Demografi och boende

Demografi och boende

Helsingborg har omkring 140 000 invånare och är Sveriges åttonde största kommun. Under 2014 och 2015 ökade befolkning med nästan 5 000 personer eller 3,7 procent. Det är den hittills största befolkningsökningen för kommunen. En stor inflyttning, både från Sverige och från övriga världen är den viktigaste förklaringsfaktorn.

Av de som bor i Helsingborg är 1 av 5 under 20 år, 1 av 5 över 64 år och 3 av 5 mellan 20-64 år. De senaste tio åren har andelen för de under 20 år varit oförändrad medan andel över 65 år ökat. Därmed har andelen mellan 20-64 år minskat något vilket betyder att färre nu försörjer något fler. Det innebär att det är av mycket stor vikt att en hög andel av unga vuxna blir självförsörjande så tidigt som möjligt.

Samma utveckling går att se i hela riket och bidrar till en utmaning för välfärdssamhället inom områden som barnomsorg, utbildning, sysselsättning och äldreomsorg. Utmaningen varierar bland de svenska kommunerna men Helsingborg tillhör de med relativt sett goda förutsättningar.

[visualizer id=”2325″]
Figur 1 Åldersfördelning befolkningen i Helsingborg 0-19, 20-64 och 65+ i Helsingborg, 2015 Källa: SCB

Det demografiska mönster vi idag ser är resultatet av historiska födelsetal i kombination med flyttningar. De många barn som föddes på 90-talet syns tydligt i kurvorna och de var 2005 i högstadie- och gymnasieålder. Idag har de lämnat skolåldern och genom inflyttning ökat till antalet. Detta har gjort att det stora trycket på gymnasiet mattats något.

Antalet personer i förskoleålder (1-6 år) är idag stort vilket leder till ökat elevantal för framförallt grundskolan de kommande åren. Samtidigt har elevantalet i grundskolan redan ökat med cirka 1000 personer under de senaste åren.

Det föddes också många barn på 40-talet. Sedan 2005 har fyrtiotalisterna gått från gruppen 20-64 år till gruppen över 64 år. Detta förklarar till stor del den andelmässiga ökningen i gruppen över 64 år. Idag är få av fyrtiotalisterna i behov av äldreomsorg men behoven ökar och bidrar till en större belastning för sjukvård och äldreomsorg.

[visualizer id=”2328″]
Figur 2 Antal personer per årskull i Helsingborg 2005 och 2015 Källa: SCB

Under åren 2014 och 2015 färdigställdes omkring 1 300 bostäder. Det högsta antalet sedan 1970-talets byggboom. I förhållande till befolkningsutvecklingen under samma period får det dock betraktas som blygsamt. Detta har bidragit till den brist på bostäder som idag finns i Helsingborg. Till detta kommer också behov av boendelösningar för nyanlända med uppehållstillstånd som blivit anvisade till staden. Ambitionen är att i ett nära och förtroendefullt samarbete förmå stadens privata fastighetsägare att i förhållande till sin storlek lämna lika många lägenheter till programmet som Helsingborgshem.

[visualizer id=”2337″]
Figur 3 Befolkningsökning och färdigställda bostäder i Helsingborg, 2005-2015 Källa: SCB

Parallellt med bostadsbyggandet ställs också ökade krav på lokalförsörjningen för stadens verksamheter. De demografiska förändringarna kommer, i förening med det fria vård- och skolvalet där allt fler aktörer erbjuder offentlig verksamhet, med stor sannolikhet att leda till en ökad efterfrågan på kommunala lokaler, vårdboenden och bostäder inom det sociala programmet.

Bostadssociala programmet omfattar lägenheter till individer och familjer som av ekonomiska och, eller, psykosociala orsaker står utanför den reguljära bostadsmarknaden och som man bedömer klarar av eget boende. Den senaste behovsanalysen som gjordes visar på att behovet av lägenheter inom det bostadssociala programmet är ungefär dubbelt så stort som det reella inflödet av lägenheter. Det medför att hela kedjan av bostadssociala insatser stannar upp och det uppstår inlåsningseffekter i våra sociala trygghetssystem. Vi kan även se ökad ohälsa hos redan utsatta individer som en effekt av detta. Det för även med sig ökade kostnader i form av ökat antal placeringar på hotell, vandrarhem samt externa institutionsplaceringar.