01. Ökade välfärdskostnader

Välfärdskostnaderna ökar åter snabbt på grund av hög inflation och stigande räntor. Samtidigt fortsätter behoven av skola, vård och omsorg att växa. Behovet av innovation, effektivisering och smartare arbetssätt har därför ökat ytterligare för att kunna säkra kommunernas välfärdsuppdrag och göra det möjligt att frigöra resurser till stora samhällsutmaningar. Det handlar också om att stärka förmågan att rekrytera, behålla och vidareutbilda efterfrågad kompetens när konkurrensen om arbetskraften ökar.

De senaste åren har utsikterna för välfärden präglats av tvära kast. Under andra halvan av 2010-talet ökade välfärdskostnaderna och investeringsbehovet betydligt i många kommuner. Anledningen var en snabbt växande befolkning och en förväntning om att både andel unga och äldre skulle öka framöver i Sverige.

Framtidsutsikterna såg särskilt mörka ut våren 2020 när världsekonomin rörde sig mot recession och första vågen av pandemin sköljde in över Sverige och Europa. Men ett år senare hade krisen vänts till snabb ekonomisk återhämtning. Därmed såg utsikterna för de närmaste åren plötsligt mycket ljusare ut, även om den långsiktiga utmaningen med en ökad andel äldre bestod. Sedan dess har läget åter försämrats väsentligt.

Lågkonjunktur med högre kostnader och urholkade intäkter

Utvecklingen de närmaste åren pekar på kärvare ekonomiska tider med lågkonjunktur. Under 2023 förväntas kommunerna få betydligt svårare att få ekonomin att gå ihop än tidigare. Det beror till stor del på den höga inflationstakten som medför kraftigt ökade kostnaderna för den kommunala verksamheten, genom höga energipriser och dyrare varor och tjänster som behövs i driften.

För att pressa ner inflationen har Riksbanken valt att höja styrräntan väsentligt. Det ökar kommunernas räntekostnader, och gör det dyrare att låna pengar i ett läge där investeringsbehovet fortsatt är stort inom kommunsektorn, inklusive Helsingborg. De kommunala utgifterna påverkas även av ett nytt pensionsavtal med högre premier som träder i kraft under 2023. Samtidigt ökar pensionskostnaderna dessutom väsentligt då vissa tjänstepensioner räknas upp med inflationen.

Inflationen påverkar även värdet på skatteintäkterna genom att försämra kommunernas köpkraft när priserna ökar snabbare än lönerna. Skatteintäkterna kan också komma att öka långsammare än tidigare väntat om sysselsättningen sjunker och arbetslösheten stiger i lågkonjunkturen. Men effekten av detta ser ut att bli liten. Arbetslösheten väntas bara öka måttligt under 2023, för att sedan börja vända ner igen med start 2024 eller 2025. Anledningen är en stor underliggande brist på arbetskraft i många sektorer. På motsvarande vis väntas inflationstakten toppa i början av 2023 för att sedan successivt falla tillbaka ner mot de nivåer som tidigare setts.

Det bör påpekas att de dystrare framtidsutsikterna kan komma att vända relativt snabbt igen beroende på vad som sker i omvärlden. Här finns alltså en osäkerhet som blir tydlig i ljuset av de snabba förändringar som skett under senare år.

Demografiska behoven ökar måttligt de närmaste åren

Med den rekordstora befolkningstillväxten under 2010-talets andra hälft ökade de demografiska behoven av skola, vård och omsorg mycket snabbt. Men ökningstakten minskade sedan dramatiskt 2020, och har sedan dess legat kvar på en lägre nivå. Anledningen är att befolkningen ökar långsammare och att andelen barn och unga inte ökar lika mycket som tidigare. Prognosen pekar dessutom på en ytterligare minskning framåt, efter åtstramningen av den svenska migrationspolitiken. Därmed bedöms bland annat de samlade behoven av skola och barnomsorg att växa mindre än tidigare väntat under de närmaste åren.

Samtidigt har prognosen för ökningen i andelen äldre över 80 år i grunden inte ändrats. Det innebär att behoven av vård och omsorg för denna grupp fortsätter att öka, och kommer att fylla allt mer i de kommunala utgifterna under kommande år.

Investeringsbehovet i kommunsektorn minskade något under pandemin, men förväntas fortsätta ligga på en historiskt hög nivå under kommande år. Detta beror på behov som byggts upp under åren av snabb befolkningstillväxt, behov kopplat till den växande andelen äldre, behov att stärka den civila försvarsförmågan, samt fortsatta behov av klimatinvesteringar. Dessutom behövs större investeringar för att byta ut och uppdatera åldrande infrastruktur inom vatten och avlopp, som i flera fall sammanfaller med behovet av att klimatsäkra samhället.

Behoven av innovation, effektivisering och digitalisering ökar

Fortsatt stora investeringsbehov och den ökade andelen äldre innebär att välfärdskostnaderna växer snabbare än skatteintäkterna, inte bara på kort utan även på lång sikt. Samtidigt behöver resurser frigöras för att kommunerna inklusive Helsingborg stad ska klara av att hantera flera stora samhällsutmaningar. Det handlar om allt ifrån frågor om sysselsättning och trygghet till klimatomställning och att kunna tillgodose invånarnas växande och föränderliga krav och förväntningar. Därmed ökar behoven av fortsatt innovation, effektivisering och digitalisering ytterligare.

Parallellt med detta står Sveriges kommuner inför en ökande konkurrens om arbetskraft, kompetens och förmågor som behöver hanteras för att säkra tillgången på personal. Redan nu finns brist på arbetskraft inom delar av välfärden, och mycket tyder på att läget successivt kommer att förvärras under kommande år. Till exempel skulle mer än hälften av tillskottet i antalet sysselsatta fram till början av 2030-talet behövas i kommuner och regioner för att täcka behoven med nuvarande personaltäthet enligt SKR. Det kan emellertid bli svårt att uppnå eftersom efterfrågan på arbetskraft även förväntas öka i näringslivet och andra sektorer.

Störst utmaning förväntas inom äldreomsorgen där behovet av arbetskraft växer snabbt med den ökade andelen äldre. Enligt en prognos från Region Skåne kommer det allt annat lika saknas över 13 000 personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning i länet 2035. Det innebär att välfärden behöver fortsätta att effektiviseras för att servicen till invånarna ska kunna upprätthållas.

Något som sällan berörs är att löpande produktivitetsökningar i näringslivet även skulle kunna hjälpa till med att sluta gapet och förbättra tillgången på arbetskraft, framförallt om samhällets utbildningsinsatser hänger med i svängarna. Men detta ligger till stor del utanför kommunernas kontroll. I gengäld råder kommunerna själva över möjligheten att öka produktiviteten i sina egna verksamheter och därmed också få möjlighet att utnyttja knappa personalresurser mer effektivt. Att ställa om välfärden och automatisera rutinuppgifter med hjälp av smartare arbetsmetoder, digitalisering och ny teknik blir med andra ord fortsatt nödvändigt för att motverka effekten av en växande brist på arbetskraft. En del av detta handlar också om att stärka medarbetarnas kompetens genom löpande och riktad kompetensutveckling. Därmed kan utmaningen att rekrytera och behålla personal i tillräcklig omfattning mildras.

Handlingsutrymmet kan förstärkas genom samarbete

Trots vilja till förändring och förbättring kommer vissa förslag och idéer att vara ogenomförbara på grund av lagar och ansvarsfördelning mellan olika nivåer i det offentliga systemet. I detta ingår en ökad detaljstyrning och fler riktade bidrag från staten samt tvingande EU-lagstiftning som begränsar det kommunala handlingsutrymmet. Risken är att den administrativa bördan växer och att nya pålagor verkar förlamande i ett läge där kommunernas verksamheter behöver utvecklas.

Vidare kan nationella beslut snabbt ändra förutsättningarna på kommunal nivå, på sätt som kan vara svåra att förutse. Ett exempel på det är de stödpaket gentemot kommuner och regioner som regeringen beslutade om under 2020 och som på kort sikt räddade många kommuners ekonomi. Ett annat exempel är de snabba gränsstängningarna mellan Sverige och Danmark under pandemin för att begränsa smittspridningen, men som kan komma att få långsiktiga negativa konsekvenser för investeringar i näringslivet och för arbetsmarknaden lokalt och regionalt om företag och invånare uppfattar att motsvarande kan komma att ske igen vid nästa kris.

Ett sätt att arbeta proaktivt med detta är att se till att staden är rätt organiserad och samverkar i rätt forum för att möta framtidens utmaningar. Detta gäller inte minst regionalt samarbete, exempelvis inom Familjen Helsingborg, Region Skåne och Greater Copenhagen. Ett annat är att fortsätta vidareutveckla den tillitsbaserade styrningen för att skapa helhetssyn och underlätta samverkan både inom och utanför staden i syfte att öka produktiviteten och att ge ett bättre resultat för invånare och näringsliv.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

Referenser

KI 2022. Konjunkturläget December 2022.
Region Skåne 2022. Skåne 2035 Utbildnings och arbetskraftsprognos.
SKR februari 2023. MakroNytt Nummer 1/2023.
SKR 2022. Ekonomirapporten December 2022.
SKR 2018. EU i lokalpolitiken.
SOU 2019:43. Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten.