Säkerhetsläget i Sverige har försämrats betydligt under de senaste åren. Bakgrunden är ett ökat militärt hot, ett ökat hot om terror, en förstärkt hotbild mot myndigheter och ökade spänningar inom samhället. Även om förändringarna kan upplevas som plötsliga har de i flera fall djupa rötter och speglar utvecklingar som har pågått under en längre tid. Det nya är att flera olika inre och yttre säkerhetshot snabbt förvärrats, och att de till stor del samverkar och förstärker varandra. Det försämrade säkerhetsläget påverkar den kommunala verksamheten brett, men vissa delar berörs mer än andra.

Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsnamn för hur maskiner kan lösa alltmer komplexa uppgifter. Inom allt fler områden kan AI komplettera eller till och med överträffa mänskliga förmågor vilket skapar möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. Samtidigt finns det en oro kring den snabba utvecklingen både på individ- och organisationsnivå, där frågor kopplade till integritet och framtida sysselsättning ställs på sin spets.

Vi lever i ett samhälle som alltmer förlitar sig på digitala lösningar som ska fungera utan avbrott eller krångel. Digitaliseringen har bidragit till bättre tjänster och en enklare vardag men också ökade risker och en ökad sårbarhet på en rad områden. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering på flera områden för att minska utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen förutsätter i båda fallen en stabil elförsörjning vilket gör samhället mer sårbart mot störningar i kraftöverföringen och kapacitetsbrister i elnätet.

Under 2010-talet upplevde Helsingborg en rekordsnabb befolkningsökning och högt bostadsbyggande. Tillsammans med ett försämrat konjunkturläge fortsätter demografiska förändringar att få stora effekter på bostadsmarknaden i Helsingborg. Bostads- och byggsektorn står inför en hög osäkerhet de närmaste åren som innebär stora utmaningar för att kunna tillgodose invånarnas bostads- och markbehov i kommunen.

Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom några årtionden. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu i stället på att ökningen därefter fortsätter och landar på en bra bit över två grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.

Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle, något som har accelererat de senaste åren. Förutom individers beteenden har både näringsliv och kommuner en central roll i omställningen.

Vi lever i en tid av informationsöverflöd och snabbt förändrade medievanor. Mängden information som publiceras ökar för varje år, och med nya sätt att kommunicera växer antalet olika mediekanaler. Det innebär delvis att informationsspridningen demokratiseras, men också att det blir allt svårare att nå ut med sitt budskap eftersom informationslandskapet blir alltmer splittrat. Samtidigt har det blivit svårare för den enskilde att veta vem och vad man kan lita på när vi hela tiden möts av motstridiga budskap i informationsflödet. Resultatet är att människor i stigande grad låter känslorna styra tolkningen av de budskap de möter. Då ökar behovet av delaktighet, dialog och direktkommunikation.

Sverige är sedan lång tid tillbaka ett land med en hög social jämlikhet. Under de senaste årtiondena har emellertid skillnaderna i befolkningens levnadsförhållanden successivt ökat. Ökningen har varit ganska måttlig jämfört hur det ser ut i många andra länder. Men den har skett parallellt med en snabb samhällsomvandling där vissa grupper påverkats mer än andra. Det har bidragit till en ökad polarisering i invånarnas värderingar och verklighetsuppfattning. Utvecklingen bidrar till vikande tillit, ökad otrygghet, minskad social rörlighet och ökade spänningar mellan olika grupper.

Under 2000-talet har över två miljoner människor invandrat till Sverige och en femtedel av befolkningen är numera född i utlandet. Invandringen toppade under flyktingvågen i mitten av förra årtiondet och har sedan successivt minskat och förändrat karaktär. Att Sverige är ett attraktivt land att söka sig till medför möjligheter på många områden, men också utmaningar. I en kommunal kontext handlar utmaningarna till stor del om frågor kopplat till skola, arbete och bostäder.

Kompetensförsörjning är en långsiktig strategisk fråga, både inom Helsingborgs stad och för det lokala näringslivet. För att kunna upprätthålla en hög kvalitet på stadens tjänster och möta invånarnas förväntningar behöver stadens verksamheter både kunna tillvarata medarbetarnas förmågor och engagemang och samtidigt säkra kompetensförsörjningen. Många branscher upplever det som svårare att hitta efterfrågad kompetens inom många yrkesgrupper. Då blir attraktivitet, flexibilitet och en proaktiv hållning till nya arbetssätt viktigt i konkurrensen om arbetskraft.