04. Ökat fokus på trygghet

Trygghet har blivit en allt hetare fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att samhället blir mer otryggt och att den grova brottsligheten ökar, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg. Paradoxalt nog stämmer båda påståendena och det beror på utvecklingar som pekar i olika riktningar. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

Människor känner sig trygga när de inte känner oro för sin egen eller andras situation. Det handlar om att kunna röra sig fritt och våga vara sig själv utan att hela tiden vara på sin vakt, om att slippa oroa sig för brottslighet, och att ha en trygg ekonomi och boendesituation. Till detta kommer att ha samma tillgång till grundläggande samhällstjänster och trygghetsnät som andra. Behovet av trygghet varierar från person till person beroende på livssituation, erfarenheter och individuella förutsättningar. Gemensamt är emellertid att vi tenderar att känna oss trygga när vi tycker oss kunna lita på människor i vår omgivning och på samhällsinstitutioner, myndigheter och företag. Det finns en nära koppling mellan trygghet och tillit.

Trygghet och tillit

I Sverige har invånarna generellt sett en hög tillit både till andra invånare och till staten jämfört med många andra länder. Det betyder även att den upplevda tryggheten i flera avseenden ligger på en hög nivå. Men över tid har skillnaderna i tillit och trygghet ökat betydligt i befolkningen. I Helsingborg är tilliten mellan invånarna lägre än i de flesta jämförbara städer, vilket delvis kan förklara varför invånarnas trygghet är något lägre här.

Figur 1. Andel invånare som är trygga utomhus i området där de bor när det är mörkt ute, 2022

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av webbplatsen visar innehåll från en annan webbplats (app.everviz.com). Genom att fortsätta acceptera GDPR och integritetspolicy.

Källa: SCB:s Medborgarundersökning 2022.

Stor påverkan på den upplevda tryggheten har upplevelserna från det område där man bor och rör sig i vardagen, så kallad lokalsamhälletillit. Förutom personliga erfarenheter av människor och händelser i närområdet påverkas den av rapporteringen i media, rykten och samtal med närstående. Generellt sett är den upplevda tryggheten lägst i bostadsområden där invånarna har lite kontakt med varandra och många känner behov av att söka trygghet i snävare gemenskaper, utifrån till exempel etnisk bakgrund, släktband eller religion. Erfarenheter från bland annat New York visar att det krävs aktiva insatser från staden för att bryta ner mentala barriärer mellan invånarna. Det handlar om att få invånarna att träffas kring gemensamma angelägenheter och intressen för att skapa gemenskap och därmed öka tilliten och tryggheten i området. I Helsingborg provas detta genom stadsdelsutvecklingsmetoden SafeGrowth, där invånare engageras med stöd av utbildade koordinatorer från stadens sida.

Tryggheten är klart lägre i socioekonomiskt utsatta områden med många invånare som vistats kort tid i Sverige. Det har samtidigt visat sig finnas en nära koppling mellan låg lokalsamhälletillit och hög arbetslöshet. Åtgärder för att hjälpa fler i arbete kan därför ha en direkt positiv påverkan på invånarnas trygghet. Det är till viss del en utmaning att omflyttningen ofta är stor i dessa områden. De är ofta en tillfällig första anhalt, som människor flyttar ifrån när de etablerar sig på arbetsmarknaden och i samhället. Därmed försvåras möjligheten att bygga tillit och förtroende mellan invånarna eller att spåra resultaten av olika kommunala insatser. Samtidigt finns ofta en kärna av kvarboende i området vilka kan aktiveras och fungera som bas i ett långsiktigt arbete för att bygga tillit.

Brottsligheten påverkar tryggheten

Den upplevda tryggheten bland invånarna i Sverige och Helsingborg påverkas även av oron att utsättas för brott. Brottsligheten har sammantaget sett legat på en ganska stabil nivå under 2000-talet. I vissa fall har den minskat eller legat stilla medan den i andra fall har ökat. Men under senare år har brottsligheten delvis ändrat karaktär. Våldet kopplat till droghandel och gängkriminalitet har ökat kraftigt. Karaktäristiskt är att både brottsoffer och förövare som regel är yngre män, att våldet ofta sker utomhus i stadsmiljö och att skjutvapen och sprängmedel används i allt större utsträckning.

Våld och bråk som utövas öppet på gator och torg påverkar tryggheten mer än andra typer av brottslighet då fler människor berörs i sin vardag. Polisens trygghetsmätning visar också att våld i det offentliga rummet ökar invånarnas oro att själva utsättas och att det gör dem otrygga att röra sig ute på kvällen. Detta har visat sig ha stor betydelse för invånarnas känsla av trygghet och påverkar tilliten till andra i bostadsområdet negativt.

Offentligt våld får dessutom mycket uppmärksamhet i media och i sociala medier och kan snabbt bidra till en uppfattning om att samhället har tappat kontrollen när bilder på brinnande bilar och söndersprängda fasader ständigt återkommer i nyhetsflödet. Detta är sannolikt den enskilt viktigaste orsaken till att trygghetsfrågorna fått en ökad uppmärksamhet under senare år.

Två motsatta trender ligger bakom utvecklingen i brottsligheten. Å ena sidan är de yngre generationerna i genomsnitt betydligt mindre brottsaktiva än de äldre var i samma ålder, vilket är en generell trend i jämförbara länder. Å andra sidan har kriminalitet i högre utsträckning blivit en livsstil för ett litet men växande antal unga män, som står för en stor andel av brotten. Det har alltså skett en polarisering, och denna verkar vara starkare och tydligare i Sverige.

Olika grupper olika trygga

Den förändrade brottsligheten och de ökade skillnaderna i tillit till lokalsamhället ger olika utslag i den upplevda tryggheten på gruppnivå. Det blir tydligt i jämförelsen av mäns och kvinnors trygghet i Helsingborg. Män och kvinnor har i stort samma tillit till andra men kvinnor känner sig allmänt lite mindre trygga. Kvinnornas lägre trygghet visar sig bland annat i att de oroar sig betydligt mer för att utsättas för överfall i det egna bostadsområdet, och att de känner sig mer otrygga ensamma utomhus kvällstid. Samtidigt visar forskning att kvinnor mer sällan än män utsätts för våld utomhus av obekanta personer. I gengäld utsätts de betydligt oftare för våld i nära relationer, som i högre grad sker inomhus.

Tryggheten skiljer sig även åt mellan inrikes och utrikes födda. I Sverige som helhet känner sig utrikes födda mer otrygga ute i det egna bostadsområdet. Det finns även skillnader i den upplevda tryggheten efter boendeform. I Helsingborg är känslan av otrygghet större bland de som bor i lägenhet än de som bor i villa. Framförallt känner de en lägre trygghet ute på kvällen i det egna bostadsområdet. Omvänt är oron att utsättas för brott totalt sett något större bland de som bor i villa och bostadsrätt än de som bor i hyresrätt.

Den förändrade brottsligheten påverkar inte bara tryggheten för invånarna utan även för företagen och de offentliga verksamheterna och deras anställda. Det handlar bland annat om att hot, bedrägerier, it-brott och utpressningsförsök har ökat markant under senare år. Tillsammans med ökade skillnader i tillit medför det ökade kostnader och påverkar möjligheterna att driva företag negativt. Samtidigt upplever många en otryggare vardag på arbetet.

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

Brå 2022. Kriminalstatistik 2022: Anmälda brott, Preliminär statistik.
Brå 2022. Nationella trygghetsundersökningen 2022: Om utsatthet, otrygghet och förtroende.
Ersta Sköndal Bräcke högskola 2019. Tillitsbarometern: Levande rapport. Version 2 2021.
Polisen 2022. Polisens Trygghetsmätning i Helsingborg 2022.
Sheyla Delgado, Richard Espinobarros, Gina Moreno & Jeffrey A. Butts May 2019. Map Evaluation Update: Public Safety Trends in MAP Communities and Matched Comparison Areas. John Jay College of Criminal Justice.
SKR 19 december 2022. Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2022.
Sören Holmberg och Bo Rothstein 2018. Misstroendets lokalisering i höglitarlandet Sverige, i Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren & Maria Oskarson (red) i ”Sprickor i fasaden”. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Vania Ceccato & Robin Petersson november 2019. Trygg stadsmiljö i praktiken: Visioner, exempel & tips. KTH.