Dagens unga växer upp i en tid där krig har återvänt till Europa, en negativ klimatutveckling som inte tycks gå att stoppa och en tillvaro där allt större del av livet sker digitalt. Oroligheter i vår omvärld och en ny ekonomisk realitet har dämpat de ungas framtidstro och förändrat deras värderingar jämfört med tidigare generationer. Samtidigt har allt fler sociala interaktioner förskjutits mot den digitala världen med blandade konsekvenser. Även skolans värld har blivit mer beroende av digitala hjälpmedel som ställer andra krav och skapar andra förutsättningar för lärande.

Sverige befinner sig idag i ett nytt läge med den lägsta folkökningen på över 20 år. En bidragande orsak är att barnafödandet är på lägre nivåer än tidigare under 2000-talet. Kommuner som tidigare sett höga födelsetal ställs inför en utmaning då behoven av förskola minskar. Samtidigt fortsätter antalet äldre att öka snabbt under de närmaste åren vilket medför ett växande behov inom den kommunala vården och omsorgen. Många av de äldsta drabbas dessutom av ensamhet och psykisk påfrestning, vilket blir ett ökande problem när gruppen växer. En annan utveckling är att antalet som invandrar sjunker och antalet utvandringar ökat vilket innebär att nettoinvandringen befinner sig på låga nivåer, en trend som förutspås påverka befolkningsutvecklingen framåt.

Kommunernas ekonomiska utsikter har förbättrats tack vare en lägre inflation och därmed ett minskat kostnadstryck. Samtidigt ökar omställningstrycket när antalet barn minskar och antalet äldre ökar, och investeringsbehoven förblir höga. Behovet av innovation, effektivisering och smartare arbetssätt är därför fortsatt stort för att säkra välfärdsuppdraget och frigöra resurser för stora samhällsutmaningar. Det handlar också om att stärka förmågan att rekrytera, behålla och vidareutbilda efterfrågad kompetens när konkurrensen om arbetskraften ökar.

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.