Teknikutveckling
Konsekvenserna förväntas bli särskilt tydliga på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad.
Teknikutvecklingen förändrar världen
Teknikutvecklingen är en central drivkraft för nya innovationer, produkter och lösningar som i sin tur leder till ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Ny teknik bidrar inte bara till ett ökat välstånd utan förändrar också vårt sätt att leva och hur vi uppfattar vår omvärld, vilket exempelvis utvecklingen av internet och den ökade användningen av digitala tjänster visar. Lösningen på många samhällsutmaningar beror på Sveriges och andra länders förmåga att använda ny och existerande teknik. Samtidigt kan ny teknik ibland missbrukas och medföra nya risker.
Huvudspåren i dagens teknikutveckling kan sammanfattas under rubrikerna digitalisering och automatisering, artificiell intelligens (AI) samt bioteknik, materialutveckling och energiteknik. Den snabba förändringstakten inom dessa områden får avgörande konsekvenser för företag, organisationer och individer i hela världen, inklusive Sverige och Helsingborg. Utvecklingen har dessutom accelererat på flera sätt under de senaste åren, vilket drivit på strukturomvandlingen i näringslivet och bäddar för förnyad ekonomisk tillväxt längre fram. Det har dessutom potential att skynda på teknikskiftet i riktning mot mer klimatsmarta och hållbara lösningar. Motsvarande gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik som kan bidra till bättre tjänster och en högre produktivitet inom den offentliga sektorn.[1]
Samtidigt har den snabba teknikutvecklingen under senare år bidragit till att stora marknadsaktörer kunnat stärka sin redan dominerande ställning. Detta har mynnat ut i en ökad debatt i Europa och Nordamerika om effekterna av de globala teknikföretagens växande dominans i världsekonomin. Det handlar dels om behovet av en ökad reglering av företagens verksamhet för att säkra skatteintäkter och arbetsvillkor men också om en oro för att innovations- och produktivitetstillväxt på sikt ska hämmas när ett litet antal stora företag kan begränsa den fria konkurrensen genom sin monopolliknande ställning på marknaden.
Det är inte möjligt att ge en heltäckande bild av den samlade teknikutvecklingen på några få sidor. Men det kan konstateras att konsekvenserna av utvecklingen med stor sannolikhet kommer att bli särskilt tydlig för arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet. I ett samhällsperspektiv är det intressanta med ny teknik vad den konkret betyder för medborgarnas hälsa, välfärd och livskvalitet.
Digitalisering, automatisering och robotisering på arbetsmarknaden
Digitaliseringen och framväxten av nya digitala verktyg och lösningar har successivt omformat processer, arbetsuppgifter och arbetssätt på arbetsplatser i hela världen under de senaste årtiondena. Utvecklingen tog ett stort språng framåt under coronapandemin som sannolikt kommer att ge eko långt in i framtiden. Krisen har varit en tydlig drivkraft för förändring som tvingat företag och organisationer i hela världen att förändra sina arbetssätt i grunden. Det visar sig i hur existerande digitala lösningar och teknik tagits i bruk i stor skala och hur innovationstakten ökat markant när efterfrågan på nya lösningar exploderat på många områden. Resultatet är till exempel att digitala möten och konferenser blivit normen och att allt mer arbete sköts hemifrån. Det påverkar i sin tur kulturen kring arbetsmobilitet och behovet av kontorsytor och lokaler på ett sätt som fortfarande är svårt att överblicka.
Arbetsmarknaden påverkas även genom en tilltagande automatisering och robotisering av mänskliga arbetsuppgifter. Utvecklingen skyndas på av nya landvinningar inom AI som bland annat gör det möjligt för maskiner att lära sig av sin omgivning och att se, läsa, tolka och känna igen mönster i stora datamängder. Allt tyder på att vi bara har sett början på denna utveckling. Många arbeten kan därför komma att försvinna eller kraftigt förändras under de kommande tio åren till följd av teknikutvecklingen och den strukturomvandling som sker i spåren av den. I gengäld förväntas det skapas nya arbetstillfällen och nya arbetsuppgifter inom andra områden.[2]
Utvecklingen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. En utmaning är att den sker parallellt med att arbetsstyrkan krymper i många utvecklade länder, och att det lätt kan uppstå brist på efterfrågad arbetskraft om inte utbildningssystemen hänger med i förändringen. En annan fråga gäller i vilken grad samhället kommer efterfråga och acceptera AI och automatisering. Redan idag är piloter i det närmaste överflödiga men är flygpassagerarna beredda att låta datorn helt ersätta piloterna? Och intelligenta expertsystem har i vissa sammanhang visat sig vara bättre på att ställa cancerdiagnoser och att tolka röntgenbilder. Men kommer patienterna lita tillräckligt mycket på systemen för att ersätta läkaren fullt ut?
Teknikutveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn
Hälso- och sjukvården i hela världen brottas i dag med långsiktigt stora kostnadsökningar. Det beror dels på åldrande befolkningar och fler och dyrare behandlingsmöjligheter, men kanske i ännu högre grad på en låg produktivitetsutveckling jämfört med andra sektorer.[3] En del forskare menar därför att utgifterna till hälso- och sjukvården på lång sikt kan komma att sluka mer än hälften av bruttonationalprodukten. Framsteg inom AI, it och robotteknik skulle kunna ändra på detta. Exempel är utvecklingen av internetbaserade vårdcentraler, intelligenta expertsystem och robotar som på olika sätt kan bidra till att rationalisera arbetet inom hälso- och sjukvården. Mycket tyder på att tekniken kommer att göra det möjligt att individualisera diagnostik, behandling och uppföljning på ett helt annat sätt än i dag. Samtidigt förväntas hälso- och sjukvårdens fokus flytta från behandling till förebyggande.
Framstegen inom AI driver även på utvecklingen av nya mediciner och behandlingsformer. Det har till exempel varit en förutsättning för den snabba utvecklingen av vacciner mot Covid-19. Användningen av avancerade algoritmer och maskininlärning har gjort det möjligt att kartlägga virusets proteinstrukturer och form på rekordtid, vilket har en central roll i utvecklingen av vaccin. AI används till exempel också för att hitta ny antibiotika som kan användas i behandlingen av bakterier som det saknas effektiv behandling mot. Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier och svårigheterna att hitta nya effektiva läkemedel med traditionella utvecklingsmetoder har länge setts som ett svårlösligt problem.[4]
Mobilitet, kommunikation och enklare service
Teknikutvecklingen bidrar till nya lösningar och förändrade metoder men har också en direkt påverkan på vårt sätt att leva och förhålla oss till omvärlden. Det gäller framför allt den snabba utvecklingen av internet och mobil kommunikation under de senaste årtiondena. Framstegen inom it har varit så stora att knappast någon del av människors vardag är opåverkad. Den ökade användningen av mobil teknik innebär att fler produkter och tjänster blir omedelbart tillgängliga, lättare att använda och bättre anpassade efter den situation människor befinner sig i. Det driver på efterfrågan och utvecklingen av nya produkter och tjänster som minskar friktionen i vardagen och gör livet lättare. Resultatet är ökade förväntningar på god service och enkel behovstillfredsställelse bland kunder och användare.[5]
Utvecklingen inom it och kommunikation driver också på teknikutvecklingen på transportområdet. Tillsammans med utvecklingen av nya material skapas möjligheter att ta fram nya fordon som bättre uppfyller individers, företags och myndigheters efterfrågan på snabba, enkla, billiga och miljövänliga transporter. Effektivare och billigare batterier gör det möjligt att köra längre på el, samtidigt som fullständigt självkörande bilar kommer närmare produktion för massmarknaden.
Teknikutveckling och klimatförändring
Teknikutvecklingen påverkar även möjligheterna att minska klimatutsläppen och att begränsa effekterna av de globala klimatförändringarna. Till exempel har framstegen inom vindkraft och solenergi redan haft stor betydelse för möjligheterna att ställa om energiproduktionen för att minska klimatpåverkan. Utvecklingen har medfört att priset för sol- och vindenergi på många platser nu är lägre än för fossila alternativ. Det har redan fått stor effekt runt om i världen och 2018 stod förnyelsebara energikällor för två tredjedelar av all ny produktionskapacitet för elproduktion.[6] 2026 förutspås andelen växa till närmare 95 procent.[7] På andra områden så som flygtransport och tung industri går utvecklingen långsammare, men även här är nya tekniska lösningar på väg.
En utmaning är att användningen av ny teknik inte bara är beroende av efterfrågan från konsumenter och tillgången från producenter, utan ibland kräver stöd eller regleringar från stater för att få spridning. Utvecklingen inom både vindkraft och solenergi är exempel på det. Danska satsningar på 1990-talet banade vägen för vindkraften och tyska politiska tilltag på 2000-talet accelererade efterfrågan på solpaneler. Under senare år har även städers betydelse för nya innovationer och användningen av ny teknik lyfts fram. Helsingborgs stads målmedvetna satsningar på innovation och utveckling ett exempel på det.
Teknikutvecklingen i Sverige och Skåne
Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som lägger störst andel av bruttonationalprodukten (BNP) på forskning och utveckling. I början av 2000-talet låg Sverige på andra plats i världsrankingen med 3,9 procent av BNP. 2020 placerade vi oss på fjärde plats med 3,5 procent av BNP. Sverige ligger dessutom i topp inom EU.[8] Störst satsningar inom landet görs i storstadsregionerna inklusive Skåne samt i Östergötlands och Uppsala län.
I Skåne är mycket av satsningarna koncentrerat till Lunds universitet samt medicinalindustrin och it-klustret i sydväst. Detta har resulterat i många tekniska innovationer som under årens lopp haft stor betydelse för företag i Skåne och Helsingborg. ESS och Max IV är investeringar som förväntas få stor betydelsen för materialforskningen och utvecklingen av ny teknik på området. Investeringarna i forskning och utveckling har emellertid stagnerat i Skåne under de senaste årtiondet medan de har ökat betydligt i de övriga två storstadsregionerna. Förklaringen är främst att satsningarna i näringslivet inte har ökat på samma sätt i Skåne.[9]
I dag får ny teknik snabbt stor global spridning. Sverige och Helsingborg påverkas därför mer av teknikutvecklingen i omvärlden än av den som sker lokalt.
Brännpunkter med koppling till megatrenden
Megatrenden innehåller drivkrafter för utvecklingen i flera av brännpunkterna som beskriver trender i Helsingborgs nära omvärld.
- Ökande förväntningar
- Ökande välfärdskostnader
- Ökad ohälsa bland unga
- Nya krav på dialog och kommunikation
- Omställning mot ett grönare samhälle
- El och IT under press
- Slaget om kompetensen
- Mark- och bostadsbehov i förändring
Referenser
[1] SOU 2020:14. Framtidens teknik i omsorgens tjänst. Betänkande av Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen
[2] Stiftelsen för strategisk forskning 2015. De nya jobben i automatiseringens tidevarv
[3] Erixon, Fredrik & Erik van der Marel: “What Is Driving the Rise in Healthcare Expenditures? An Inquiry into the Nature and Causes of the Cost Disease”, ECIPE Working Paper no. 05/2011.
[4] The Guardian 20 februari 2020. Powerful antibiotic discovered using machine learning for first time.
[5] CIFS & Ericsson ConsumerLab. 2012. In-line Shopping.
[6] Exponential Climate Action Roadmap 2019. Exponential Roadmap Scaling 36 Solutions to Halve Emissions by 2030.
[7] IEA 2021. Renewables 2021. Analysis and forecast to 2026.
[8] OECD 2023. Gross domestic spending on R&D.
[9] SCB 2022. Totala utgifter för egen FoU efter sektor och region, mnkr. Vartannat år 2007-2022.