Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

Konjunkturläget

Helsingborg behöver rusta sig för sämre ekonomiska förutsättningar de kommande åren och planera sin verksamhet på ett sätt som ställer ännu större krav att göra rätt saker och göra det på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det behövs för att vi på sikt ska kunna upprätthålla välfärden, behålla en god ekonomi och arbeta vidare mot stadens vision.

Sämre tider när skatteintäkterna viker

Under ett antal år har svensk ekonomi haft en förhållandevis hög tillväxttakt. Det har fört med sig att vi nu ser tydliga tecken på en högkonjunktur. Drivkrafterna bakom den ekonomiska utvecklingen är i huvudsak inhemska, till exempel större offentlig konsumtion och snabbt ökande investeringar i bostadsbyggande. Detta beror i sin tur på att Sveriges befolkning ökat markant under kort tid. Även exporten är en viktig del i svensk ekonomi, men tillväxten inom utrikeshandeln har inte varit så stor och har därför inte bidragit lika mycket till konjunkturläget.

Den förhållandevis höga tillväxttakten i Sverige har successivt skapat en stigande inhemsk konsumtion, ökad sysselsättning, förstärkt BNP och ett starkare skatteunderlag. Dessutom har det skett i ett läge där inflationen under fyra år varit mycket låg, vilket gett reella ökningar av skatteintäkterna till kommunerna.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att konjunkturläget kommer att förstärkas ytterligare cirka ett halvår. Anledningen är att den inhemska efterfrågan kommer att öka. Därefter förväntar sig SKL att den svenska ekonomin gradvis mattas av. Nivån för BNP-ökningen bedöms sjunka till i genomsnitt 2,0 procent per år 2017-2020. Det kan jämföras med att BNP-ökningen beräknas bli 3,4 procent i år och att ökningen var 4,1 procent förra året. Samtidigt räknar SKL med att kostnaderna för den offentliga verksamheten kommer öka snabbare än skatteunderlaget de närmaste fyra åren.

Fler invånare och ökat kostnadstryck

En viktig faktor i den förväntade utvecklingen är att antalet invånare i Sverige beräknas öka med 650 000 personer fram till år 2020. Det motsvarar en befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,7 procent per år, något som kan jämföras med 0,6 procent per år under åren 2000-2015. Ökningen beror i första hand på en stor invandring och att det föds allt fler barn i landet. Samtidigt som befolkningen ökar kommer också dess åldersmässiga sammansättning att förändras. Successivt blir de yngre och de äldre allt större andelar av landets befolkning.

Den ökade befolkningen tillsammans med fler invånare i låg respektive hög ålder kommer att innebära ökande kostnader för kommunerna. Bland annat ökar behovet av förskolor, grund- och gymnasieskolor, sjukvård och äldreomsorg. Dessutom kräver den förväntade befolkningstillväxten stora investeringar i infrastruktur och bostäder.

Det viktigaste för kommunernas skatteintäkter är det totala antalet arbetade timmar i landet. De närmaste åren kommer detta mått inte att öka tillräckligt mycket för att kunna finansiera kommunernas kostnader för befolkningstillväxten och förändringarna i ålderssammansättning.

Åtgärder för fortsatt god ekonomisk hushållning

Under de senaste tio åren har Sveriges kommuner haft en genomsnittlig resultatnivå som med god marginal överstigit den nivå som säkerställer en god ekonomisk hushållning. Enligt SKL:s bedömningar förväntas resultatnivån i kommunsektorn minska de kommande åren. Orsaken är att kostnaderna växer snabbare än skatteintäkterna.

För att behålla en långsiktigt god ekonomi i kommunerna behöver sektorn effektivisera sin verksamhet, bromsa kostnadsutvecklingen och/eller höja skatten. Dessutom behöver antalet arbetade timmar i landet öka så att skatteintäkterna förbättras. Detta behövs även om staten kommer att skjuta till betydande belopp till kommunsektorn de närmaste fyra åren.

För att belysa den förväntade finansiella obalansen har SKL i sina beräkningar antagit en genomsnittlig skattehöjning bland kommunerna på 1,30 kronor år 2020 jämfört med 2016. I denna beräkning antas de generella statsbidragen höjas reellt med 2,0 procent per år. Om detta genomförs uppgår kommunsektorns resultatnivå endast till 1,0 procent av skatter och bidrag, att jämföras med 2,8 procent under den senaste tioårsperioden.

Även Helsingborg påverkas

SKL:s prognos med en allt mer ansträngd samhällsekonomi återspeglas även i Helsingborg. Kommunen har visserligen ett relativt gynnsamt ekonomiskt utgångsläge men kommer att påverkas mycket påtagligt.

Investeringsplanen för de kommande sju åren visar att vi behöver göra omfattande investeringar för att möta den växande befolknings behov. Planen innehåller investeringar för 5,4 miljarder där en mycket stor del beror på Helsingborgs snabba befolkningstillväxt. Den aktuella likviditetsprognosen visar på ett upplåningsbehov på 2,6 miljarder vid utgången av år 2023.  Vår långsiktiga upplåningskostnad vid ett normalt ränteläge ligger runt 4 procent. Den årliga upplåningskostnaden skulle i ett sådant scenario vara drygt 100 miljoner vid 2,6 miljarders upplåning.

SKL:s prognos betyder för Helsingborgs del att en skattehöjning på en krona och trettio öre innebär en ökad skatteintäkt på 425 miljoner år 2020. Det betyder att Helsingborg vid oförändrad skatt behöver öka sina externa intäkter och/eller minska sina kostnader med samma belopp. I förhållande till stadens totala kostnader innebär det cirka 4,5 procent obalans i finansieringen fram till år 2020. Men det bör noteras att staten sannolikt tillför runt 25 miljoner årligen i ett successivt ökat statsbidrag. Fördelat på åren 2017-2020 innebär detta att Helsingborg har ett årligt effektiviseringsbeting på 1,1 procent.

Sammantaget så behöver Helsingborg rusta sig för sämre ekonomiska förutsättningar de kommande åren och planera sin verksamhet på ett sätt som ställer ännu större krav att göra rätt saker och göra det på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det behövs för att vi på sikt ska kunna upprätthålla välfärden, behålla en god ekonomi och arbeta vidare mot stadens vision.