12. Omställning mot ett grönare samhälle

Hållbarhetsfrågorna har kommit att ta en allt större plats i planering och mål för många organisationer. Detta leder till en ändrad spelplan där stora delar av samhället ställer om mot ett grönare och mer hållbart samhälle, något som har accelererat de senaste åren.  Individers beteenden spelar roll, men näringsliv och kommuner har större påverkansmöjlighet och därmed en central roll i omställningen. Men även om de flesta är överens om behovet av förändring är vägen dit svårnavigerad och konfliktfylld.

Ökad hållbarhet i fokus

Ökad hållbarhet är alltmer en självklarhet i alla samhällssektorer. Effekterna av de globala klimat- och miljöförändringarna blir allt påtagligare vilket även avspeglas i människors syn på miljö- och klimatfrågorna. Enligt den nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet uppger nära hälften av de svarande att de upplever klimatförändringar som mycket oroande inför framtiden, varav kvinnor i något högre utsträckning än män, en siffra som stadigt stigit över de senaste åren.

Utvecklingen innebär både växande incitament och ökade krav på samhälle och näringsliv att agera för minskad klimatpåverkan, mer cirkulära resurssystem och skydd av natur och miljö. Hållbarhet har gått från att vara en bisak till att vara en central del av verksamheten för allt fler organisationer och handlar inte längre om att arbeta med frågorna, utan om hur och på vilket sätt det görs.

Över tid har hållbarhet kommit att få alltmer politiskt fokus på europeisk nivå, där EU har antagit en historiskt stor budget för att genomföra den gröna omställningen. Förutom klimatkrisen ska den biologiska mångfalden och ekosystemen skyddas och stärkas samt 20 procent av naturområdena återskapas till 2030. Nya EU regleringar rör också ett ökat producentansvar kring varornas livslängd, möjligheter till reparation, tydligare konsumentmärkning och bättre avfallshantering. Runt hörnet förbereds även koldioxidtullar, vilket innebär att import av bland annat stål, aluminium, cement, handelsgödsel, vätgas och el från länder utanför EU åläggs tullavgift utifrån sina koldioxidutsläpp vid tillverkningen.

Över tid har hållbarhet kommit att få alltmer politiskt fokus på europeisk nivå, där EU har antagit en historiskt stor budget för att genomföra den gröna omställningen.

Städer flyttar fram positionerna och har i många fall antagit mer ambitiösa klimat- och miljömål än sina stater. Helsingborg jobbar mot ambitiösa klimat- och miljömål både med att påverka beteenden och att skapa förutsättningar för att det ska vara lätt att göra rätt. Samtidigt ser fler och fler företag en egen affärsnytta med att driva på och gå före i omställningsarbetet. Det visas inte minst genom att sammantaget flera hundra företag och föreningar skrivit under de lokala initiativen Helsingborgsdeklarationen och Klimatavtal Helsingborg.

Vägen utstakad men krokig

Omställningen mot klimatneutralitet innebär stora krav på både individer och organisationer. Även om riktningen är tydlig är vägen ofta både komplex och konfliktfylld. När ambitionerna ska omsättas i konkreta åtgärder uppstår målkonflikter, med olika åsikter kring ekonomi, prioriteringar och ansvarsfördelning. Dessa intressekonflikter kan förväntas öka i framtiden, i takt med att fler kraftfulla åtgärder införs.

Det finns ett motstånd mot den gröna omställningen som delvis beror på oro för förändringar och ökade kostnader. Detta kan leda till en skillnad mellan vad människor säger sig ha för åsikter i klimatfrågan, och hur de faktiskt agerar i sitt vardagsliv. Även om en majoritet vill att fler åtgärder ska genomföras för att hantera klimatkrisen, är få villiga att göra personliga uppoffringar. Skillnaden mellan åsikter och handlingar minskar dock när människor får möjlighet att visa hur de bidrar till lösningen. Positionering och inkludering blir därmed viktiga faktorer för att underlätta förändringar, genom att få individen att identifiera sig med de förändrade vanor man vill försöka åstadkomma.

En annan utmaning i omställningsarbetet är att långsiktiga mål kan innebära kortsiktiga kostnader och ineffektivitet. Till exempel kräver minskade utsläpp antingen höjda priser på fossila bränslen, eller att fossilfria alternativ blir billigare. En prishöjning är dock impopulärt bland väljare och konsumenter, särskilt när energikostnaderna redan är höga. För att hantera kortsiktiga opinioner och marknadsförhållanden finns flera exempel där klimat- och miljöåtgärder har skjutits upp, vilket riskerar att leda till större kostnader för samhället på lång sikt. Samtidigt är det som är bra på global eller nationell nivå inte alltid populärt lokalt. Denna konflikt mellan globala behov och lokala kostnader berör exempelvis planer på att starta gruvor och att bygga ut vindkraft. Det är en sak att vara positiv till ett fenomen i stort, men något annat att acceptera det i ens egen närhet.

De omfattande beteendeförändringarna i befolkningen under pandemin visade hur mänsklig påverkan på miljön snabbt kan förändras. Sådant som tidigare ansågs omöjligt både politiskt och på individnivå normaliserades snabbt och resulterade i nya vanor och minskad miljöpåverkan, om än i många fall endast tillfälligt. De senaste åren har fler folkrörelser kopplade till miljöfrågor både i Sverige och internationellt uppmärksammats och dessa rörelser förväntas växa framöver.

Olika prioriteringar och en omställning som hackar

Samtidigt har de senaste årens ökade konflikter i omvärlden och försämrad samhällsekonomi förflyttat fokus mot andra frågor. Problemställningar här och nu kopplat till trygghet, säkerhet, jobb och välfärd, tar ofta större plats i samhällsdebatten gentemot de mer långsiktiga miljö- och klimatfrågorna. Detta har lett till ett ökat socialt, kulturellt och politiskt motstånd mot olika åtgärder och initiativ. Utvecklingen har delvis varit två steg fram och ett bak när en del hållbarhetsfrågor har fått ge vika när det kommit till kritan.

Problemställningar här och nu kopplat till trygghet, säkerhet, jobb och välfärd, tar ofta större plats i samhällsdebatten gentemot de mer långsiktiga miljö- och klimatfrågorna. Detta har lett till ett ökat socialt, kulturellt och politiskt motstånd mot olika åtgärder och initiativ.

I takt med fokusförflyttningen och en delvis minskad efterfrågan på gröna produkter har omställningstakten kommit att hacka till lite. Flera företag har tagit tillbaka eller senarelagt sina tidigare ambitiösa klimatmål. Den gröna industrirevolutionen har delvis kommit av sig, samtidigt som stor tilltro sätts till storskaliga och lovande, men ännu oprövade, lösningar som CCS och batteriparker för att lösa problemen. Situationen kan jämföras med internethypen kring århundradeskiftet, med börsnedgång och företagsdöd som sedan följdes av reella framsteg när proppen gick ur. Kortsiktigt innebär det för en tid att politiker, företagare och invånare blir mer försiktiga och vågar mindre. Dessa konflikter och förändrade förutsättningar ställer stora krav på kommunorganisationen som samhälls- och demokratibyggare på hur vi för dialog, genomför åtgärder och fattar beslut samt medskapar omställningen tillsammans med andra.

Den gröna omställningen medför också en ökad efterfrågan på el. Ett lokalt exempel är Öresundslinjens övergång till batteridrift av färjorna till Helsingör. Kraven på elnätet ökar dessutom i takt med bland annat bostadsbyggande, verksamhetsetableringar och elektrifierade transporter. Det finns i nuläget kapacitetsbrist i elnätet regionalt vilket påverkar effekttillgången i Helsingborg. Utmaningen är att energiförbrukningen ökar snabbt, från 150TWh idag till 250TWh år 2050 nationellt, samtidigt som det finns krav på att ny energiproduktion ska vara fossilfri. Med en ökande efterfrågan riskerar omställningen att försenas när elen inte räcker till och måste prioriteras.

Näringsliv och kommuner har en central roll i omställningsarbetet

En stor del av debatten fokuserar på individens ansvar. Samtidigt har enskilda individer begränsad rådighet över klimat- och miljöfrågorna. Det faller därför ett stort ansvar på kommuner, myndigheter och näringsliv att påverka och driva förändring. Näringslivet har stor rådighet och en central roll i omställningen. Flera stora branscher i Helsingborg, inklusive handel, transport och bygg- och anläggningssektorn, har idag en hög miljöpåverkan. Många företag ser dock affärsnyttan med att verka för en snabbare omställning och ligger i framkant i klimat- och miljöfrågor. Det betyder att företag som inte anses bry sig om hållbarhetsfrågor riskerar att bli mindre konkurrenskraftiga.

Över tid har olika aktörers hållbarhetsarbete alltmer kommit att granskas av medvetna konsumenter och media. Många, framför allt yngre, kräver både som konsumenter och arbetstagare alltmer genuint hållbara organisationer. Att kommunicera hållbarhetsinsatser utan att faktiskt agera, så kallad greenwashing, kan därmed leda till stora plötsliga förluster om det uppmärksammas. Antalet anmälningar om missvisande miljöpåståenden har också ökat de senaste åren. En EU-granskning visade 2021 att över 40 procent av undersökta produkter hade överdrivna, falska eller vilseledande påståenden kopplade till hållbarhet. För att motverka greenwashing har EU infört CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive, som tvingar producenter och företag att öppet redovisa hur deras verksamhet påverkar miljö, människor och hälsa.

Skärpta mål, handlingskraft och samverkan på vägen framåt

Stadsplanering är ett verktyg som städer kan använda för att driva på den gröna omställningen. Stora och medelstora städer som Helsingborg har större kraft att driva klimatsmart stads- och infrastrukturplanering än mindre kommuner. En högre täthet i befolkningen ger ökade förutsättningar för kollektivtrafik och service samt ett effektivt nyttjande av gemensam infrastruktur. Det ökar möjligheterna till klimatsmart vardag. Samtidigt tär städernas geografiska utbredning, täthet och höga konsumtion på den biologiska mångfalden och ekosystemen. Ett sätt för städer att hantera detta är att arbeta med bevarandet av befintlig natur, använda naturbaserade lösningar och anlägga ny natur i närområden.

En högre täthet i befolkningen ger ökade förutsättningar för kollektivtrafik och service samt ett effektivt nyttjande av gemensam infrastruktur. Det ökar möjligheterna till klimatsmart vardag.

Staden är också en stor kund som årligen spenderar flera miljarder på inköp av varor och tjänster och kan därmed ställa skarpa hållbarhetskrav i upphandlingar. Men offentlig sektor råkar också ut för oseriösa aktörer som vill sälja skenbart hållbara produkter. Därför är det viktigt att krav följs av kontroll och att kommunerna sinsemellan kommunicerar så att oseriösa företag kan motarbetas med gemensamma krafter.

Genom Helsingborgs klimat- och energiplan för 2025–2030 och deltagande i Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 samt EU:s uppdrag för klimatneutrala och smarta städer har staden satt upp ett ambitiöst mål: att bli klimatneutral till 2030. Genom att ansluta sig till Green City Accord åtar sig staden också att uppfylla fem miljömål för grönare, renare och mer hälsosamma städer till 2030. För att lyckas krävs ett brett arbete som inkluderar stadens egen verksamhet, invånare, företag och organisationer i Helsingborg. Samtidigt ska staden inspirera och driva på andra städer på vägen mot målen.

För Helsingborgs stad innebär detta ökade förväntningar både från organisationen, invånarna och från omvärlden på att staden ska leverera på sina klimat- och miljömål. Det kräver snara och löpande anpassningar över en bred linje inom koncernen och genom samverkan med andra aktörer. Många förändringar handlar om att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser samt begränsa resursanvändning och införa naturbaserade lösningar, men inte minst om att skala upp lösningar med goda resultat och göra dem till nya standarder. Ett exempel på detta är Helsingborgs satsning på ”tre rör ut” i Oceanhamnen, som handlar om att vatten, näring och energi återvinns.

Video

Se videon från Trend- och omvärldsdagen 2024, där Andreas Roth pratar om omställning mot ett grönare samhälle:

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt