Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom något årtionde. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu i stället på att ökningen därefter fortsätter och landar på ca tre grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.
Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle, något som har accelererat de senaste åren. Individers beteenden spelar roll, men näringsliv och kommuner har större påverkansmöjlighet och därmed en central roll i omställningen. Men även om de flesta är överens om behovet av förändring är vägen dit svårnavigerad och konfliktfylld.
Efter en period av snabb befolkningstillväxt och intensivt bostadsbyggande har tillväxttakten i Helsingborg nu stannat av. Konjunkturläget fortsätter att påverka bostadsmarknaden, och byggsektorn står inför en period av stor osäkerhet de kommande åren, vilket innebär betydande utmaningar för att möta behovet av mark och bostäder. Samtidigt förväntas markanvändningen i staden bli föremål för ökad konkurrens, då behovet av bostäder och industri ska balanseras mot vikten av att bevara gröna områden.
Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Ökningen har varit ganska måttlig jämfört hur det ser ut i många andra länder. Men den har skett parallellt med en snabb samhällsomvandling där vissa grupper påverkats mer än andra. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, lägre trygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.
Vi lever i en tid med ett överflöd av information och snabbt förändrade medievanor. Varje år ökar mängden information som publiceras, och med nya sätt att kommunicera växer antalet mediekanaler. Detta innebär att informationsspridningen delvis blir mer demokratisk, men också att det blir svårare att nå ut brett med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir alltmer splittrat. Samtidigt har det blivit svårare för mottagaren att veta vem och vad den kan lita på när den ständigt möts av motstridiga budskap i informationsflödet. Resultatet är att människor i allt högre grad låter känslor styra tolkningen av de budskap de möter. Därför ökar behovet av delaktighet, dialog och direktkommunikation.
Det offentliga Sverige befinner sig under press från aktörer som agerar både inom och utom landet. Inom rikets gränser har en växande organiserad brottslighet blivit systemhotande, bland annat genom att underminera myndigheter och ta resurser från välfärdssystemen. Samtidigt har säkerhetsläget försämrats i vår omvärld med både ett ökat militärt hot och höjd risk för terror. Inre och yttre hot samverkar och förstärker varandra och utvecklingen riskerar på längre sikt att sänka förtroendet för svenska myndigheter, försvaga välfärden och skada stödet för den svenska demokratin. Som en respons har svenska myndigheter höjt ambitionsnivåerna för både brottsbekämpning och det militära samt civila försvaret.
Trygghet har blivit en stor fråga i samhällsdebatten de senaste åren. Samtidigt visar undersökningar att människor känner oro på grund av otrygghet i sina bostadsområden. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit lägre än i flera jämförbara städer. Lokala problem med brott och ordningsstörningar förklarar mycket av otryggheten men den påverkas även av tilliten till andra människor och samhällsinstitutioner. Hur trygga människor känner sig varierar kraftigt mellan olika kommuner, bostadsområden och grupper i samhället.
Snabb teknikutveckling, förändrade värderingar och reallöneökningar har bidragit till att invånarnas förväntningar generellt har ökat de senaste årtiondena. Människor förväntar sig i allt högre grad enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Bättre produkter och tjänster i andra samhällssektorer leder till högre förväntningar på kommunala produkter och tjänster, ofta utan förståelse för sämre utförande.
Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsnamn för hur maskiner kan lösa alltmer komplexa uppgifter. Inom allt fler områden kan AI komplettera eller till och med överträffa mänskliga förmågor vilket skapar möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. Samtidigt finns det en oro kring den snabba utvecklingen både på individ- och organisationsnivå, där frågor kopplade till integritet och framtida sysselsättning ställs på sin spets.
Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både för Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet på stadens tjänster och möta invånarnas förväntningar behöver stadens verksamheter både kunna tillvarata medarbetarnas förmågor och engagemang samtidigt som framtidens kompetensförsörjning säkras. Inom många branscher är det redan idag svårare att hitta efterfrågad kompetens inom flera yrkesgrupper och arbetsmarknadsprognoser pekar på att detta kommer bli ännu mer utmanande i framtiden. Då blir det större fokus på flexibilitet och en proaktiv hållning till nya arbetssätt för att kunna behålla attraktivitet som arbetsgivare och därmed också konkurrera om arbetskraft.
