik och nya digitala lösningar för att effektivisera tjänster och verksamheter. En bieffekt av detta är att allt fler system blir beroende av varandra. En annan är att effektiviseringar ofta innebär ökad centralisering eftersom det ofta finns stordriftsfördelar i att samla verksamheter och funktioner på ett ställe. Resultatet blir lätt en större sårbarhet när oberoende och lokala tjänster ersätts med mer rationella samlade lösningar.

En del tekniska lösningar medför dessutom en ökad risk att kommunala tjänster låses in i lösningar som kommunerna inte själva kan kontrollera fullt ut. Det gäller bland annat de stora molntjänster som har vuxit fram under senare år. Många svenska kommuner har på så vis kommit att outsourca delar av sin IT-miljö, och för allt fler tjänster finns ett ökat beroende av framförallt amerikanska systemleverantörer. Sårbarheten i att använda externa IT-lösningar visades tydligt i härvan runt Transportstyrelsens hantering av personuppgifter häromåret, och liknande hantering är spridd över det offentliga Sverige. Det finns även risker i skiftet mellan system. 2019 införde Folktandvården Skåne ett nytt upphandlat digitalt journalsystem, vilket medförde driftstörningar och brister i överföringen av data. Detta ledde till att de lex Maria-anmälde sig själva som en del av en intern utredning av införandeprocessen.

Centrala system med stora mängder data från många olika aktörer är också attraktiva mål för intrång i och kapningar, vilket ökar risken för att inloggningsuppgifter och annan viktig information stjäls. Ett dataintrång hos säkerhetsföretaget Gunnebo under hösten 2020 ledde till läckage av sekretessbelagd information från en mängd aktörer, inklusive Riksdagen, banker, kärnkraftverk och sjukhus. När företaget inte gick med på utpressarnas krav publicerades informationen öppet på internet.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Dental24 19 september 2019. Införandet av nya IT-system leder till anmälan enligt lex Maria.
Energiföretagen 10 september 2019. Elbristen har många ansikten – Energiföretagen förklarar.
FOI november 2017. Sveriges elförsörjning – Hur möter vi en ökad sårbarhet? i Särtryck av strategisk utblick 7.
Företagarna 3 oktober 2019. IT-säkerhet i fokus hela oktober.
Helsingborgs stad 2022. Helsingborgs Eleffektplan 2022-2026.
MSB 2020. MSB:s statistik- och analysverktyg IDA.
MSB 2017. Introduktion till avsiktliga elektromagnetiska hot mot samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, s39.
SCB 2019-11-22. Mer än en tredjedel av befolkningen har fått e-post från bedragare.
SKR 27 januari 2023. Informationssäkerhet och outsourcing.
Utveckling Skåne 2020. Scenario för det skånska elsystemet – elanvändning och effektbehov.
Utveckling Skåne 2020. Scenario för det skånska elsystemet – elproduktion.
VDtidningen 22 oktober 2019: Lars Westerlund. Allt vanligare med it-brott.
Öresundskraft 2019. Är det elbrist i Helsingborg och Ängelholm? Missvisande debatt om elbrist.