konsekvenser Värderingsförändringar

Den ökade individualiseringen bidrar till att människor ställer högre krav på kvalitet, tillgänglighet och medskapande. Man söker upplevelser och ställer krav. Samtidigt blir framförallt ungdomars värderingar mer värdekonservativa. Eftersom polariseringen i samhället redan ökar, riskerar det att bidra till en starkare känsla av utanförskap och en än mer uppdelad stad.

De individorienterade värderingarna är väldigt starka i Sverige. Tillsammans med den tekniska utvecklingen och samhällsutvecklingen i övrigt leder det till att människor ställer högre krav på kvalitet och tillgänglighet. Produkter och tjänster behöver i högre grad anpassas utifrån individens önskemål och invånare kommer i allt högre utsträckning förvänta sig att kunna påverka även en kommuns utbud och utformning av olika tjänster. I det ligger också högre krav på tillgänglighet och service.

Kopplat till människors fritid har utvecklingen mot mer individorienterade värderingar lett till ett starkare fokus på självförverkligande och livskvalitet. När våra basbehov är tillgodosedda värderas fritid och upplevelser högre. Efterfrågan på upplevelser och kultur kommer troligen att fortsätta öka och påverka stadens egna tjänsteutbud men också vår samverkan med näringsliv, forskning och den ideella sektorn.

Högre krav på att kunna vara med och påverka och att människor värderar sin fritid allt högre får också konsekvenser för staden som arbetsgivare. Eftersom konkurrensen om kompetensen kommer att öka blir det allt viktigare att kunna bemöta även medarbetares högre krav på inflytande och flexibilitet.

Även om trenden mot en ökad individualisering är tydlig pågår samtidigt en annan utveckling i samhället. Polariseringen ökar och skillnaderna i exempelvis levnadsstandard, mellan bostadsområden och mellan barns skolresultat blir allt större. Denna utveckling är långvarig och ses både i Helsingborg och i andra större städer i Sverige. Om skillnaderna i till exempel levnadsstandard blir för stora minskar möjligheterna för en socialt hållbar utveckling. Det i sin tur leder bland annat till ökad otrygghet, minskad samhöriget, minskad social rörlighet och riskerar att cementera utanförskapet för olika grupper. Därför ökar också behovet av fysiska och virtuella mötesplatser för människor – oavsett bakgrund.

Denna polarisering förstärks av värderingsförändringar i samhället. Även om de individorienterade värderingarna har ett starkt fäste i Sverige finns det tecken på att svenska ungdomars värderingar förändrats i en mer värdekonservativ riktning under senare år. Det kopplas bland annat till en ökad globalisering och att ungdomarna blivit mer försiktiga i finanskrisens fotspår.
Om man av olika anledningar inte känner att ens egna värderingar ligger i linje med samhällets i stort, riskerar känslan av utanförskap att öka ännu mer. Ökade klyftor och värderingsförändringar påverkar varandra växelvis och leder till en negativ samhällsutveckling. Det är något vi som stad behöver vara medvetna om och försöka motverka.