Välfärdsbrottslighet nämns allt oftare i samhällsdebatten. Det handlar bland annat om att det blivit vanligare att föreningar och företag på felaktiga grunder tar emot offentliga utbetalningar, och att det många gånger finns kopplingar till den organiserade brottsligheten. När stora medel stjäls från välfärdssystemen genom omfattande och strukturerade brottsupplägg blir det mindre pengar över till vård, skola och omsorg. På kortare sikt riskerar det att undergräva förtroendet för politiker och myndigheter. På längre sikt kan utvecklingen i värsta fall bli systemhotande och underminera förutsättningarna för tillväxt, trygghet och välfärd i hela samhället.

Trygghet har blivit en allt större fråga i samhällsdebatten. Vi möts av motstridiga budskap i media där det ibland sägs att samhället blir mer otryggt och att den grova brottsligheten ökar, och andra gånger att utsattheten för brott är historiskt låg. Paradoxalt nog stämmer båda påståendena och det beror på utvecklingar som pekar i olika riktningar. I Helsingborg har den upplevda tryggheten länge varit något lägre än i jämförbara städer.

Snabb teknikutveckling, förändrade värderingar och reallöneökningar har bidragit till att invånarnas förväntningar generellt har ökat de senaste årtiondena. Människor förväntar sig i allt högre grad en enkel och omedelbar behovstillfredsställelse, oavsett var eller när behovet uppstår. Förändringen i omvärlden går snabbare än i offentlig sektor. Bättre produkter och tjänster i andra samhällssektorer spiller över i ökad förväntan på kommunala produkter och tjänster, med liten eller ingen förståelse för sämre utförande.

Antalet äldre ökar snabbt under de närmaste åren och medför växande behov inom den kommunala vården och omsorgen. Många av de äldsta drabbas dessutom av ensamhet och psykisk påfrestning vilket blir ett ökande problem när gruppen växer. Samtidigt utgör allt friskare yngre äldre en växande tillgång för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och i samhället i stort i ett läge där välfärden hotas av brist på arbetskraft. Parallellt med denna utveckling minskar antalet barn i de yngsta åldrarna i stället för att öka som tidigare förväntats, vilket minskar behoven av förskola och skola i gruppen.

Välfärdskostnaderna ökar snabbt i närtid på grund av höga prisökningar och räntor tillsammans med ökade pensionskostnader. Samtidigt fortsätter behoven av skola, vård och omsorg att växa eller förändras. Behovet av innovation, effektivisering och smartare arbetssätt är därför fortsatt stort för att kunna säkra kommunernas välfärdsuppdrag och göra det möjligt att frigöra resurser till stora samhällsutmaningar. Det handlar också om att stärka förmågan att rekrytera, behålla och vidareutbilda efterfrågad kompetens när konkurrensen om arbetskraften ökar.