Livskvalitet

Under 2015 tog staden fram ett livskvalitetsprogram som var redo att ta över när det senaste miljöprogrammet löpte ut den 31 december 2015. Livskvalitetsprogrammet kopplar samman arbetet med miljö och folkhälsa vilket sätter människan i centrum och fokuserar på att förbättra de förutsättningar som vi människor behöver för att må bra. Livskvalitetsprogrammet gör sambanden mellan folkhälsa och miljö tydligare och ger oss en gemensam bild av vart vi vill inom områdena.

Begreppet livskvalitet är inte självklart, men inom Helsingborgs stad ser vi att livskvalitet handlar om att kunna vara delaktig, kunna påverka och vilja ta ansvar för vardagen, miljön och vår gemensamma framtid. Livskvalitet i Helsingborg skapas med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i fokus. Viktiga framgångsfaktorer är bland andra att ha en sysselsättning att gå till, att känna sig delaktig i samhället, att ha en trygg ekonomi och att känna trivsel och trygghet.

Nyligen presentererades en studie gjord av forskare vid Lunds universitet på uppdrag av Helsingborgs stad med fokus på stadens varumärke.[1] Resultaten i denna studie pekar på att just livskvalitet, trevlig atmosfär och en välkomnande miljö är utmärkande för Helsingborg vilket är av stor vikt för hur vi kommunicerar staden externt.

En stor utmaning inom staden handlar om segregering och utanförskap, där såväl synliga som mer subtila barriärer i samhället försvårar för individer att delta i samhället. Det kan handla om digitalt utanförskap, diskriminering på arbetsmarknaden eller svårigheter att lämna segregerade bostadsområden.

En strategi för att motverka ett utanförskap hos den befolkning som inte aktivt söker upp olika former av kultur och samhällsinformation är att bedriva en mer extern och uppsökande verksamhet. Ett exempel på detta kan vara att göra bibliotek till moderna mötesplatser eller bedriva biblioteksverksamhet utanför de egna lokalerna för att möta nya målgrupper. Detta skulle på sikt kunna bli en del i att minska individers digitala utanförskap och istället skapa en känsla av digital delaktighet hos medborgarna. Detsamma gäller annan kultur, där digitala hjälpmedel redan idag har bidragit till att individanpassade lösningar möjliggör deltagande i kulturlivet trots fysiska, sociala eller psykiska hinder. Museum, pjäser och författarstunder är exempel på verksamheter som gjorts tillgängliga med hjälp av digital teknik.

En viktig del i arbetet med livskvalitet handlar om folkhälsa. Helsingborgs befolkning rör sig mindre än de som bor i Skåne generellt – och då rör sig boende i Skåne mindre än Sverigesnittet. Helsingborgarna är även mer överviktiga än genomsnittet för Sverige. Detta är något som uppmärksammas i stadens Trafikplan där det konstatseras att en av de viktigaste parametrarna för ett hälsosamt liv handlar om att röra på sig vilket ställer krav på att det finns tillgång till trygga och säkra gång- och cykelstråk.

Ytterliggare en central del i livskvalitetsarbetet handlar om psykisk hälsa. Region Skåne redovisar i sin Folkhälsoenkät för barn och unga 2016[2] att psykisk ohälsa och stress i vardagen ökar. Detta tar sig bland annat i uttryck i ett ökat självskadebeteende, främst bland tjejer där undersökning bland annat beskriver att var femte tjej i årskurs 9 har försökt skada sig själv. Även känslan av otrygghet på andra ställen än i hemmet har ökat generellt i Skåne sedan förra undersökningen genomfördes år 2012. För Helsingborgs del ser trenderna likartade ut, men dock inte fullt så negativa som i övriga Skåne. En högre andel pojkar och flickor har god självskattad hälsa och svarar också att det varken lider av psykiska eller somatiska besvär. Något som dock särskiljer sig negativt från Skåne som helhet handlar om ungas känsla av otrygghet i bostadsområdet, vilket pekar på ett fortsatt stort behov av att jobba med trygghetsskapande åtgärder och att fokusera på ungas livsmiljöer. Att få unga i arbete kan vara en viktig signal för elever i gymnasiet där andelen elever som ser ljust eller ganska ljust på framtiden har minskat i Skåne som helhet. En majoritet av pågående ärenden inom Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för ungdom klassificeras idag som rehabiliteringsärenden där ungas psykiska ohälsa står i vägen för ett ökat deltagande på arbetsmarknaden. Det blir då särskilt viktigt att fokusera på den kapacitet individen ändå har, snarare än att söka upp brister vilket endast förstärker känslan av otillräcklighet eller utanförskap.

[1] Varumärkes- och drivkraftsanalys för att förstå platsattraktivitet – en undersökning av Helsingborg i förhållande till några andra svenska städer, Transvector/Docent Johan Anselmsson (vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet), AUGUSTI 2016. http://diariet.helsingborg.se/#/search/?t=4&d=106885&n=DIAKS

[2] http://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/folkhalsorapport-barn-och-unga-i-skane-2016.pdf