08. Fortsatta integrationsutmaningar

Under 2000-talet har över två miljoner människor invandrat till Sverige och en femtedel av befolkningen är numera född i utlandet. Invandringen toppade under flyktingvågen i mitten av förra årtiondet och har sedan successivt minskat och förändrat karaktär. Att Sverige är ett attraktivt land att söka sig till medför möjligheter på många områden, men också utmaningar. I en kommunal kontext handlar utmaningarna till stor del om frågor kopplat till skola, arbete och bostäder.

Invandringen har minskat och ändrat karaktär

Invandringen till Sverige ökade under 2000-talet för att toppa runt flyktingvågen 2015-16. Aldrig tidigare har så många människor sökt sig hit som då, med resultatet att befolkningen växte i den snabbaste takten sedan åren efter andra världskriget. En stor andel av dem kom från länder i Mellanöstern, Afrika och Asien, och då ofta som flyktingar från krig, konflikter och förföljelse i deras hemländer. Under de senaste åren har invandringen emellertid minskat något och ändrat karaktär.

Sedan 2019 utgör arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga den största gruppen av dem som beviljas uppehållstillstånd och folkbokförs i landet. Samtidigt har antalet asylsökande minskat, och nådde sin lägsta nivå sedan slutet av 90-talet under Coronapandemins två första år. Motsvarande trend syns även bland anhöriga till personer som redan har beviljats asyl. På grund av kriget i Ukraina ökade flyktingströmmen åter betydligt till Sverige under 2022. De som kommer från Ukraina söker som regel skydd enligt det så kallade massflyktsdirektivet, och omfattas därmed inte av samma regler som asylsökande. Bland annat folkbokförs de inte när de beviljas uppehållstillstånd och de har inte rätt till SFI.

Integrationsutmaningar kvarstår och förstärks av ojämn fördelning

Den asylrelaterade invandringen, som tidigare dominerat, skiljer sig från annan invandring genom att medföra ett större åtagande för både staten och kommunerna, bland annat i form av arbetsmarknadsåtgärder, SFI, bostäder och sociala insatser. I och med att färre sökt asyl under de senaste åren har de direkta kostnaderna för mottagandet fallit. Samtidigt har många av dem som kom under 2010-talet nu hunnit etablera sig, och har inte längre samma akuta behov av samhällsinsatser. Men eftersom antalet flyktingar och migranter som togs emot var så pass stort kvarstår flera integrationsutmaningar. Det handlar bland annat om att en stor andel av de vuxna fortsatt har en svag anknytning till arbetsmarknaden, och att barnen fortfarande klarar sig väsentligt sämre i skolan än andra grupper.

Utmaningarna förstärks lokalt av att nyanlända länge fördelades ut ojämnt till kommunerna. Sedan 2016 tas därför hänsyn till bland annat befolkningsstorlek, det lokala arbetsmarknadsläget och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Den så kallade ebo-lagen innebär emellertid att asylsökande har rätt att skaffa eget boende i landets kommuner i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Det medför att många söker sig till större städer som Helsingborg, och att en stor del av dem bosätter sig hos släkt och vänner i socioekonomiskt svaga områden. Detta skapar utmaningar lokalt på bostadsmarknaden och i skolan. Dessutom bidrar det till en ökad uppdelning av befolkningen som minskar de nyanländas möjligheter till etablering i samhället och på arbetsmarknaden. För att motverka detta förändrades lagen från och med 2020 så att asylsökande som bosätter sig i sådana områden inte längre ska ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Det är emellertid fortsatt oklart hur stor effekt förändringen har haft i praktiken.

Utmaning att etablera nyanlända på arbetsmarknaden

Kommunernas ekonomi påverkas både direkt och indirekt av en dåligt fungerande etablering på arbetsmarknaden. De direkta kostnaderna består av utgifter till arbetsmarknadsåtgärder, sociala insatser och ekonomiskt bistånd, medan de indirekta utgifterna härrör från uteblivna skatteintäkter och effekterna av ökad otrygghet och låg mellanmänsklig tillit i områden som belastas av socialt utanförskap.

Ungefär hälften av de arbetslösa i Helsingborg är födda utanför Europa, och redan innan pandemin fanns stora svårigheter att etablera nyanlända på arbetsmarknaden trots tidigare långvarig högkonjunktur. En viktig anledning är att kompetenskraven har vuxit och efterfrågan på arbetskraft förändras med den löpande strukturomvandlingen i näringslivet, och att det därför finns relativt få enkla instegsjobb på den svenska arbetsmarknaden.

För nyanlända är utmaningen förutom baskrav i svenska bland annat att många saknar gymnasieutbildning, vilket ofta krävs för att få arbete i Sverige. Av samtliga nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar drygt hälften gymnasieutbildning. Samtidigt har det visat sig särskilt svårt att få nyanlända kvinnor ut i arbetslivet. I Helsingborg arbetar exempelvis endast en femtedel av de lågutbildade kvinnorna efter att ha varit folkbokförda i Sverige mindre än fyra år, jämfört med knappt hälften av männen i motsvarande grupp. Skillnaden minskar först markant efter tio år.

Många har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan

En annan näraliggande utmaning är att många barn och unga som har asylinvandrat har svårt att nå upp till kunskapskraven i skolan. Exempelvis berodde närmare 85 procent av ökningen 2006-2015 i andelen grundskoleelever som saknade gymnasiebehörighet på att fler elever invandrat efter den ordinarie åldern för skolstart och att de anlänt i allt senare ålder. De har därför svårare att hinna tillgodogöra sig grundskolans utbildning inom avsedd tid.

Dessutom kommer eleverna ofta från länder som har svårt att ge barnen goda förkunskaper och har föräldrar med en relativt låg utbildning, vilket ökar barriären ytterligare. Detta är centralt eftersom integrationen i samhället och möjligheterna att lyckas i livet ofta kan kopplas till en kedja av skolresultat, arbetsmarknadsetablering och inkomst. En otillräcklig skolgång ökar risken för lägre livskvalitet, ohälsa och i vissa fall att hamna i kriminalitet. När väl skadan är skedd och personer hamnar i socialt utanförskap kan det vara både svårt och resurskrävande att hantera. Utanförskapet riskerar dessutom att gå i arv till nästa generation eftersom föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska situation har stor inverkan på barnens möjligheter att lyckas i livet.

Figur 1. Andel (%) niondeklassare i Helsingborg som uppnått behörighet till gymnasiet efter bakgrund och femårsperiod

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Image missing

Källa: Skolverket 2023.

Mer blandad befolkning ställer högre krav men ger ökade möjligheter

Med migrationen krävs fortsatta insatser för att kommunicera svenska lagar och regler. Nyanlända behöver, likt övriga helsingborgare, kontinuerligt få information om hur staden arbetar med olika frågor, utbud av tjänster samt rättigheter och skyldigheter. Till exempel kan entreprenörer som tidigare verkat i länder med annan rättstradition och myndighetsutövning behöva information och stöd för att kunna förstå det svenska systemet.

Med en mer heterogen befolkning ökar även stadens förbindelser till omvärlden. Språkkunskaper och kompetens om förhållanden ger ökade möjligheter till nya kunder och samarbeten internationellt, inte minst utanför de traditionella västerländska marknaderna. Med en mer blandad befolkning, som har bakgrund i olika kulturer, skapas nya preferenser och referenser. Kanske efterfrågas nya typer av kultur- och idrottserbjudanden och andra former av service. Detta ställer krav på det kommunala utbudet och på hur staden stöttar föreningsliv och andra initiativ i civilsamhället.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Arbetsförmedlingen 2022. Perspektiv på långtidsarbetslösheten 2022.
Arbetsförmedlingen 2018. Förbättra genomförandet av etableringsuppdraget.
FN 2017. International Migration Report.
Institutet för framtidsstudier 2018. Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige.
Jan O. Jonsson, Carina Mood & Georg Treuter 2022. Integration bland unga: En mångkulturell generation växer upp. Makadam Förlag: Göteborg, Stockholm.
Länsstyrelsen 2018. Mottagandet och etablering av nyanlända.
Migrationsverket, november 2022. Verksamhets- och utgiftsprognos.
Migrationsverket 2022. Asylsökande till Sverige 2000–2021.
SCB 2019. Integration En beskrivning av läget i Sverige Integration: Rapport 13.
SCB 2018. De första 15 åren – flyktingars försörjning i Sverige.
Skolverket 2019. PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Skolverket 2016. Invandringens betydelse för skolresultaten.