02. Färre barn och fler äldre

Sverige befinner sig idag i ett nytt läge med den lägsta folkökningen på över 20 år. En bidragande orsak är att barnafödandet är på lägre nivåer än tidigare under 2000-talet. Kommuner som tidigare sett höga födelsetal ställs inför en utmaning då behoven av förskola minskar. Samtidigt fortsätter antalet äldre att öka snabbt under de närmaste åren vilket medför ett växande behov inom den kommunala vården och omsorgen. Många av de äldsta drabbas dessutom av ensamhet och psykisk påfrestning, vilket blir ett ökande problem när gruppen växer. En annan utveckling är att antalet som invandrar sjunker och antalet utvandringar ökat vilket innebär att nettoinvandringen befinner sig på låga nivåer, en trend som förutspås påverka befolkningsutvecklingen framåt.

Det nya läget

Under andra hälften av 2010-talet växte befolkningen i Helsingborg och flertalet andra större svenska städer snabbt. Detta medförde utmaningar för att möta stadens demografiska behov av skola, vård och omsorg som bland annat resulterade i utbyggda verksamheter för att ta hand om det växande antalet barn. Efter år av relativt snabb befolkningstillväxt så befinner sig nu Sverige och Helsingborg i ett nytt läge med en långsammare befolkningsökning än vad som tidigare prognostiserats. För Helsingborgs del så innebar 2023 den lägsta befolkningstillväxten sedan 1981. Detta beror till stor del på ett lägre barnafödande samt en minskad invandring och växande utvandring, trender som inte är unika för Helsingborg utan till stor del är gemensamma för hela landet. Under 2023 så minskade folkmängden i 193 (av 290) svenska kommuner.

Som ett resultat av den här utvecklingen så skriver både Helsingborgs stad och Statistiska centralbyråns (SCB) ned sina prognoser för befolkningstillväxten. Enligt den nationella prognosen från SCB så kommer alla kommuner att se en minskning av antalet 1-5 åringar under de närmaste fem åren. För den äldsta befolkningsgruppen går utvecklingen i motsatt riktning där befolkningen som är 80 år och äldre ökar i alla kommuner. Invandringsnettot förväntas i närtid landa i en storleksordning som speglar genomsnittet hittills på 2000-talet, vilket är en blandning av år med lägre invandring i början av tidsperioden och högre invandring under några av de senare åren.

Den prognostiserat låga befolkningstillväxten kommer att förvärra problemet med att hitta arbetskraft, både till offentlig och privat sektor. SKR beräknar att kommuner och regioner kommer behöva anställa över 400 000 personer fram till 2031, främst på grund av ett större arbetskraftsbehov inom äldrevården och för att ersätta de som går i pension.

Fortsatt låg fruktsamhet och lägre invandringsöverskott

Barnafödandet i Sverige har varit på nedgång sedan 2010 och under 2023 hamnade barnafödandet på under 1,5 barn per kvinna. Enligt SCBs statistik så har barnafödandet inte varit på en så låg nivå under hela deras hundraåriga mätperiod. För Helsingborgs del har det lägre barnafödandet resulterat i att antalet födda barn per år har gått från en högsta nivå på drygt 1 700 födda barn (2017-2021) till drygt 1 500 barn (2023). En skillnad på 200 barn per år över en längre tid leder till drastiskt förändrade förutsättningar för skolorna i staden då barnkullarna som rör sig genom olika årskurser blir mindre. Lägre födelsetal syns även i flera andra europeiska länder, där Sverige i jämförelse har legat relativt högt på senare år. Det är inte klarlagt varför födelsetalen har sjunkit till dagens nivå och om eller när de kan komma att vända. Bland möjliga förklaringar finns värderingsförändringar och oro för omvärlden, exempelvis krig eller klimatförändringar, som leder till en minskad vilja att skaffa barn.  För att hitta svar har en grupp forskare startat ett forskningsprojekt som kommer att söka svaren hos 200 000 skandinaver i en stor studie.

Enligt SCBs statistik så har barnafödandet inte varit på en så låg nivå under hela deras hundraåriga mätperiod.

Sedan 2019 utgör arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga den största gruppen av dem som beviljas uppehållstillstånd och folkbokförs i landet. Detta står i kontrast till den asylrelaterade invandringen som tidigare dominerat och som i sin tur medförde ett större åtagande för både staten och kommunerna, bland annat i form av arbetsmarknadsåtgärder, SFI, bostäder och sociala insatser. De direkta kostnaderna för mottagandet har därmed fallit.

Framtidens invandring och utvandring utgör en stor del av osäkerheten i arbetet med stadens och rikets befolkningsprognoser. SCB antar i sin senaste befolkningsprognos, som publicerades våren 2024, att invandringen till Sverige kommer öka något från dagens nivå fram till 2035. Dock kommer invandringen enligt SCB inte att vara i paritet med den invandring som ägde rum under mitten av 2010-talet. SCB påpekar att även om invandringen förväntas fortsätta öka något från pandemins låga nivåer så är antaganden om migrationen mycket osäkra, både på lång och kort sikt, och kommer att fortsätta påverkas av nationella politiska beslut, konflikter och politisk instabilitet i omvärlden.

Snabbt ökande antal äldre

Antalet och andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre att öka snabbt under kommande år trots den något lägre generella befolkningstillväxten. I Sverige som helhet förväntas denna grupp växa med drygt en tredjedel fram till 2035. Det kan jämföras med ökningen i Helsingborg som kommer att öka något snabbare med ungefär 38 procent, eller 3 100 personer, under samma tidsperiod. Ett större antal äldre medför i sin tur högre välfärdskostnader jämfört med en yngre befolkning – till exempel är vård- och omsorgskostnaderna för en 80-åring i genomsnitt tre gånger högre än för en 50-åring. Förutom växande välfärdskostnader medför det ökade antalet äldre ett snabbt växande behov av arbetskraft och kompetens inom vård- och omsorg.

Samtidigt som andelen äldre ökar snabbt beräknas gruppen i arbetsför ålder att öka i en mycket långsammare takt. SKR beskriver ett framtidsscenario där det är svårt att täcka behovet av arbetskraft inom välfärden med samma personaltäthet som idag. Anledningen är den demografiska utvecklingen och en framtida situation där kommuner och regioner konkurrerar om arbetskraft både med det privata näringslivet samt förväntade satsningar inom statliga myndigheter. Enligt SKR riskerar statliga förslag om ökade krav på bemanning låsa fast den kommunala äldreomsorgens arbetssätt, just i ett läge när lokal innovation behövs. Därmed kan kommunernas arbete att ställa om mot nya arbetssätt, som mer nära och kontinuerlig vård, för effektivare resursutnyttjande komma att försvåras.

Ohälsa och ensamhet bland äldre

Hälsan bland äldre som grupp försämras väsentligt när de kommer upp högre åldrar. Resultat från Nationella folkhälsoenkäten visar att det psykiska välbefinnandet är lägre och att fler utsätts för allvarlig psykisk påfrestning bland äldre (85+ år) jämfört med yngre äldre (65-84 år). Flera faktorer samverkar med detta, till exempel fler fysiska hälsoproblem och försämrat socialt nätverk. Forskning visar emellertid att förebyggande och hälsofrämjande insatser har god effekt även i höga åldrar. Det handlar bland annat om att motverka ensamhet, främja fysisk aktivitet och goda matvanor.

Ett aktivt liv högt upp i åldrarna kan bidra till att minska den ensamhet som många äldre upplever. I takt med att de äldre ökar gör också antalet ensamhushåll det. Bland de över 80 år i Helsingborg bor cirka två tredjedelar ensamma, vilket negativt påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Ett exempel på hur staden arbetar med att minska ensamheten är SällBo, i regi av Helsingborgshem, som är ett slags co-living-koncept där yngre, nyanlända och äldre bor tillsammans och möts i vardagen.

Bland de över 80 år i Helsingborg bor cirka två tredjedelar ensamma, vilket negativt påverkar både fysisk och psykisk hälsa.

En följd av den åldrande befolkningen är en omställning mot Nära vård, ett fokusskifte mot mer personcentrerad vård med ökade hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det gör att samverkan mellan olika vårdinstanser blir allt viktigare för att möta individens behov, då reformen innebär en omställning mot att vården alltmer utgår från personer och relationer snarare än organisationers struktur. Som en förlängning av detta kommer mer vård att fokuseras till hemmet och närmiljön. Detta förväntas leda till att behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder ökar, då dagens bostadsbestånd ofta inte möter äldre personers behov. Dessutom förväntas en ökad efterfrågan på boendeformer som trygghetsboenden och seniorboenden, vilket ställer krav på kommunerna att anpassa sitt utbud.

Yngre äldre en växande tillgång

Något som delvis skulle kunna kompensera för att fler ska försörjas genom våra välfärdssystem under kommande år är att de yngre äldre (65-79 år) är allt friskare som grupp räknat. Sysselsättningen bland personer som närmar sig pensionsåldern är redan hög i Sverige jämfört med andra europeiska länder, och det blir dessutom allt vanligare att arbeta efter pensionsåldern. Om trenden håller i sig kommer snart närmare en fjärdedel i åldersgruppen 65-74 att vara aktiva på arbetsmarknaden, även om andelen är något lägre i Helsingborg än i Sverige som helhet. En fortsatt utveckling mot friskare yngre äldre kan påverka de beräkningar som finns kring behovet av vård och omsorg i gruppen.

Att ge möjlighet för de nära pensionen att på något vis arbeta vidare efter pensionsåldern är en möjlighet för både staden och näringslivet att behålla kompetens i ett läge när det är svårt att nyrekrytera. Samtidigt är denna utveckling också kantad med utmaningar då arbetsmarknaden förändras snabbt, med nya kompetenskrav som kan vara svåra för många äldre att uppnå. De äldre utgör inte bara en växande tillgång på arbetsmarknaden utan fyller också en rad andra funktioner i samhället. Många utgör ett viktigt stöd för barnfamiljer och bidrar till exempel med barnpassning eller ekonomisk hjälp i olika situationer. Andra engagerar sig i föreningslivet eller bidrar till samhället på andra sätt.

Utblick

Föregående bränpunkt Nästa brännpunkt