11. Omställning mot ett grönare samhälle

Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner en central roll i omställningen.

Nyplanterade träd i tillfälliga krukor står på rad och växer till sig innan de kan planteras.

Trots att miljöfrågorna länge varit i fokus i Sverige och vissa saker har blivit långsiktigt bättre, som till exempel koldioxidutsläppen, har bland annat resursanvändningen och konsumtionen fortsatt öka. Samtidigt blir effekterna av de globala klimat- och miljöförändringarna allt påtagligare även lokalt. Enligt den nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet uppger drygt 50 procent av de svarande att de upplever läget som mycket oroande inför framtiden.

Utvecklingen innebär både växande incitament och ökade krav på samhälle och näringsliv att agera. Hållbarhet har gått från att vara en bisak till att vara central för allt fler organisationer och innebär idag inte att man arbetar med frågorna, utan om hur och på vilket sätt man gör det. Helsingborgs miljöarbete ligger långt fram, men mycket arbete kvarstår och stadens verksamhet har att förhålla sig till både nationell lagstiftning (top-down) och invånarnas önskemål (bottom-up). Staden jobbar både med att påverka beteenden och att skapa förutsättningar för att det ska vara lätt att göra rätt.

Reglering och ökad efterfrågan driver på

En mer grön politik på både nationell och europeisk nivå där EU skapar nya förutsättningar har trätt fram. Omställningen drivs av ett fokus på att minska utsläpp och miljöpåverkan, och en stor del av detta sker genom lagstiftning och ökade krav. Mycket reglering rör ett ökat producentansvar i form av varornas livslängd, möjligheter till reparation, tydligare konsumentmärkning och bättre avfallshantering. Samtidigt används skatteavdrag och konsumentstöd för att få till beteendeförändringar och förändrade konsumtionsmönster, både för individer och företag.

För Helsingborgs stad innebär detta löpande anpassningar över en bred linje inom koncernen. Många förändringar handlar om att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser, samt att använda begränsade resurser på ett mer effektivt sätt utifrån tanken om cirkulär ekonomi. Ett exempel på detta är Helsingborgs satsning på ”tre rör ut” i H+ området, som handlar om att vatten, näring och energi återvinns. Staden är också en stor kund och kan därmed ställa skarpa hållbarhetskrav i upphandlingar.

Efterfrågan på mer hållbara produkter förväntas öka framöver. Generellt sett ökar den i takt med att de gröna alternativen blir bättre och att priset på dem sjunker. Ett exempel på effekten av detta är hur andelen nyregistrerade elbilar tiodubblades på bara några år i Sverige och utgjorde närmare 20 procent under 2021. Utvecklingen blir självförstärkande över tid då en ökad efterfrågan förändrar företagens utbud, vilket i sin tur driver en ändrad konsumtion när fler hållbara alternativ blir tillgängliga. Incitament för innovationer och möjlighet till storskalig produktion växer när marknadsunderlaget ökar.

Delade meningar om prioriteringar och individens ansvar

I takt med att värderingar och livsstilar förändras, förändras även kraven och förväntningarna på kommunens tjänster. Det gäller inte minst från de invånare som ser klimatfrågan som vår tids ödesfråga. Samtidigt är långt ifrån alla invånare intresserade av hållbarhetsfrågor. Prioriteringen mellan sociala frågor och miljöfrågor skiljer sig åt mellan grupper och individer och det finns en polarisering i vilken vikt man lägger vid dem. En del är mer intresserade av problemställningar här och nu kopplat till trygghet, jobb och välfärd, medan andra lägger större vikt vid de ofta mer långsiktiga miljö- och klimatfrågorna. Turerna kring brytningen av kalk på Gotland under 2021 är ett exempel på detta. Lokala arbetstillfällen och den svenska industrins behov av cement ställdes då både mot lokala frågor om vattenförsörjning och miljöpåverkan, och mot det nationella målet att minska koldioxidutsläppen.

Det finns också skillnader i synen på hållbarhet mellan generationer, kön, olika socioekonomiska grupper i samhället och beroende på var man bor – på landet eller i staden, eller till och med i vilken stadsdel. Synen på hållbarhet och val kopplade till denna hänger till viss del ihop med status och prestige inom vissa grupper, inte minst genom ett tungt fokus i media. I offentligheten ses hållbarhetsfrågan ofta som en normativ fråga med tydliga rätt och fel, vilket driver ett motstånd hos vissa andra grupper som kan uppleva att de blir personligen kritiserade för deras livsstil och val.

Mycket av den offentliga debatten handlar om individens ansvar, inte minst de senaste årens diskussioner om köttkonsumtion, flygskam och modeskam. Detta påverkar konsumtionsmönstren och sätter press på producenter av varor och tjänster att anpassa sig till högre miljökrav.

Samtidigt är prissättningen en viktig del av förflyttningen. Även den bästa produkten eller tjänsten i världen får problem i en marknadsekonomi om den inte prissätts rätt. Därför är ofta skillnaden stor på vad människor säger och vad de faktiskt gör. En majoritet vill att det ska göras mer mot klimatkrisen, men få vill betala mer för det. Denna skillnad i vad som tycks och vad som görs minskar när individen får möjlighet att kunna visa upp sin del i lösningen. Positionering och inkludering är här alltså viktiga delar för att underlätta förändringar.

Inställningen till olika miljöfrågor präglas också mycket av individens egen situation; det är enklare att stödja initiativ och frågor som inte påverkar ens vardag, men svårare när det kräver ändringar i invanda mönster eller syns i närmiljön. Aktiv dialog och kommunikation vid sidan av att göra det lätt att göra rätt blir därmed viktiga komponenter för att nå ett mer hållbart samhälle.

De omfattande beteendeförändringarna i befolkningen under pandemin och har visat hur mänsklig påverkan på miljön snabbt skulle kunna förändras. Sådant som tidigare ansågs omöjligt både politiskt och på individnivå normaliserades då snabbt och resulterade i helt nya vanor och minskad miljöpåverkan, om än i många fall endast tillfälligt. Detta har gett vatten på kvarn bland dem som hävdar att vägen fram inte bara är att skruva på existerande regelverk och beteenden. De senaste åren har vi sett alltmer aktivistiska folkrörelser kopplade till miljöfrågor både i Sverige och internationellt och i takt med att rapporterna kring global uppvärmning och annan negativ miljöpåverkan ökar kan detta tänkas att öka framöver.

Näringsliv och kommuner central roll i omställning

Grön hållbarhet är en betydligt större fråga än vad den enskilda individen kan lösa, och därför behöver både det offentliga och näringslivet dra åt samma håll. Stadsplaneringen används som verktyg för att påverka utvecklingen mot en grönare omställning. Stora och tätbebyggda städer såsom Helsingborg har lättare för att bedriva klimatsmart stads- och infrastrukturplanering med bland annat mer blandad bebyggelse med högre service, effektivare avfallshantering och energidistribuering. Befolkningsstorleken ökar också möjligheterna att främja användningen av kollektivtrafik samt gång- och cykeltransporter, och därmed göra det enklare för invånare att minska sitt klimatavtryck.

Näringslivet har en central roll i omställningen och flera stora branscher i Helsingborg, inklusive handel, transport och byggsektorn, har idag hög miljöpåverkan. Allt fler branscher påverkas av högt ställda krav på omställningar både när det gäller varuproduktion, val av leverantörer och etik. Incitamenten att vara hållbar ökar i takt med att efterfrågan förändras samtidigt som lagkraven skärps. Det betyder att företag som inte anses bry sig om klimatet och samhället kan bli mindre konkurrenskraftiga. Samtidigt ligger många företag i framkant i miljöfrågor. I samband med valet 2022 gjordes flera upprop av svenskt näringsliv, där en rad stora svenska företag och branschorganisationer bland annat krävde starkare lagstiftning och ville se fler initiativ för att stärka konkurrenskraften internationellt på hållbarhetsområdet. Samtidigt som storföretagen ofta leder vägen visar siffror att tre av fyra små och medelstora bolag också arbetar med hållbarhet idag.

Olika aktörers hållbarhetsarbete nagelfars allt grundligare av medvetna konsumenter och media. Många, framförallt yngre, kräver både som konsumenter och arbetstagare alltmer genuint hållbara företag. Att kommunicera att man gör gott utan att göra det, så kallad greenwashing, kan därmed leda till stora plötsliga förluster om det uppmärksammas. Ett exempel på hur svår balansgången kan vara är den negativa uppmärksamhet havreproduktsföretaget Oatly fick efter att kapitalfonden Blackstone blev delägare under 2020, och som medfört att en del konsumenter bojkottar deras produkter. Antalet anmälningar om missvisande miljöpåståenden har också ökat de senaste åren, och en EU-granskning visade 2021 att över 40 procent av undersökta produkter hade överdrivna, falska eller vilseledande påståenden kopplade till hållbarhet.

Mål och prioriteringar på vägen framåt

Helsingborg har en målbild att vara klimatneutralt 2035, det vill säga ha ett neutralt nettoutsläpp av växthusgaser både inom den egna organisationen och inom kommunens geografiska område. År 2022 ökade staden ambitionerna och genom sitt deltagande i initiativen Viable Cities ”100 klimatneutrala städer” och EU Mission Cities ”100 climate neutral and smart cities” flyttades målåret från 2035 till 2030. För att nå hit krävs det att man arbetat brett med den egna verksamheten, med invånarna och med företag och organisationer i staden. Staden ska även driva med sig andra städer på vägen mot målet. Exempel på ett initiativ som sjösatts och nu skalas upp är medborgarinitiativet ”Helsingborgarnas klimatavtal”, som vill få invånarna att engagera sig i klimatmålen. Ett annat är ”Klimatavtal i Helsingborg” som vänder sig till företag som vill arbeta aktivt med klimatfrågan och som används som en plattform för att hitta samarbeten och lämpliga åtgärder. Ett tredje är ”Helsingborgsdeklarationen” som är ett nätverk och plattform med aktörer från hela logistikkedjan inriktat på att accelerera den gröna omställningen inom logistik.

En svårighet i omställningsarbetet är att vad som behövs göras med sikte på långsiktiga mål ofta innebär kortsiktiga kostnader och ineffektivitet. Exempelvis kräver en effektiv klimatpolicy höjda priser på fossila bränslen eller billigare fossilfria alternativ. Men att höja priser kan vara impopulärt hos väljare och konsumenter, inte minst när energikostnaderna redan är höga och i perioder av hög inflation. För att möta kortsiktig opinion och marknadsläge finns en rad nationella och internationella exempel på hur klimat- och miljöåtgärder åsidosatts, vilket kan leda till större kostnad för samhället på längre sikt. Framåt kan det behövas mod att ta svåra beslut både för individer, organisationer och näringsliv.

På motsvarande sätt kan vi förvänta oss allt fler intressekonflikter på hållbarhetsområdet, inte minst då vad som är bra på global eller nationell nivå inte alltid är bäst lokalt. Denna konflikt mellan globala behov och lokala kostnader berör exempelvis planer på att starta gruvor och att bygga ut vindkraft på olika håll i Sverige.

Den gröna omställningen medför också en ökad efterfrågan på el. Ett lokalt exempel är ForSea:s övergång till batteridrift av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör. Kraven på elnätet ökar dessutom i takt med bland annat bostadsbyggande, verksamhetsetableringar och elektrifierade transporter. Det finns i nuläget en kapacitetsbrist i elnätet på ett regionalt plan som påverkar effekttillgången i Helsingborg. Med en ökande efterfrågan kan det bli nödvändigt att prioritera, med risk för att delar av omställningen mot ett grönare samhälle försenas.

Se filmen: stadsbyggnadsförvaltningen samarbetar med näringslivet för en grönare landskapsarkitektur

Utmaningar med koppling till brännpunkten

Utvecklingen som beskrivs i brännpunkten ger flera utmaningar för staden. Kanske har du idéer eller förslag som kan hjälpa oss att lösa dem? Ta gärna kontakt med oss – du hittar kontaktuppgifter under respektive utmaning. Vi jobbar för en lite smartare, mer hållbar och omtänksam stad – en utmaning i taget.

Läs mer

Läs mer om drivkrafterna bakom brännpunkten i följande megatrendbeskrivningar:

Referenser

H+ stadsförnyelseprojekt 2019. Hållbarhet.
Helsingborgs stads skolor 2019. SmartmatHBG.
Kairos Future Club November 2019. Jakten på den försvunna hållbarheten.
Kansliet för strategi- och framtidsfrågor, Statsrådsberedningen 2016. Omställning till hållbarhet och konkurrenskraft. Sveriges väg mot ett fossilfritt och resurseffektivt välfärdssamhälle.
Kungliga IngenjörsVetenskaps Akademien september 2019. Så klarar det svenska samhället klimatmålen En delrapport från IVA-projektet Vägval för klimatet.
NewClimate Institute 2018. Climate Opportunity: More Jobs;Better Health; Liveable Cities. Quantifying the Benefits of Climate Change Mitigation Measures in Buildings, Transport and Energy Supply.
NOVOS januari 2019. Barn och unga om miljö. Naturskyddsföreningen.
Omvärlden 2019-10-16: Axel Kronholm & Mikael Färnbo. Myndigheter klimatkompenserar för miljoner: ”det funkar inte”.
Dagens Nyheter 2022-10-18. Fossilfri teknik kan bli vår viktigaste export i historien.
EU-kommissionen 2021-01-28. Screening of websites for ‘greenwashing’: half of green claims lack evidence.
Företagarna. Företagarna hållbarhetsrapport 2022.