Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Helsingborg har ett rikt och diversifierat näringsliv med över 15 000 företag. Småföretagen dominerar samtidigt som hälften av alla 68 000 sysselsatta arbetar på någon av de drygt 250 arbetsplatser som har fler än 50 anställda.

Pendlingen in och ut ur Helsingborg visar att omkring 35 procent av de som arbetar i Helsingborg bor i en annan kommun samtidigt som 28 procent av de förvärvsarbetande helsingborgarna har sin arbetsplats utanför Helsingborg.

Helsingborg har en högre andel arbetstillfällen inom handel, transport och magasinering samt företagstjänster än riket. Motsatsen gäller i branscher som jordbruk, tillverkning och utvinning, utbilning samt vård och omsorg. En näringsgren på frammarsch är företagstjänster där antalet sysselsatta ökat med över 4 000 sedan millennieskiftet.

Figur 4 Branschstruktur för dagbefolkning i Helsingborg, 2014 Källa: SCB

Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen 20-64 år var 72,2 procent i Helsingborg 2014. Det är 5,1 procentenheter lägre än i Sverige som helhet och 0,2 procentenheter lägre än i Skåne. Avsaknaden av gränspendlare i statistiken innebär att den verkliga förvärvsintensiteten blir något underskattad. Om gränspendlarna räknas som förvärvsarbetande, beräknas förvärvsintensiteten i Helsingborg uppgå till 73,7 procent.

Trots det intensiva arbetet av både den offentliga sektorn och näringslivet finns det fortfarande relativt många ungdomar som är arbetslösa. Riksgenomsnittet för ungdomsarbetslösheten i maj 2015 var 12,8 procent jämfört med en ungdomsarbetslöshet i Helsingborg i maj 2015 på 13,6 procent. Målsättningen att ingen ung ska vara arbetslös i mer än 90 dagar, i kombination med att Sverige ska ha lägst arbetslöshet inom EU år 2020, är mycket ambitiös vilket lett till att Arbetsmarknadsförvaltningen samverkar med Arbetsförmedlingen inom ramen för ”Delegation för unga till arbete”[1] för att bland annat kunna bedriva mer uppsökande verksamhet för unga mellan 20-24 år.

Det finns en matchningsproblematik mellan lediga tjänster och tillgänglig arbetskraft. Antal lediga tjänster i Helsingborg är fler än någonsin men samtidigt är långt ifrån alla som kan och vill arbeta sysselsatta. Även Helsingborgs stad som organisation har svårt att rekrytera. Vård och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen har samtliga rekryteringsbehov men svårigheter att hitta rätt personer till tjänsterna.

Samtidigt finns det grupper i samhället som har svårt att bli självförsörjande. Personer med funktionsnedsättning samt utländskt födda är två grupper med särskilda svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Av de arbetslösa i Helsingborg är cirka 60 procent födda i ett annat land. Det ska ställas i jämförelse mot att cirka 23 procent av den totala befolkningen i Helsingborg är födda utomlands. Även om Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsuppdraget, visar siffror för år 2015 att bara en liten andel av utlandsfödda är självförsörjande efter två år, vilket medför att gruppen söker kontakt med arbetsmarknadsförvaltningen, som också ansvarar för att individer över 20 år erbjuds vuxenutbildning vid behov.

Vägen till arbetslivet börjar ofta med en bra utbildning. De niondeklassare som inte har gymnasiebehörighet efter årskurs nio har ökat jämfört med läsåret innan. Samtidigt genomför en större andel elever gymnasieexamen nu än tidigare läsår. De elever som däremot inte klarar sin examen har ofta misslyckats i flera än ett ämne.

Andelen elever med utländsk bakgrund är 10 procent -enheter högre i Helsingborg än i riket medan andelen elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning ligger på ungefär samma nivå i staden som i riket. Det finns stora skillnader mellan stadens skolor.

Barn till lågutbildade föräldrar har lägre resultat än barn till högutbildade föräldrar, och utrikes födda elever uppvisar betydligt sämre resultat än elever med svensk bakgrund. Då barn till välutbildade föräldrar idag tenderar att samlas på vissa skolor samtidigt som barn till lågutbildade föräldrar återfinns på andra, får detta till följd att skolorna uppvisar stora skillnader gällande skolresultaten. Ett ökat antal nyanlända elever har gjort att fler elever har svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen på grund av bristfälliga kunskaper i det svenska språket.

[1] https://www.dua.se/aktor/helsingborghtml>