Värderingsförändringar

Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade. Det sker som regel i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Men värderingar förändras som regel långsamt från generation till generation och krig, kriser och konflikter innebär ofta bakslag.

Sverige beskrivs i internationella jämförelser som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst. På många sätt skiljer sig svenskarnas värderingar därför idag mot de flesta andra länders. Samtidigt finns det tecken på att invånarnas värderingar över tid har blivit mer polariserade.

Att mäta och förstå mänskliga värderingar

Mänskliga värderingar är svåra att mäta och kvantifiera. Trots det har de stor betydelse för hur vi väljer att leva våra liv och umgås med andra människor. Värderingar fungerar som en plattform för hur vi tolkar information, händelser och situationer i omvärlden. De betyder därmed mycket för hur vi formar vår världsbild och vilka attityder vi har till olika sakfrågor och politiska idéer. Samtidigt ger värderingarna vägledning om hur vi bör agera och uttrycka oss i samspelet med andra människor.

Den kanske främsta källan till insikt om hur värderingar förändras och fördelar sig i olika länder är forskningsnätverket World Value Survey (WVS).[1] Forskning därifrån har visat att värderingar inte är uttryck för en slumpmässig kulturell eller religiös utveckling. De speglar i stället i hög grad den sociala och ekonomiska utvecklingsnivån i samhället. Hypotesen är att våra värderingar följer samma lagar som evolutionen och att de reflekterar det sociala samspel som ger bäst förutsättningar för överlevnad och framgång i en given miljö. Människors värderingar påverkas således av faktorer som ekonomisk trygghet, utbildningsnivå och tillgången till sociala nätverk. Det centrala blir då den nytta värderingar ger för individer och grupper beroende på de omständigheter de lever under.[2]

Hypotesen är att våra värderingar följer samma lagar som evolutionen och att de reflekterar det sociala samspel som ger bäst förutsättningar för överlevnad och framgång i en given miljö.

Det betyder att människor som lever under knappa villkor i ett traditionellt jordbrukssamhälle inte nödvändigtvis upplever värderingar kopplade till exempelvis jämställdhet och valfrihet som användbara. För att det ska förändras behöver människor först få goda livsbetingelser för sig själva och sina familjer. Det påverkas till exempel av tillgången till hälso- och sjukvård, utbildning och arbete, förutom grundläggande saker så som mat, rent vatten och personlig säkerhet. När detta är uppfyllt ökar nyttan av personlig frihet både för den enskilda individen och samhället som helhet. Av detta följer också att kriser, konflikter och katastrofer tenderar att stärka mer traditionella kollektivistiska värderingar, på bekostnad av till exempel synen på individens frihet och rätten till självbestämmande.[3] Ett exempel på detta är hur invånarna i flera länder i östra Europa fick mer traditionella värderingar under åren efter kommunismens fall i början på 1990-talet.

Mänskliga värderingar ger inte bara möjligheter eller begränsningar för enskilda individer utan även för grupper eller länder som helhet. Till exempel kan de spela en betydelsefull roll för den sociala sammanhållningen i ett samhälle när de förankras och upprätthålls i politisk ideologi, religion eller kultur.[4]

Värderingar förändras långsamt och är svåra att påverka

När ett land utvecklas blir utbildning och kunskap allt viktigare för samhällsekonomin. Därmed tenderar hela befolkningens värderingar förändras, på tvärs av sociala skillnader, mot ett större fokus på jämlikhet, valfrihet och tolerans. Men lågutbildade påverkas ofta mindre än högutbildade, i alla fall till en början, vilket tenderar att leda till ett större avstånd i värderingar mellan olika sociala grupper i samhället.[5] En anledning kan eventuellt vara att högutbildade oftare lever och arbetar i större städer, där befolkningen som regel är mer blandad. Därmed kan värdet av att exempelvis uppvisa tolerans mot dem som är annorlunda jämfört med en själv där vara större för att fungera socialt eller att lyckas med sitt arbete.

Forskning har vidare visat att värderingar är trögrörliga och ofta förändras långsamt, vilket gör att de kan vara svåra att påverka. Det gäller särskilt värderingar kopplat till människors livsåskådning och grundläggande syn på livet. Sådana värderingar lär vi oss tidigt i barndomen inom ramen för familjen. Dessa ärvs därför ofta vidare från generation till generation, vilket även har bekräftats i svenska studier.[6] De omfattar till exempel synen på religion, familjeliv och tillit till auktoriteter, såsom religiösa ledare, föräldrar, forskare och politiker.

Forskning har vidare visat att värderingar är trögrörliga och ofta förändras långsamt, vilket gör att de kan vara svåra att påverka. Det gäller särskilt värderingar kopplat till människors livsåskådning och grundläggande syn på livet.

Det senare påverkar även förtroendet för samhällsbärande institutioner. Myndigheter representerar ofta tradition och kontinuitet, och kan på så vis uppfattas som en förlängning av ett samhälles kulturella normer. Det bör dock framhävas att förtroendet för dessa även påverkas av många andra faktorer, så som kvaliteten på de tjänster som levereras samt förekomsten av korruption.

Andra typer av värderingar där inlärningen inte är begränsad till de tidiga barndomsåren tenderar vara mer formbara i vuxen ålder. De omfattar bland annat vår syn på valfrihet och jämställdhet samt uppfattningar om individens rätt till självbestämmande och medbestämmande. Sådant påverkas bland annat av den verklighet vi möter i skolan, arbetslivet och andra aktiviteter utanför hemmet och familjesfären.

Individorienterade värderingar ökar långsamt

Synsätt som lägger stor vikt vid individen, valfrihet och jämställdhet kan kallas för individorienterade värderingar. Dessa står i kontrast till traditionella, kollektivistiska värderingar som framhäver gruppens betydelse, även om det sker på bekostnad av individens möjligheter att forma sitt liv och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Den globala trenden är att individorienterade värderingar har vuxit sig starkare i ett längre perspektiv.[7] Denna utveckling kan även spåras i djupt religiösa länder, trots att religioner tenderar att upprätthålla traditionella synsätt och ha patriarkala drag. Trenden är emellertid ojämnt fördelad men följer i stort sett den ekonomiska och sociala utveckling som olika länder och regioner har upplevt i modern tid.

Individorienterade värderingar är i mångt och mycket en förutsättning för självständigt tänkande och öppenhet för nya impulser och idéer. De blir på så vis också en förutsättning för kreativitet och innovation.[8] Detta är centralt i ett kunskapssamhälle som Sverige där framtidsutsikterna till stor del bestäms av invånarnas förmåga att bidra till näringslivets, forskningens och samhällslivets krav på nytänkande och förändring.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på lycka, livskvalitet och självförverkligande, framför allt i den rika delen av världen. Detta har bidragit till en ökad efterfrågan på upplevelser, identitetsmarkörer och hållbarhet under de senaste årtiondena. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser, statusprodukter samt ekologiska och miljösmarta lösningar och produkter.

Värderingar i Sverige

Sverige utmärker sig i internationell jämförelse med att ha världens mest avvikande värderingar. Enligt WVS har svenskarna de starkaste individorienterade värderingarna, med den mest positiva synen på sådant som valfrihet och jämställdhet i världen. Den tydligt positiva synen på jämlikhet kan förklara varför det globala Metoo-uppropet tidigt fick ett starkt fäste i just Sverige, där kvinnor inom olika yrkesgrupper tillsammans vittnar om ojämlika förhållanden och trakasserier. Sverige är också fortsatt ett av de minst religiösa länderna i världen vid sidan av exempelvis Japan.

Den snabba befolkningsökningen i delar av Afrika och Asien har emellertid inneburit att länder som Sverige med tydligt sekulära värderingar, står för en allt mindre andel av jordens invånare.[9] Dessutom har Sveriges befolkning blivit alltmer blandad efter de senaste årtiondenas stora migration till landet. Detta avspeglas bara delvis i breda undersökningar som WVS. En anledning till detta kan vara att utrikes födda generellt sett tillhör de grupper som är särskilt svåra att nå med intervju- och enkätundersökningar. Därmed är det sannolikt att andelen invånare med mer religiösa- och traditionella värderingar ökat något på senare år. Det är emellertid inte möjligt att veta precis hur mycket.

Forskning visar att personer som migrerat till Sverige ofta behåller sina värderingar när de etablerat sig, och att de bara påverkas långsamt över tid av majoritetssamhällets värderingar. Det gäller särskilt grundläggande värderingar kopplat till livsåskådning och synen på livet. Dessutom ärver barn med utländsk bakgrund ofta sina föräldrars attityder till sådant som religion, homosexualitet och skilsmässa för att nämna några exempel. I gengäld verkar utrikes födda anpassa sig mer i attityden till frågor som rör jämlikhet och jämställdhet ute i samhällslivet.[10] Framför allt har dem som bott mer än 10 år i Sverige generellt sett mer liberala hållningar än dem med kortare vistelsetid. Samtidigt syns även en förflyttning från första till andra generationen i dessa frågor.

Forskning visar att personer som migrerat till Sverige ofta behåller sina värderingar när de etablerat sig, och att de bara påverkas långsamt över tid av majoritetssamhällets värderingar.

Det har tidigare diskuterats om de mer traditionella värderingar som många unga med utländsk bakgrund har skulle påverka värderingarna hos unga med svensk bakgrund. Men enligt nyare forskning verkar detta inte ske i någon större utsträckning. Detta visar sig bland annat i att det fortsatt finns en stor skillnad mellan hur grupper av unga med olika bakgrund ser på denna typ av frågor.[11]

Något annat är att ungdomars värderingar och attityder på olika sätt kan ha påverkats av de senaste årtiondenas kriser och snabba samhällsförändring. Till exempel skedde en märkbar förändring av svenska ungdomars värderingar i mer traditionell riktning under 2010-talet enligt en studie.[12] Tolkningen var att finanskrisen fick fler barn och unga fick känna på ekonomisk osäkerhet vilket påverkade deras syn på livet. På motsvarande vis kan samhällsdebatten kring flyktingkrisen 2015 respektive Metoo-upproret 2017 eventuellt ha påverkat ungdomars attityder till flyktingmottagning och jämställdhet. I båda fallen syns emellertid stora könsskillnader i hur attityderna såg ut eller utvecklade sig. Dessutom är det osäkert om effekterna av dessa olika händelser bara var tillfälliga uttryck för tidsandan eller om det har gett en mer beständig generationseffekt som kommer att kunna spåras längre fram.[13]