Här kan du med hjälp av filterna nedan bygga ihop din egen rapport och sedan exportera som PDF.
Klicka på skriv ut, eller skapa min PDF (längst ner på sidan för att skapa filen).
Snabb teknikutveckling, förändrade värderingar och reallöneökningar har bidragit till att invånarnas förväntningar generellt har ökat de senaste årtiondena. Människor förväntar sig i allt högre grad enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Bättre produkter och tjänster i andra samhällssektorer leder till högre förväntningar på kommunala produkter och tjänster, ofta utan förståelse för sämre utförande.
Det kommer bli allt svårare att locka till sig och behålla medarbetare och chefer när konkurrensen om arbetskraft framöver skärps. Samtidigt medför användningen av ny teknik och nya arbetssätt ett ökat behov av kompetensutveckling.
Skolan fungerar till viss del som den alltid har gjort. Lärandet sker till stor del i klassrummet och undervisningen följer en nationellt fastställd läroplan som anger de kunskapskrav som ska uppnås. Samtidigt är barn och elever i skolan alla olika och har olika bakgrund, förutsättningar och behov för sitt lärande. Här skapar ny kunskap om individualiserad undervisning och digital teknik nya möjligheter. Forskning har till exempel visat att AR/VR kan vara effektiva redskap i undervisningen. Vi behöver testa och utvärdera nya digitala metodiker bättre och oftare för att se potentialen. Här bör digitaliseringen uppfattas mer som ett medel för att främja möjligheterna till lärande än som ett mål i sig självt.
Trygghet har blivit en stor fråga i samhällsdebatten de senaste åren. Samtidigt visar undersökningar att människor känner oro på grund av otrygghet i sina bostadsområden. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit lägre än i flera jämförbara städer. Lokala problem med brott och ordningsstörningar förklarar mycket av otryggheten men den påverkas även av tilliten till andra människor och samhällsinstitutioner. Hur trygga människor känner sig varierar kraftigt mellan olika kommuner, bostadsområden och grupper i samhället.
Det offentliga Sverige befinner sig under press från aktörer som agerar både inom och utom landet. Inom rikets gränser har en växande organiserad brottslighet blivit systemhotande, bland annat genom att underminera myndigheter och ta resurser från välfärdssystemen. Samtidigt har säkerhetsläget försämrats i vår omvärld med både ett ökat militärt hot och höjd risk för terror. Inre och yttre hot samverkar och förstärker varandra och utvecklingen riskerar på längre sikt att sänka förtroendet för svenska myndigheter, försvaga välfärden och skada stödet för den svenska demokratin. Som en respons har svenska myndigheter höjt ambitionsnivåerna för både brottsbekämpning och det militära samt civila försvaret.
Den stora generationen unga vuxna som föddes i slutet på 80-talet och början på 90-talet har nu kommit upp i familjebildande ålder.
Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat inom en rad olika områden som inkomster och geografisk uppdelning. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, lägre trygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.