Teknikutveckling

Teknikutvecklingen påverkar företag, organisationer och individer i hela världen, inklusive Sverige och Helsingborg. Framsteg inom bland annat digital teknik och artificiell intelligens (AI) förändrar vårt sätt att leva, arbeta och röra oss samt ger hopp om lösningar på flera stora utmaningar som mänskligheten står inför. Konsekvenserna förväntas bli särskilt tydliga på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården, för klimat- och miljöarbetet, och inom transport och mobilitet. Omställningen ställer stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad.

Teknikutvecklingen förändrar världen

Teknikutvecklingen är en central drivkraft för nya innovationer, produkter och lösningar som i sin tur leder till ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Ny teknik bidrar inte bara till ett ökat välstånd utan förändrar också över tid vårt sätt att leva och hur vi uppfattar vår omvärld. Under 2000-talet har introduktionen av bland annat smartphones, sociala medier och molntjänster förändrat transformerat samhället, från vad vi gör i arbetslivet respektive på fritiden till hur vi kommunicerar med andra och tar in information om omvärlden. Nya tekniska lösningar och inte minst förmågan att dra nytta av dem är viktiga pusselbitar för att kunna lösa stora samhällsutmaningar. Samtidigt behövs en medvetenhet om att ny teknik också kan missbrukas och medföra nya risker.

Huvudspåren i dagens teknikutveckling sker bland annat inom områdena digitalisering och automatisering, artificiell intelligens (AI) samt bioteknik, materialutveckling och energiteknik. Den snabba förändringstakten inom dessa områden får avgörande konsekvenser för företag, organisationer och individer i hela världen. Utvecklingen har accelererat under de senaste åren, något som drivit på strukturomvandlingen i näringslivet och skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt längre fram. Det har dessutom potential att skynda på teknikskiftet i riktning mot mer klimatsmarta och hållbara lösningar. Motsvarande gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik som kan bidra till bättre tjänster och en högre produktivitet inom den offentliga sektorn.[1]

Utvecklingen har accelererat under de senaste åren, något som drivit på strukturomvandlingen i näringslivet och skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt längre fram.

Samtidigt har den snabba teknikutvecklingen under senare år bidragit till att stora marknadsaktörer kunnat stärka sin redan dominerande ställning. Detta har mynnat ut i en ökad debatt om effekterna av de globala teknikföretagens växande dominans i världsekonomin. Debatten handlar om behovet av en ökad reglering av företagens verksamhet för att säkra skatteintäkter och arbetsvillkor, men också om en oro för att innovations- och produktivitetstillväxt på sikt ska hämmas när ett litet antal stora företag kan begränsa den fria konkurrensen genom sin monopolliknande ställning på marknaden.

Teknikutvecklingen bidrar till nya lösningar och förändrade metoder på en rad områden, men har också en direkt påverkan på vårt sätt att leva och förhålla oss till omvärlden. Det gäller framför allt den snabba utvecklingen av internet och mobil kommunikation under de senaste årtiondena. Framstegen inom IT har varit så stora att knappast någon del av människors vardag varit opåverkad. Nya produkter och tjänster har blivit tillgängliga när och var som, blivit lättare att använda och bättre anpassade efter den situation människor befinner sig i. Det driver på efterfrågan och utvecklingen av ytterligare nya produkter och tjänster som minskar friktionen i vardagen och gör livet lättare, inte minst utifrån att dessa i allt högre utsträckning integrerar med varandra och genom AI lär sig av våra beteenden. Resultatet är gradvis ökade förväntningar på god service och enkel behovstillfredsställelse bland kunder och användare.[2]

Samtidigt är det inte givet i vilken grad samhället kommer efterfråga och acceptera olika delar av teknikutvecklingen. Bara för att en sak är möjlig att utveckla betyder det inte att den kommer att hitta användare eller ge storskalig förändring. Exempelvis kan implementering och utbrett användande av autonoma fordon dröja innan individer och samhälle är villiga att låta datorn helt ersätta mänskliga förare. Inom hälso- och sjukvården har intelligenta expertsystem visat sig vara bättre än läkare på att ställa cancerdiagnoser och att tolka röntgenbilder, men patienterna kommer troligen fortsatt att efterfråga någon form av mänsklig kontroll. Detsamma gäller beslut och genomförande baserat på AL inom en rad områden. I ett samhällsperspektiv är det intressanta vad ny teknik konkret betyder för medborgarnas hälsa, välfärd och livskvalitet.

Digitalisering, automatisering och robotisering på arbetsmarknaden

Digitaliseringen och framväxten av nya digitala verktyg och lösningar har successivt omformat arbetsuppgifter och arbetsprocesser på arbetsplatser i hela världen under de senaste årtiondena. Digitaliseringen möjliggjorde för ett globalt skifte till distansarbete när Covid-19 spreds över världen, där krisen var en tydlig drivkraft för förändring som tvingade företag och organisationer i hela världen att förändra sina arbetssätt i grunden. Detta har i grunden förändrat kulturen kring arbetsmobilitet och distansarbete vilket kommer förmodligen att påverka både arbetsmarknad och levnadssätt långsiktigt.

Digitaliseringen och framväxten av nya digitala verktyg och lösningar har successivt omformat arbetsuppgifter och arbetsprocesser på arbetsplatser i hela världen under de senaste årtiondena.

Arbetsmarknaden påverkas även genom en tilltagande automatisering och robotisering av mänskliga arbetsuppgifter. Utvecklingen skyndas på av nya landvinningar inom AI. På en grundläggande nivå har det blivit vardag för maskiner att lära sig av sin omgivning genom att läsa in, tolka och känna igen mönster i stora datamängder. Nya språkmodeller har idag ett närmast mänskligt beteende med möjligheten att behärska språk och föra resonemang på en nivå som inte tidigare har skådats. Mycket tyder på att vi bara har sett början på denna utveckling. Många arbetsuppgifter och i förlängningen yrken kan därför komma att försvinna eller kraftigt förändras under de kommande åren till följd av teknikutvecklingen och den resulterande strukturomvandling som kommer att ske. Samtidigt förväntas det skapas nya arbetstillfällen och nya arbetsuppgifter inom andra områden.[3]

Teknikutvecklingen ställer därmed stora krav på utbildningssektorn att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad. Inom offentlig sektor handlar det exempelvis om att allt fler yrkesgrupper kommer behöva hantera nya verktyg för att använda resurserna mer effektivt och säkra framtidens välfärd. Detta hänger ihop med ett livslångt lärande där kompetenser måste utvecklas eller införskaffas över tid allteftersom förutsättningarna förändras. En annan utmaning som är kopplad till arbetsmarknaden är att arbetsstyrkan inte växer i samma takt som andra grupper i samhället, vilket kan innebära en brist på efterfrågad arbetskraft om inte utbildningssystemen hänger med i förändringen.

Teknikutveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn

Hälso- och sjukvården i hela världen brottas i dag med långsiktigt stora kostnadsökningar. Det beror dels på åldrande befolkningar och fler och dyrare behandlingsmöjligheter, men också på grund av en låg produktivitetsutveckling jämfört med andra sektorer.[4] En del forskare menar att utgifterna till hälso- och sjukvården på lång sikt riskerar att komma att sluka mer än hälften av bruttonationalprodukten. Framsteg inom AI, IT och robotteknik skulle kunna ändra på detta. Exempel är utvecklingen av vårdcentraler online, intelligenta expertsystem och robotar som på olika sätt kan bidra till att rationalisera arbetet inom hälso- och sjukvården. Mycket tyder på att tekniken kommer att göra det möjligt att individualisera diagnostik, behandling och uppföljning på ett helt annat sätt än i dag. Samtidigt förväntas hälso- och sjukvårdens fokus alltmer flytta från behandling till förebyggande, där den nya tekniken kan hjälpa till att guida den enskilda individen.

Framstegen inom AI driver även på utvecklingen av nya mediciner och behandlingsformer. Det var till exempel en förutsättning för den snabba utvecklingen av vacciner mot Covid-19. Användningen av avancerade algoritmer och maskininlärning har gjort det möjligt att kartlägga virusets proteinstrukturer och form på rekordtid, vilket har en central roll i utvecklingen av vaccin. AI används till exempel också för att hitta nya antibiotika som kan användas i behandlingen av bakterier som det saknas effektiv behandling mot. Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier och svårigheterna att hitta nya effektiva läkemedel med traditionella utvecklingsmetoder har länge setts som ett svårlösligt problem.[5] Ett annat exempel på hur ny teknik används inom hälso- och sjukvården är introduktionen av AI som ett hjälpmedel för röntgenläkare där AI-lösningar kan underlätta personalbrist inom vården och möjligen även precisionen vid diagnoser.[6]

Framstegen inom AI driver även på utvecklingen av nya mediciner och behandlingsformer. Det var till exempel en förutsättning för den snabba utvecklingen av vacciner mot Covid-19.

Teknikutveckling, klimatförändringar och mobilitet

Teknikutvecklingen påverkar även möjligheterna att minska klimatutsläppen och att begränsa effekterna av de globala klimatförändringarna. Till exempel har framstegen inom vindkraft och solenergi redan haft stor betydelse för möjligheterna att ställa om energiproduktionen för att minska klimatpåverkan. Utvecklingen har medfört att priset för sol- och vindenergi på många platser nu är lägre än för fossila alternativ. Förnyelsebara energikällor står globalt för en allt större andel av all nyinstallerad produktionskapacitet för elproduktion. Mellan 2025 och 2030 förväntas produktionen av förnybar el att öka med över 60 procent, från 10,1 MTWh till 16,3 MTWh. Den här utvecklingen drivs främst av att förnybar el har blivit alltmer ekonomiskt konkurrenskraftigt, men delvis också av klimatpolitiska och säkerhetspolitiska skäl som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina.[7]

Teknikutveckling sker även på transportområdet. Tillsammans med utvecklingen av nya material skapas möjligheter att ta fram nya fordon som bättre uppfyller individers, företags och myndigheters efterfrågan på snabba, enkla, billiga och miljövänliga transporter. Effektivare och billigare batterier gör det möjligt att köra längre på el, men på områden så som sjö- och flygtransport samt tung industri går utvecklingen långsammare.

En utmaning är att användningen av ny teknik inte bara är beroende av efterfrågan från konsumenter och tillgången från producenter, utan ibland kräver storskaligt stöd eller regleringar från stater för att få spridning. Utvecklingen inom både vindkraft och solenergi är exempel på det. Danska satsningar på 1990-talet banade vägen för vindkraften och tyska politiska tilltag på 2000-talet accelererade efterfrågan på solpaneler. Under senare år har även städers betydelse för nya innovationer och användningen av ny teknik lyfts fram.

Teknikutvecklingen i Sverige och Skåne

Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som lägger störst andel av bruttonationalprodukten (BNP) på forskning och utveckling. 2023 placerade vi oss på femte plats bland OECD-länderna med 3,4 procent av BNP. Sverige ligger dessutom i toppen inom EU.[8] Störst satsningar inom landet görs i storstadsregionerna inklusive Skåne samt i Östergötlands och Uppsala län.

Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som lägger störst andel av bruttonationalprodukten (BNP) på forskning och utveckling.

I Skåne är mycket av satsningarna koncentrerat till Lunds universitet samt medicinalindustrin och it-klustret i sydväst. Detta har resulterat i många tekniska innovationer som under årens lopp haft stor betydelse för företag i Skåne och Helsingborg. ESS och Max IV är storskaliga investeringar som förväntas få stor betydelsen för materialforskningen och utvecklingen av ny teknik på området, vilket innebär stora möjligheter för regionens näringsliv. Investeringarna i forskning och utveckling har emellertid stagnerat i Skåne under det senaste årtiondet medan de har ökat betydligt i de övriga två storstadsregionerna, inte minst Västra Götaland som mer än fördubblat investeringarna.[9]