Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

Teknikutveckling

Huvudspåren i dagens teknikutveckling kan sammanfattas under rubrikerna digitalisering och automatisering samt bioteknik och materialutveckling. Den snabba förändringstakten inom dessa områden får avgörande konsekvenser för företag, organisationer och individer i hela världen, inklusive Sverige och Helsingborg. Ny teknik förändrar inte bara vårt sätt att leva utan ibland också våra värderingar, vilket spridningen och utvecklingen av internet tydligt visar. Lösningen på många allvarliga samhällsutmaningar beror på Sveriges och andra länders förmåga att använda ny och existerande teknik, samt att inte låta sig snärjas av dystra bilder av framtiden.

I ett samhällsperspektiv är det intressanta med ny teknik vad den konkret betyder för medborgarnas hälsa, välstånd och välfärd. Exempel på frågor som behöver ställas blir då:

  • Hur påverkar digitaliseringen utvecklingen av nya varor och tjänster?
  • Vad innebär de ökande möjligheterna att automatisera mänskliga arbetsuppgifter för produktivitetsutvecklingen inom olika sektorer?
  • Vad betyder utvecklingen inom biotekniken för framtidens hälso- och sjukvård?
  • Vilka möjligheter skapar materialutvecklingen för utvecklingen inom transporter och mobilitet?
  • Hur kan ny och befintligt teknik användas i klimat- och miljöarbetet?

Det är inte möjligt att ge en heltäckande bild av den samlade teknikutvecklingen på några få sidor. Men det kan konstateras att konsekvenserna av utvecklingen med stor sannolikhet kommer att bli särskilt tydlig för arbetsmarknaden och utbildningssektorn, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet.

Arbetsmarknaden påverkas inte minst genom en tilltagande automatisering och robotisering av mänskliga arbetsuppgifter. Enligt en uppmärksammad rapport av Stiftelsen för strategisk forskning kan hälften av alla arbeten försvinna fram till 2035 till följd av teknikutvecklingen.[1] Till gengäld förväntas det skapas nya arbetstillfällen inom andra områden. Den stora frågan blir om tillväxten av nya arbeten kommer att ske i samma takt som arbetsplatser försvinner. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Vissa forskare menar att utvecklingen inte nödvändigtvis utgör ett problem med tanke på den krympande arbetsstyrkan i många utvecklade länder, och att utmaningen främst består i att se till att befolkningen får de kompetenser som efterfrågas i framtiden. Till skillnad från tidigare strukturomvandlingar är det nu inte bara lågutbildade som riskerar att drabbas av utvecklingen, något som eventuellt kan bidra till ytterligare polarisering på framtidens arbetsmarknad.

Hälso- och sjukvården i hela världen brottas i dag med stora långsiktiga kostnadsökningar. Det beror dels på åldrande befolkningar och fler och dyrare behandlingsmöjligheter, men kanske i ännu högre grad på en låg produktivitetsutveckling jämfört med andra sektorer.[2] En del forskare menar därför att utgifterna till hälso- och sjukvården på lång sikt kommer att sluka mer än hälften av bruttonationalprodukten. Tendensen har varit tydligast i USA där utgifterna har förutspåtts öka från 18 till 25 procent av BNP fram till 2025. Framsteg inom bioteknik, it och robotteknik skulle emellertid kunna ändra på detta. Det gäller till exempel utvecklingen av internetbaserade vårdcentraler, intelligenta expertsystem, och robotar som på olika sätt kan bidra till att rationalisera arbetet inom hälso- och sjukvården. Mycket tyder också på att tekniken kommer att göra det möjligt att individualisera diagnostik, behandling och uppföljning på ett helt annat sätt än i dag. Samtidigt förväntas hälso- och sjukvårdens fokus flytta från behandling till förebyggande. Det förutsätter emellertid att individen får ett mycket större ansvar för sin hälsa i framtiden.

Mobiliteten och transportbehovet ökar. Utvecklingen inom material och it gör det möjlig att skapa nya fordon som bättre uppfyller individers, företags och myndigheters krav på snabba, enkla, billiga och miljövänliga transporter. Till exempel gör effektivare och billigare batterier det möjlig att köra allt längre på el, samtidigt som fullständigt självkörande bilar kommer allt närmare produktion för massmarknaden. Dessutom har tekniken gjort det möjligt att skapa nya affärsmodeller som utmanar vårt sätt att se på mobilitet. Ett näraliggande exempel på detta är Uber, som på kort tid lyckats erövra en stor marknadsandel av taxinäringen i många större städer, trots att företaget inte äger en enda taxibil. Utvecklingen har bland annat också bidragit till en diskussion i flera länder om hur Uber och liknade företag bör hanteras när chaufförerna själva förväntas stå för inbetalningen av skatt, och att lagar och regler på arbetsmarknaden följs.

En rad globala utmaningar bidrar till pessimism om framtiden på många håll. Detta understryker vikten av en fortsatt snabb teknikutveckling under de kommande årtiondena. Utvecklingen bottnar framför allt i politiska tillkortakommanden, globaliseringens baksidor, snabba demografiska förändringar och tilltagande miljöförstöring och klimatförändring. Resultatet är ökade sociala spänningar och konflikter mellan samhällsgrupper, samt växande utmaningar att upprätthålla välfärd och samhällsservice. Det skapar grogrund för dystra framtidsvisioner och radikala rörelser som riskerar att undergräva möjligheten till en bättre framtid både lokalt och globalt. I västvärlden visar det sig i form av ett ökat stöd för populistiska och radikala partier och grupperingar, samtidigt som extrema religiösa och ideologiska rörelser fått ett starkare grepp om befolkningsgrupper i kris- och krigsdrabbade länder i till exempel Mellanöstern.

I denna situation blir det avgörande att upprätthålla tilltron till att många av framtidens utmaningar kan lösas med hjälp av teknik – både ny och existerande. Det bör till exempel framhävas att stater och samhällen trots allt har goda möjligheter att lösa de utmaningar klimatförändringen medför. Uppgiften handlar först och främst om att stävja risken för att panik och uppgivenhet sprider sig i befolkningen. Lösningen är att på allvar tillämpa de tekniska och vetenskapligt beprövade metoder vi redan har till vårt förfogande: Vi vet att det går att ställa om livsmedelsproduktionen mot mer vegetabilisk kost. Vi vet att det finns teknik för att fortsätta ökningen av produktiviteten i lantbruket. Vi vet att ny effektiv teknik för avsaltning kan tas i bruk för att säkra tillgången på färskvatten i områden med torka. Vi vet att åtgärder och teknik för energibesparing är det billigaste och effektivaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser. Vi vet att stater kan styra användningen av renare teknik genom skatter och avgifter. Vi vet att stater kan stimulera fortsatt utveckling av miljöriktig energiteknik genom långsiktiga satsningar.[3]

Teknikutvecklingen bidrar inte bara till nya lösningar och förändrade metoder utan har också en direkt påverkan på vårt sätt att leva och förhålla oss till omvärlden. Det gäller kanske mer än något annat den snabba utvecklingen av internet och mobil kommunikation under de senaste årtiondena. Framstegen inom it har varit så stora att knappast någon del av människors vardag inte längre påverkas av den. Den ökade användningen av mobil teknik innebär att allt fler produkter och tjänster blir omedelbart tillgängliga, lättare att använda och bättre anpassade efter den situation människor befinner sig i. Det driver på efterfrågan och utvecklingen av nya produkter och tjänster som minskar friktionen i vardagen och gör livet lättare. Resultatet är ökade förväntningar på god service och enkel behovstillfredställelse bland kunder och användare.[4]

Sverige och Helsingborg

Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som lägger störst andel av bruttonationalprodukten (BNP) på forskning och utveckling. I början av 2000-talet låg Sverige på andra plats i världsrankingen med 3,9 procent av BNP, men har sedan succesivt tappat placeringar och låg 2014 på femte plats med 3,1 procent av BNP. Och medan de flesta andra jämförbara länder har ökat sina investeringar i forskning och utveckling sedan finanskrisen 2008 har utvecklingen gått år motsatt håll i Sverige.[5]

Störst satsningar inom landet görs i Stockholmsregionen, därefter kommer Västra Götalandsregionen och Skåne. I Skåne är mycket av satsningarna koncentrerat till Lunds universitet samt medicinalindustrin och it-klustret i sydväst. Detta har resulterat i många tekniska innovationer som under årens lopp haft stor betydelse för företag i Skåne och Helsingborg. ESS och Max IV är investeringar som förväntas få stor betydelsen för materialforskningen och utvecklingen av ny teknik på området.

I dag får ny teknik snabbt stor global spridning. Sverige och Helsingborg påverkas därför betydligt mer av teknikutvecklingen i omvärlden än av den som sker lokalt även om den fortsatt är central för näringslivets konkurrenskraft.  

[1] Stiftelsen för strategisk forskning 2014. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år http://www.stratresearch.se/Documents/Folder.pdf

[2] Erixon, Fredrik & Erik van der Marel: “What Is Driving the Rise in Healthcare Expenditures? An Inquiry into the Nature and Causes of the Cost Disease”, ECIPE Working Paper no. 05/2011.

[3] Timothy Snyder. 16 september 2015. Hitler’s world may not be so far away. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2015/sep/16/hitlers-world-may-not-be-so-far-away

[4] CIFS & Ericsson ConsumerLab. 2012. In-line Shopping.

[5] OECD 2016. Gross domestic spending on R&D. https://data.oecd.org/rd/gross-domestic-spending-on-r-d.htm