13. Tilltagande klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter har redan ökat den globala medeltemperaturen med cirka en grad sedan slutet av 1800-talet. Ökningen förväntas nå 1,5 grader inom något årtionde. Det är den nivå FN:s medlemsländer enades om att försöka begränsa ökningen till i Parisavtalet 2015. Men mycket tyder nu i stället på att ökningen därefter fortsätter och landar på ca tre grader. Därmed kommer effekterna av klimatförändringen tillta i styrka under lång tid framöver. För Sverige och Helsingborg får detta en redan idag lång rad konkreta konsekvenser som över tid kommer att förstärkas.

Påverkan ökar när klimatet förändras

Världens samlade utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka. Därmed fortsätter även den globala uppvärmningen i oförminskad takt. Om de nuvarande bindande målsättningarna infrias förväntas den långsamt börja sakta ner under de kommande årtiondena. Mot slutet av århundradet kan uppvärmningen sedan landa på mellan två och tre grader, förutsatt att världen innan dess når netto noll utsläpp av växthusgaser innan dess. Klimatet förväntas då närma sig ett nytt normalläge, men hur detta kommer att se ut lokalt i olika delar av världen är högst osäkert. Samtidigt visar forskning att temperaturen i Europa inklusive Sverige har ökat dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste trettio åren.

I Helsingborg pekar prognoserna på att årsmedeltemperaturen i framtiden kan komma att ligga på nivå med den i dagens London. Men om den nuvarande trenden skulle fortsätta utan förändring hamnar medeltemperaturen i stället närmare den i nutidens Istanbul. Oavsett vad är resultatet en växande klimatpåverkan, som dessutom blir tydligare i Helsingborg och nordvästra Skåne än på många andra håll runt om i Sverige. Det handlar sammantaget om en ökad risk för översvämning och erosion, fler fall av extrem nederbörd samt en ökad förekomst av värmeböljor och torka.

I Helsingborg pekar prognoserna på att årsmedeltemperaturen i framtiden kan komma att ligga på nivå med den i dagens London. Men om den nuvarande trenden skulle fortsätta utan förändring hamnar medeltemperaturen i stället närmare den i nutidens Istanbul.

Klimatförändringarna ökar med andra ord risken för skador, olyckor och kriser, vilket påverkar förutsättningarna för stadsplanering samt drift, underhåll och skydd av samhällsviktig verksamhet. Utvecklingen medför ökande behov av lokala anpassningar, vid sidan av insatserna för att minska utsläppen. När kunskapsläget förbättras och effekterna blir tydligare kan anpassningarna dessutom återkommande behöva justeras utifrån föränderliga prognoser. Ett sätt att hantera detta är att skapa flexibilitet i utvecklings- och beredskapsplaner så att de kan ta höjd för nya ställningstaganden och stå sig till 2050, eller till och med 2100.

Figur 1. Helsingborgs årsmedeltemperatur (°C), trendlinje och beräknade framtida årsmedelvärden

Klimatanpassning ger minskad sårbarhet

Klimatanpassning bidrar till att minska samhällets sårbarhet genom långsiktig planering och förebyggande åtgärder. Det handlar till exempel om att ta höjd för en ökad risk för erosion i kustbandet när havsnivån stiger, eller att dimensionera infrastruktur och jobba med naturbaserade lösningar uppströms och nerströms genom vattendragssystem för att möta en ökad förekomst av extremregn. Men det handlar också om att stärka förmågan att kunna hantera naturolyckor såsom översvämningar, skogsbränder, ras och jordskred när de väl inträffar. Utvecklingen av den civila krisberedskapen blir därmed en del av anpassningen.

Klimatförändringen leder redan till en ökad belastning på kritisk infrastruktur. Samtidigt finns stora behov av att säkra och stärka befintliga, ofta eftersatta, anläggningar. Till exempel bedömer Svenskt Vatten att det nationella VA-systemet behöver investeringar för 560 miljarder fram till 2040, både för eftersatt underhåll och för att möta framtida utmaningar kopplat till klimatförändringarna. Ett sätt att hantera detta och eventuellt hålla nere anläggningskostnaderna kan vara att arbeta mer med öppna dagvattenlösningar. Ett annat är att återställa våtmarker där det är möjligt.

Med andra ord kommer det behövas innovativa och ibland otraditionella lösningar och arbetssätt för att göra utmaningarna hanterbara. Anpassningen av samhället till ett förändrat klimat handlar till stor del om att möta hot på systemnivå, vilket medför att ökat behov av samordnade insatser och gemensamma arbetssätt på tvärs av organisatoriska gränser. Detta betyder att samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer kan behöva förstärkas och fördjupas på flera områden.

Anpassningen av samhället till ett förändrat klimat handlar till stor del om att möta hot på systemnivå, vilket medför att ökat behov av samordnade insatser och gemensamma arbetssätt på tvärs av organisatoriska gränser.

Ökad risk för översvämningar och erosion

Mycket av klimateffekterna handlar om för mycket eller för lite vatten på olika platser eller delar av året. Havsnivåhöjningarna är en del av detta. Medelhavsnivån vid Helsingborg har redan stigit med ca 15 cm de senaste 20 åren. Den förväntas stiga med ytterligare 30 till 70 cm fram till år 2100 beroende på hur utsläppen av växthusgaser utvecklar sig. Samtidigt är prognoserna osäkra och stigningen kan bli både högre och lägre fram till dess. Det som däremot är ganska säkert är att havsnivåhöjningen kommer att fortsätta flera hundra år fram i tiden oavsett vad som händer.

Konsekvenserna blir mer kännbara i nordvästra Skåne än på många andra håll i Sverige, och Helsingborg har pekats ut som en stad med betydande översvämningsrisk från havet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det beror bland annat på att landhöjningen här är mindre och att västkusten är mer utsatt för pålandsvind och stormar än kusterna i de norra och östra delarna av landet. Dessutom finns här flera låglänta områden och kuststräckor som redan är utsatta för sandflykt och erosion. Det är oklart precist hur stora utmaningarna blir, men en ny dansk rapport visar att skador för mångmiljardbelopp kan förväntas uppstå i och omkring kustnära städer vid slutet av århundradet i samband med större stormar.

För Helsingborgs del innebär prognosen att hela kustzonen riskerar både ökad erosion och fler översvämningar som kan orsaka direkta skador på bebyggelse, företag och infrastruktur. Därför har det beslutats att nya byggnader måste placeras minst 3,5 meter över havsnivån. För större projekt och samhällsviktiga anläggningar gäller minst 4 meter över havet. Det ligger i linje med länsstyrelsens rekommendation om att ny bebyggelse bör ligga minst 3 meter över havet, som bland annat fått försäkringsbolag att sluta försäkra nybyggnationer under denna nivå. Störst sårbarhet för översvämning finns vid Råå och Råån, området väster om Järnvägsgatan, centralstationen, norra tågtunnelmynningen, Råådalsbanan och vid övrig bebyggelse som ligger lågt i förhållande till havsnivån. Även Rydebäck, Hittarp, Domsten och Utvälinge bedöms som sårbara. Förutom den direkta översvämningsrisken leder havsnivåhöjningarna till att grundvattennivån stiger lika mycket längs kusten, med påverkan på byggnader, bärighet och problem för vatten- och avloppssystemet.

Fler fall av extrem nederbörd

Risken för översvämning och erosion ökar även med förändrad nederbörd. Framöver förväntas mildare temperaturer och ökade nederbördsmängder under vinterhalvåret, och det har redan blivit vanligare med extrem nederbörd. Under 2024 sågs flera extremskyfall och översvämningar runt om i Europa med koppling till klimatförändringarna. De värsta skedde i september då nära två miljoner människor påverkades direkt runt om i Österrike, Polen, Tjeckien och Rumänien. I Sverige drabbades 2 200 fastighetsägare i Gävle av skador för sammanlagt 1,2 miljarder kronor under ett kraftigt skyfall 2021. Efter händelsen riktades skadeståndskrav mot Gävle kommun då det visade sig att VA-systemet inte var dimensionerat för så stora vattenmängder. Utöver direkta skadekostnader tillkom dessutom indirekta kostnader för ett samhälle som stod stilla och inte fungerade som det var tänkt. Något motsvarande skulle även kunna ske i Helsingborg.

Extrem nederbörd faller väldigt lokalt vilket gör att det på förhand kan vara svårt att veta precis var det kommer att ske. Det bidrar till en ökad risk för översvämningar, både i delar av centrala Helsingborg och i flera av orterna på landsbygden så som Ödåkra, Fleninge och Hjälmshult, där sårbara platser har identifierats. Vid extremregn kan bland annat kloaksystemet överlastas så att kloakvatten rinner baklänges och pressas upp genom avloppsbrunnar i källare.

Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön. I Helsingborg är runt 10 procent av ledningarna kombinerade för avlopp och dagvatten. Det innebär också att stora mängder avloppsvatten släpps ut direkt i Öresund vid kraftiga skyfall för att inte överbelasta VA-systemet. Då påverkas bland annat badvattenkvaliteten negativt, vilket är av betydelse både för turismen och för befolkningens rekreation och livskvalitet. Samtidigt sprids näringsämnen som bidrar till övergödning med försämrad havsmiljö som följd. Att byta ut de äldre ledningarna förväntas ta flera årtionden.

Den ökade nederbörden kan även få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen genom försämrad kvalitet på vattnet i Bolmen och Ringsjön.

Oftare värmeböljor och torka

Klimatförändringen får även andra effekter med konsekvenser för Helsingborg. När temperaturen stiger förändras årstiderna. Bland annat ökar sannolikheten för värmeböljor och torka på sommarhalvåret. Det förra innebär ökade risker inom vården och för utsatta grupper så som äldre och sjuka. Med fler och längre värmeböljor ökar även sannolikheten för bevattningsförbud och att företag periodvis tvingas dra ner på sin vattenanvändning. Sommartorka påverkar särskilt jordbruket negativt och ökar risken för bränder i skog och mark. Återkommande låga grundvattennivåer i södra Sverige under sommarhalvåren ställer på sikt samhällsintressen mot varandra. I värsta fall kan det på vissa platser bli nödvändigt att prioritera mellan samhällets behov av dricksvatten och lantbrukets och industrins behov av vatten till produktionen. Regionalt finns exempelvis denna problematik redan utmed Kävlingeån. Både jordbruk och industri såsom ett sockerbruk tar vatten från ån, medan flera kommuner tar dricksvatten från Vombsjön där ån har sin upprinnelse.

Till detta kommer sekundära effekter av ett varmare klimat i form av nya sjukdomar och parasiter. Dessutom utsätts olika trädsorter lättare för sjukdomar och parasiter när klimatet både blir varmare och fuktigare under delar av året. Något annat är att värmeböljor och långvarig torka i andra delar av världen i förlängningen kan komma att leda till en ökad global migration. Det kan utlösa nya flyktingvågor till Europa, Sverige och Helsingborg och påverka global säkerhetspolitik och under kommande årtionden. Dynamiken runt detta är emellertid komplex vilket gör det svårt att göra mer precisa bedömningar av vad som kommer att ske.

Se filmen!

Se filmen om hur miljöförvaltningen och stadsledningsförvaltningen möter klimatutmaningarna med ett lokalt klimatavtal:

Utblick

Föregående brännpunkt Nästa brännpunkt