06. Ökad ohälsa bland unga

Fokus på hälsa har länge varit en tydlig samhällstrend. Samtidigt visar forskning att både den psykiska och fysiska hälsan i befolkningen har försämrats under senare år. Utvecklingen är tydligast bland barn och unga och särskilt flickor, men syns även bland unga vuxna där den bidrar till en ökad risk att sjukskrivas på grund av psykiska besvär. För de allra flesta är det egna måendet centralt och påverkar förutsättningar till att fungera i privat- och arbetslivet och i slutändan livskvaliteten.

Försämrad hälsa bland barn och unga

Under en längre tid har en försämrande trend varit tydlig när det kommer till hälsan hos barn och unga i Sverige. Sedan mitten av 80-talet har andelen unga med återkommande psykiska problem fördubblats och idag uppger hälften av alla femtonåringar att de har dessa besvär. Samtidigt är andelen barn och unga med övervikt och fetma dubbelt så många idag än i början av 90-talet. Forskning visar att det påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt och riskerar att kvarstå i vuxen ålder.

Försämringen till trots uppger de allra flesta barn och unga i Helsingborg att de mår relativt bra, till och med bättre än genomsnittet i Skåne. Men utvecklingen går åt fel håll. Region Skånes senaste folkhälsorapport för barn och unga visar att den självskattade hälsan i Helsingborg har försämrats ytterligare i alla studerade åldrar sedan 2016. Flickor mår sämre än pojkar och skillnaden har dessutom ökat över tid. Äldre barn mår sämre än yngre men försämringen har varit större bland de yngre barnen under senare år. Samtidigt skattar unga med funktionsnedsättning och unga transpersoner sin hälsa sämre och uppger fler psykiska och somatiska besvär än vad andra barn och unga gör.

Figur 1. Andel barn och unga i Helsingborg, åk 6, 9 och gymnasiet åk 2 som uppger att de har en bra självskattad hälsa

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: Region Skånes folkhälsoenkät barn och unga 2021.

Osäkert varför barn och unga mår sämre

Det är inte helt fastställt varför barn och unga mår sämre. Den självuppskattade hälsan kan påverkas av att det idag talas oftare och mer öppet om till exempel psykisk ohälsa. Ett ökat fokus på det egna måendet och en bättre kännedom kring olika former av ohälsa skulle kunna bidra till en lägre självskattad hälsa. Något som talar emot den förklaringen är att ökningen av ohälsa bland barn och unga inte är isolerad till självskattade variabler. Psykiatriska besvär som kräver specialistsjukvård ökar till exempel motsvarande mycket.

Mycket tyder på att ökningen av ohälsa har att göra med barn och ungas levnadsvillkor och att förklaringen går att se i de miljöer där de befinner sig. Förskolan, skolan och hemmet är exempel på viktiga arenor för att motverka ohälsa hos barn. Förändringar och brister i det svenska skolsystemet lyfts ibland fram som en orsak till den ökade ohälsan bland barn och unga. Svaga skolresultat och mer utbredd skolstress kopplas till en större psykisk ohälsa bland barn och unga. Samtidigt påverkas barnets prestation i skolan av barnets förutsättningar att lyckas. I bakgrunden finns en tydlig koppling mellan ohälsa och utsatthet, där ekonomisk utsatthet skapar en sämre generell hälsa.

Sambandet mellan lärande, skolresultat och hälsa innebär vidare att individer kan hamna i en negativ spiral. Psykisk ohälsa påverkar ofta skolprestationerna negativt, medan de försämrade skolprestationerna ytterligare kan försämra den psykiska hälsan. Det motsatta kan också gälla, där försämrade skolprestationer medför sämre psykisk hälsa, och den självförstärkande effekten riskerar att följa barnet från tidiga skolår upp i ungdomsåren.

Ökningen av ohälsan kan eventuellt också kopplas till ett förändrat rörelsemönster bland barn och unga. Forskning visar att fysisk aktivitet motverkar både psykisk och fysisk ohälsa. Regelbunden fysisk aktivitet kan till exempel påverka koncentration och minne och skydda mot depression. I en rapport från Folkhälsomyndigheten konstateras att barn som är mer fysiskt aktiva har högre livstillfredsställelse och mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnproblem, jämfört med barn som är mindre fysiskt aktiva. Detta skulle således kunna vara en av flera delförklaringar. I en stor internationell jämförelse från 2017/2018 visar det sig att svenska skolbarn rör sig mindre än barn i andra länder.

Sammansatt verklighet bakom statistiken

Helsingborgs resultat från Region Skånes senaste hälsoenkät barn och unga 2021 bekräftar till stor del det överordnade forskningsläget. Det är framför allt tydligt att flickors självskattade hälsa försämrats ganska dramatiskt under senare år. Det gäller framförallt i högstadiet och gymnasiet men syns även årskurs sex. Motsvarande gäller också i mindre utsträckning bland pojkarna. De psykiska och somatiska besvären har ökat betydligt bland flickor i alla undersökta årskurser. Hela 66 procent av flickorna i årskurs nio har minst två besvär i veckan. Motsvarande utveckling ses även bland pojkarna och framförallt i årskurs sex, men i mindre grad.

Förändringar i samtliga årskurser jämfört med 2016 är att fler flickor besväras av ensamhet, fler har mått dåligt under en längre period, färre trivs bra med sin fritid, färre trivs bra med skolan. Fler flickor är dessutom otrygga i klassrummet och på rasterna. Vidare känner sig en större andel flickor sig otrygga i det egna bostadsområdet på kvällen. Det är som tidigare nämnts inte helt klart vad försämringen beror på. Men flickorna i Helsingborg rör på sig mindre än pojkarna, vilket skulle kunna förklara en del av skillnaden.

I vissa fall verkar flickor och pojkars hälsa eller förutsättning för hälsa ha ett negativt samband med varandra. Det gäller framför allt hur nöjda unga tjejer är med sig själva i årskurs nio och gymnasiet samt hur mycket flickor och pojkar rör på sig i årskurs nio. På andra punkter ger undersökningen en mer sammansatt bild av verkligheten. I Helsingborg finns till exempel inget entydigt mönster i statistiken som visar att ursprung skulle spela stor roll för barn och ungas självskattade hälsa, trots en nära koppling mellan ursprung och socioekonomi.

Samtidigt verkar det finnas ett samband mellan föräldrarnas sysselsättning och högstadie- och gymnasieungdomars hälsa. Generellt sett är den självskattade hälsan som högst i familjer där båda föräldrarna arbetar och som lägst där bara den ena föräldern gör det. Det är särskilt tydligt bland pojkar men syns även bland flickor. På motsvarande vis är psykiska och somatiska besvär vanligare bland ungdomar där ingen eller bara en förälder arbetar.

Föräldrarnas sysselsättning uppvisar också ett tydligt samband med hur mycket barn och unga rör på sig i Helsingborg, där lägre sysselsättning ger mindre rörelse. Det gäller både flickor och pojkar i alla undersöka årskurser men är något mindre tydligt i gymnasiet. Motsvarande samband ses vid jämförelse av barn och ungas ursprung och hur mycket de rör på sig, framförallt bland flickorna.

Ohälsan ökar också bland resten av befolkningen

Psykiska besvär i barn och ungdomsåren ligger ofta till grund för psykisk ohälsa i vuxenlivet. Även i den vuxna befolkningen ökar ohälsan. Därför har psykisk ohälsa fått en ökad betydelse för sjukfrånvaron på arbetsmarknaden, som annars fortsatt är relativt låg jämfört med början av 2000-talet. Idag är psykisk ohälsa den främsta anledningen till att människor blir sjukskrivna.

Utvecklingen syns tydligast bland kvinnor och unga vuxna. Mellan 2008 och 2018 ökade andelen sjukfall på grund av psykiska diagnoser från 18 till 31 procent bland kvinnor i åldrarna 20-29. Då sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa varar längre än andra sjukskrivningar förstärks skillnaderna mellan könen sett till antalet pågående sjukfall. Idag är hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen som är sjukskrivna det på grund av psykisk ohälsa.

Figur 2. Psykisk diagnos som andel (%) av samtliga startade sjukdomsfall i åldrarna 20-29 fördelat på kön i Sverige 2009-2018

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: Försäkringskassan 2019 samt egna beräkningar.

Även om ökningen inte har varit lika stor som i de yngre åldersgrupperna är kvinnor i åldrarna 30-34 de som löper störst risk att sjukskrivas till följd av psykiska besvär. Det handlar då ofta om en akut stressreaktion. En tänkbar anledning är att det är en punkt i livet när många kvinnor har som mest att göra. Många i gruppen har små barn, tar störst ansvar för hushållsarbetet och ska samtidigt förvärvsarbeta och göra karriär.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Arbetsförmedlingen 16 juni 2020. Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2020.
Arbetarskydd 5 oktober 2020. Rekordnivå för psykisk ohälsa på arbetsplatser.
Centrum för ungdomsforskning 2020. Ungdomsbarometern: Synen på idrott har förändrats.
Folkhälsomyndigheten 2022. Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga.
Folkhälsomyndigheten 2019. Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – Hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?.
Folkhälsomyndigheten 2018. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
Försäkringskassan juni 2018. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018.
Idrottsstatistik.se 2021. Barn och ungdomar – Idrottsstatistik.
Region Skåne 2021. Folkhälsorapport barn och unga i Skåne.
Region Skåne 2021. Folkhälsoenkät barn och unga-
Region Skåne 2020. Folkhälsorapport 2020.
Skandia 2021. Sveriges sjukaste yrke
Svenska Läkaresällskapet 2021. Kraftsamling för ungas psykiska hälsa.
WHO 2020. Spotlight on adolescent health and well-being. Findings from the 2017/2018 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) survey in Europe and Canada.