02. Färre barn och fler äldre

Antalet äldre äldre ökar snabbt under de närmaste åren och medför växande behov inom den kommunala vården och omsorgen. Många av de äldsta drabbas dessutom av ensamhet och psykisk påfrestning vilket blir ett ökande problem när gruppen växer. Samtidigt utgör allt friskare yngre äldre en växande tillgång för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och i samhället i stort i ett läge där välfärden hotas av brist på arbetskraft. Parallellt med denna utveckling minskar antalet barn i de yngsta åldrarna istället för att öka som tidigare förväntats, vilket minskar behoven av förskola och skola i gruppen.

Färre barn och långsammare befolkningstillväxt

Under andra hälften av 2010-talet växte befolkningen i Helsingborg och flertalet andra större svenska städer snabbt. Helsingborg ökade med i genomsnitt 2 500 nya invånare per år i perioden 2015-19, vilket är den största ökningen som någonsin uppmätts i staden. Befolkningen ökade i de flesta åldersgrupper, men särskilt bland barn och unga i åldersgruppen 7-15 som växte med över 20 procent i perioden. Utsikter till en fortsatt snabb befolkningstillväxt kombinerat med ett ökat antal äldre medförde att Helsingborg såg ut att få en dubbel utmaning med att täcka befolkningens behov av skola, vård och omsorg under 2020-talet.

Sedan dess har befolkningstillväxten minskat betydligt och befolkningsprognosen pekar mot en fortsatt lägre ökningstakt. Det beror framförallt på att invandringen till Sverige har minskat under de senaste åren, och att den bedöms fortsätta minska eller plana ut på en lägre nivå under kommande år. En annan anledning är att kvinnor i barnafödande ålder skaffar färre barn än tidigare. Därför har födelsetalen stagnerat under senare år och minskade ganska mycket i Helsingborg 2022. En tredje anledning är att många småbarnsfamiljer väljer att flytta ut från Helsingborg, på grund av att det har byggts ganska få familjevänliga bostäder i staden under senare år. De flyttar då ofta till någon av grannkommunerna.

Resultatet av utvecklingen är att antalet barn i åldrarna 0-5 förväntas minska istället för att öka under de närmaste åren, och att antalet skolbarn i åldrarna 6-12 ökar mindre än tidigare prognostiserats. Till gengäld förväntas antalet barn och unga i högstadie- och gymnasieåldern fortsätta öka ganska mycket fram mot mitten av 2020-talet. De tillhör de barngrupper som ökade snabbt under 2010-talet och nu är i eller rör sig in i tonåren. Det innebär samlat sett att behovet av skolplatser och personalresurser fortsätter att öka under de närmaste åren, men att det blir lite mindre och ännu mer koncentrerat till högstadie- och gymnasieskolan än tidigare förväntat.

Snabbt ökande antal äldre

Under 2010-talet ökade antalet yngre äldre i åldrarna 65-79 mycket. De består till största delen av den stora 40-talistgenerationen, som nu har börjat röra över 80-strecket. Resultatet är att både antalet och andelen 80-plussare kommer att öka snabbt under kommande år. I Sverige som helhet förväntas denna grupp växa ungefär lika mycket i antal under 2020-talet som under de föregående 40 åren tillsammans. Motsvarade gäller även för Helsingborg, där antalet invånare över 80 år ökar med ca 40 procent, från drygt 7 000 i början av årtiondet till en bit över 10 000 i slutet av det.

De allra äldsta belastar välfärden betydligt mer än någon annan grupp – till exempel är vård- och omsorgskostnaderna för en 80-åring i genomsnitt tre gånger högre än för en 50-åring. Förutom växande välfärdskostnader medför det ökade antalet äldre ett snabbt växande behov av arbetskraft och kompetens inom vård- och omsorg. Enligt SKR kan det komma att bli svårt att täcka det kommande behovet av arbetskraft inom den kommunala vården och omsorgen om personaltätheten fortsätter öka i samma takt som idag. Därför kan kommunerna behöva hitta nya arbetssätt, parallellt med åtgärder för att förstärka förmågan att locka till sig och behålla personal.

Det är rimligt att anta att staten kan komma att blanda sig mer i frågor om äldreomsorgen under kommande år, i takt med att den behöver byggas ut eller reformeras för att möta de växande behoven. Men enligt SKR riskerar statliga förslag om reglerad normering av bemanningen låsa fast den kommunala äldreomsorgens arbetssätt, just i ett läge när lokal innovation behövs. Därmed kan kommunernas arbete att ställa om mot nya arbetssätt, mer nära och kontinuerlig vård, samt stärkt samverkan för effektivare resursutnyttjande komma att försvåras.

Figur 1: Förväntad befolkningsökning i Helsingborg i procent för olika åldersgrupper jämfört med 2022

Källa: SCB 2023 samt Helsingborgs stads befolkningsprognos 2023.

Ensamhet fortsatt problem bland äldre

Hälsan bland äldre som grupp försämras väsentligt när de kommer upp högre åldrar. Det gäller inte bara fysiskt men även psykiskt. Resultat från Nationella folkhälsoenkäten visar att det psykiska välbefinnandet är lägre och att fler utsätts för allvarlig psykisk påfrestning bland äldre äldre (85+ år) jämfört med yngre äldre (65-84 år). Flera faktorer samverkar med detta, till exempel fler fysiska hälsoproblem och försämrat socialt nätverk. Forskning visar emellertid att förebyggande och hälsofrämjande insatser har god effekt även i höga åldrar. Det handlar bland annat om att motverka ensamhet, främja fysisk aktivitet och goda matvanor.

Ett aktivt liv högt upp i åldrarna kan bidra till att minska den ensamhet som många äldre upplever. I takt med att de äldre ökar gör också antalet ensamhushåll det. Bland de över 80 år i Helsingborg bor nästan 7 av 10 ensamma, vilket negativt påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Minskad ensamhet kan i sig leda till att risken för demens och depression blir mindre. Ett exempel på hur staden arbetar med detta är SällBo i regi av Helsingborgshem, som är ett slags co-living-koncept där yngre, nyanlända och äldre bor tillsammans och möts i vardagen.

Äldres beteende och val påverkar i hög grad bostadsmarknaden. I Helsingborg bor nästan var tredje över 80 år i ett småhus. Låga boendekostnader samt goda möjligheter till anpassning och hjälp i hemmet gör att många äldre bor kvar. Samtidigt finns det en stor efterfrågan av barnvänliga småhus i den stora kullen 80- och 90-talister. När driftskostnaderna för småhus stiger med hög inflation och högre energikostnader påverkas ekvationen, vilket skulle kunna leda till att fler flyttar till mindre bostäder och att omsättningen på bostadsmarknaden ökar.

Yngre äldre en växande tillgång

Något som delvis skulle kunna kompensera för att fler ska försörjas under kommande år är att de yngre äldre (65-79 år) är allt friskare som grupp räknat. Dagens 75-åringar har dessutom en högre mental förmåga än tidigare generationers åldringar. Bakgrunden är dels bättre levnadsvanor, dels att de fått mer mental stimulans och därmed tränat hjärnan mer. Om utvecklingen mot friskare yngre äldre fortsätter kan det komma att påverka de beräkningar som finns kring behovet av vård och omsorg i gruppen. Den gör det också möjligt för fler än tidigare att både arbeta högre upp i åldrarna och att ta del av samhällslivet.

Sysselsättningen bland personer som närmar sig pensionsåldern är redan hög i Sverige jämfört med andra europeiska länder, och det blir dessutom allt vanligare att arbeta efter pensionsåldern. Om trenden håller i sig kommer snart närmare en fjärdedel i åldersgruppen 65-74 att vara aktiva på arbetsmarknaden. Det är nästan dubbelt så vanligt att män arbetar efter pensionsåldern än att kvinnor gör det. Och bland de som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder är det vanligt att göra det som egenföretagare. Dessutom är det betydligt vanligare att de med lång utbildning arbetar vidare än att de med kort gör det. Andelen över 65 som arbetar är något lägre i Helsingborg än i Sverige som helhet.

Att ge möjlighet för de nära pensionen att på något vis arbeta vidare efter pensionsåldern är en möjlighet för både staden och näringslivet att behålla kompetens i ett läge när det är svårt att nyrekrytera. Samtidigt förändras arbetsmarknaden snabbt, med nya kompetenskrav som kan vara svåra för många äldre att uppnå.

De äldre utgör inte bara en växande tillgång på arbetsmarknaden utan fyller också en rad andra funktioner i samhället. Många utgör ett viktigt stöd för barnfamiljer och bidrar till exempel med barnpassning eller ekonomisk hjälp i olika situationer. Andra engagerar sig i föreningslivet eller bidrar till samhället på andra sätt.

Nya och växande förväntningar

Den ökande gruppen äldre är ett delvis nytt fenomen eftersom den både blir större och förväntas bete sig annorlunda och efterfråga andra saker än dagens äldre. Många verksamheter behöver ställa sig frågan hur detta påverkar dem. Troligen kommer många av morgondagens äldre vilja leva ett aktivt liv högt upp i åldrarna och kan komma att ställa allt större krav på tjänster kopplade till detta. Det handlar också om ökade möjligheter till individuella val kring till exempel digitala lösningar, mobilitet och fritid.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

• Hur kan vi skapa bättre och mer målgruppsanpassade tjänster för äldre?
• Hur kan vi bli bättre på att attrahera, behålla och utveckla kompetens?
• Hur kan vi få människor att känna sig mindre ensamma?
• Hur kan vi skapa attraktiva bostadsmiljöer för barnfamiljer?

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

• Demografiska förändringar

Referenser

Folkhälsomyndigheten 16 november 2022. Statistik psykisk hälsa: vuxna 65 år eller äldre.
Folkhälsomyndigheten 4 mars 2022. Hälsosamt åldrande.
Folkhälsomyndigheten 26 oktober 2016. Fysisk träning kan minska depression bland äldre.
forskning.se 28 maj 2018. Dagens äldre friskare – men tappar förmågor snabbare när försämringen börjar. Artikel från Göteborgs universitet.
Helsingborgs stad 2022. Helsingborg stads befolkningsprognos april 2022.
SKR december 2022. Ekonomirapporten.
SKR 28 juni 2022. Tillgång till personal avgörande för äldreomsorgen.
SCB 2022. Demografiska rapporter 2022:2. Efter 60 En beskrivning av äldre i Sverige.
SCB 2022. Statistikdatabasen.