12. Ökande klimatkänningar

Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom några årtionden. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu istället på att ökningen därefter fortsätter och landar på en bra bit över 2 grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.

Skiftande förutsättningar för klimatanpassningar

Världens samlade koldioxidutsläpp fortsätter att öka i oförminskad takt. De växthusgaser som redan finns i atmosfären till följd av tidigare utsläpp kommer att öka uppvärmningen under lång tid framöver oavsett vad som sker i det korta perspektivet. Den minskade ekonomiska aktiviteten under Coronapandemin påverkade tillfälligt utsläppen av växthusgaser, och ledde tillfälligt till en lägre klimatbelastning från flygresor, persontransporter, kraftverk och industri. Utsläppen ökade igen när ekonomin återhämtade sig och även om nuvarande bindande målsättningar infrias så pekar mycket på att vi nu är på väg mot tre graders uppvärmning. Vintern 2022 kom dessutom en rapport från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) som pekar på att temperaturerna i Europa ökat två gånger mer än globala genomsnittet under de senaste trettio åren.

Utifrån detta behöver göras lokala anpassningar till ett förändrat klimat, parallellt med insatser för att minska utsläppen. När förändringar och effekter snabbare blir större än förväntat måste dessa anpassningar dessutom återkommande justeras mot föränderliga prognoser. Därför behövs flexibilitet i utvecklingsplaner och strategier samt beredskap för att kunna omvärdera ställningstaganden kopplat till klimatanpassningar för att de ska stå sig till 2050, eller tillochmed 2100.

Klimatanpassningar hjälper oss att motstå kriser och bli ett mindre sårbart samhälle och är också en del av den civila krisberedskapen. Den tydligaste påverkan är en ökad risk för naturolyckor såsom översvämningar, skogsbrand, värmeböljor samt ras och jordskred. Samlat gör klimatförändringarna samhället mer sårbart för olyckor och kriser inom en rad områden. Klimatförändringarna innebär nya hot och påfrestningar, vilket behöver övervägas i exempelvis stadsplanering samt drift, underhåll och skydd av samhällsviktig verksamhet. Ett förändrat normalläge kan bland annat leda till ökat slitage på kritisk infrastruktur och ändrade behov och förutsättningar.

Ökad risk för översvämningar och erosion

Havsnivån förväntas stiga med upp till en meter fram till 2100 och därefter fortsätta stiga under lång tid, även om prognosen är osäker och stigningen kan bli både högre och lägre. Konsekvenserna blir mer kännbara i nordvästra Skåne än på många andra håll i Sverige, och Helsingborg har pekats ut som en stad med betydande översvämningsrisk från havet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det beror bland annat på att landhöjningen här är mindre och att västkusten är mer utsatt för pålandsvind och stormar än kusterna i de norra och östra delarna av landet. Dessutom finns här flera låglänta områden och kuststräckor som redan är utsatta för sandflykt och erosion. Beräkningar visar att om havsvattennivån stiger en meter kommer kusten att i genomsnitt dra sig tillbaka 100 meter.

För Helsingborgs del innebär prognosen att hela kustzonen riskerar både ökad erosion och fler översvämningar som kan orsaka direkta skador på bebyggelse, företag och infrastruktur. Därför har det beslutats att nya byggnader måste placeras minst 3,5 meter över havsnivån. För större projekt och samhällsviktiga anläggningar gäller minst 4 meter över havet. Det ligger i linje med länsstyrelsens rekommendation om att ny bebyggelse bör ligga minst 3 meter över havet, som bland annat fått försäkringsbolag att sluta försäkra nybyggnationer under denna nivå. Störst sårbarhet för översvämning finns vid Råå och Råån, området väster om Järnvägsgatan, centralstationen, norra tågtunnelmynningen, Råådalsbanan och vid övrig bebyggelse som ligger lågt i förhållande till havsnivån. Även Rydebäck, Hittarp, Domsten och Utvälinge bedöms som sårbara. Förutom den direkta översvämningsrisken leder havsnivåhöjningarna till att grundvattennivån stiger lika mycket längs kusten, med påverkan på byggnader, bärighet och problem för vatten- och avloppssystemet.

Fler fall av extrem nederbörd

Bara under 2022 sågs extremskyfall lokalt i Italien, Kroatien och Schweiz, medan översvämningar orsakade omfattande ekonomiska skador i Tyskland 2021. Ökade nederbördsmängder på vinterhalvåret och fler tillfällen med extrem nederbörd förväntas framöver. Det senare har redan blivit vanligare och i närområdet drabbades till exempel Bjuv av extremregn i juni 2016. Regnet orsakade skador på hundratals fastigheter och har kostat kommunen över 36 miljoner i form av skadeståndskrav till följd av översvämning. Till dessa direkta kostnader tillkommer dessutom indirekta kostnader för ett samhälle som står stilla och inte fungerar som det är tänkt. Något liknande skulle också kunna inträffa i Helsingborg.

Speciellt med extrem nederbörd är att den ofta faller väldigt lokalt och att det på förhand kan vara svårt att veta precis var det kommer att ske. Det bidrar till en ökad risk för översvämningar, både i delar av centrala Helsingborg och i flera av orterna på landsbygden så som Ödåkra, Fleninge och Hjälmshult, där platser som behöver åtgärdas har identifierats. Vid extremregn kan bland annat kloaksystemet överlastas så att kloakvatten rinner baklänges och pressas upp genom avloppsbrunnar i källare. Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön. Dessutom påverkas badvattenkvaliteten när stora mängder förorenat vatten på kort tid rinner ut i hav och sjöar, vilket är av betydelse både för turismen och för befolkningens rekreation och livskvalitet.

Oftare värmeböljor och torka

Klimatförändringen får även andra effekter med konsekvenser för Helsingborg. När temperaturen stiger ökar risken för värmeböljor och torka. Det ökar sannolikheten för bevattningsförbud och att företag tvingas dra ner på sin vattenanvändning under våren och sommaren. Sommartorka påverkar särskilt jordbruket negativt och ökar risken för bränder i skog och mark. Jordbruket bedöms i övrigt dra nytta av klimatförändringen med en längre växtsäsong. Ökad förekomst av värmeböljor innebär också ökade risker inom vården och för utsatta grupper så som äldre och sjuka. Förändrade årstider och en förlängd växtsäsong kan dessutom påverka pollensäsongens start, längd och intensitet med konsekvenser för dem med allergi.

Till detta kommer sekundära effekter av ett varmare klimat i form av nya sjukdomar och parasiter. Dessutom utsätts olika trädsorter lättare för sjukdomar och parasiter när klimatet både blir varmare och fuktigare under delar av året. Helsingborg kan emellertid förväntas påverkas mindre av detta än andra kommuner med mer skog och större naturområden. I ett vidare perspektiv kan det förväntas att värmeböljor och torka i andra delar av världen i förlängningen kommer att leda till en ökad global migration. Det kommer sannolikt påverka global säkerhetspolitik och utlösa nya flyktingvågor till Europa, Sverige och Helsingborg under kommande årtionden. Dynamiken runt detta är emellertid komplex vilket gör det svårt att göra mer precisa bedömningar av vad som kommer att ske.

Se filmen: miljöförvaltningen och stadsledningsförvaltningen mötet klimatutmaningarna med ett lokalt klimatavtal

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivning:

Klimat- och miljöutmaningar

Referenser

IPCC 2018. Special Report: Global Warming of 1.5 ºC. Summary for Policymakers.
Helsingborgs stad 2021. Översiktsplan 2021.
Helsingborgs stad 2017. Stadsplan 2017 – Vatten och översvämning.
Helsingborgs stad SBF 2012. PM Klimatanpassning – Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning.
Københavns kommune 2012. Københavns kommunes Skybrudsplan.
Sweco november 2016. Slutrapport – Klimatanpassning av Helsingborgs stad. Underlag till klimatanpassningsplan för Helsingborgs stad.
WMO 2022. State of the Climate in Europe 2021.